Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen gås. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen gås. Sortera efter relevans Visa alla inlägg

torsdag 6 oktober 2022

Snabbfrukost - blodpudding från Björks



Jag har skrivit spaltmeter om blodpudding - sååå underskattad, inte minst som frukostmat. Stadigt och bra, håller magen i trim och orken räcker till lunch.

Här är allt jag skrivit tidigare i ämnet blodpudding och här är receptet jag satte ihop i min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas" (Ersatz 2006)

Var på landet förra helgen och passade på att slinka in till Björks i Färila (som vanligt) för ett kilo syltat fläsk och två kilo blodpudding av absolut bästa kvalitet.

Nu äter vi blodpuddingen till frukost och med lingon från trakten. Kolla genom mina tidigare inlägg om blodpudding för att få förståelse för grädden till.


Och apropå blodpudding som husmanskost och det här med att stå sig ända till lunch. Under många år är vi några stycken som äter lunch ihop en gång i veckan. Tror det är 16 eller 17 år nu. Började på Edsbacka, Bistro, sedan Edsbacka igen under ny ägare och så flera år på bistron. Så trogna fredagsätare var vi att vi fick ringa och tala om om vi inte kom snarare än att beställa vårt bord. Där fick vi både korvkaka  och gås när vi enträget tjatade. Sedan Christer Lingström stängt så flyttade vi till kinesiska syltan på Turebergs Torg, inte så mycket för matens skull utan mer för umgänget. Men så ibland glimtar det till där med en alldeles utmärkt flundra, en fantastisk laxpudding, stekt strömming, och stekt salt sill. Då två av oss är arbetslediga (pensionärer och gör som vi vill) och gärna åker till landet på fredagar så har vi flyttat vårt lunchumgänge till tisdagar för då är det som oftast utmärkt stekt fläsk med tillbehör (bruna bönor, löksås, raggmunk. Vad stället heter? China Mandarin Garden.


lördag 11 januari 2020

Isterband och Pölsa - total njutning för mig och A



Pölsa är omöjligt att se gott ut på bild, men jag garanterar, smakar fantastiskt

Hovra, Färila den tredje januari 2020.
Står i butiken, Delins ICA Färila som ockå har ett charkuteri med det bästa salta fläsket som går att uppbringa…nåja, nästan i alla fall, och Färilakorv som de säljer tonvis av varje vecka till fiskare, jägare och människor på väg till deras sommar och vintervisten.
Ringde lillponken i Stockholm. ”Står i butiken, vill du att vi köper med oss något speciellt hem”?
Han ska fylla tretton i vår.

Jag frågade: ”Vilket pensionärshem bor du på nu för tiden?”
Han skrattade.


Så var det och så fick det bli. Barn äter inte det föräldrar säger till dem att äta utan de äter det föräldrarna äter…eller? Vetikatten hur det blivit så här, men han är lika förtjust som jag själv i mat som aldrig eller sällan passar trettonåringar. Å andra sidan drar han gärna i sig den nya tidens mat parallellt med inläggningar, ostron, hela stekta fiskar på ben, leverbiffar kokta i mjölk, kall sprängd gås som sushi, pizza med pommes ovanpå. Backar sällan för någonting och hans första fråga när han kommer hem från skolan är ”Vad äter vi ikväll?”

Hemma på egen lunch, bara han och jag under senare hälften av jullovet. Pölsa från Delins och var sitt isterband från Franzéns Charkuteri, de absolut bästa isterbanden som producerats. Till detta inlagda rödbetor, inget mer?…njutning förstås.

torsdag 7 november 2019

Men kan ni inte få det rätt nån gång - Gåsagille är en 160-årig tradition från Stockholm inte Skåne


-->


Det drar ihop sig – snart den 11 november, Mårtensafton.
De flesta vet väl vad det är som händer då? Eller?
Påminner mig Ring P1 och blir fortfarande generad över okunnigheten. Läs HÄR!

Det är alltså gåsen som står på spisen och som ska serveras med svartsoppa, krås och gås med avslutande skånska äppelkakan äpplen och smulad kavring. 
Det här mina damer och herrar är fantastisk mat, en stor njutning och jag tror bannemig jag minns de flesta av alla Mårtengåsmiddagar jag satt i mig och håll i hatten, de är åtskilliga.

Kurt Genrup i Umeå slog jag följe med och lärde känna när jag jobbade på Gotlands Radio för 40 år sedan. 
Vad med det? 
Jo han doktorerade på gäss, kallades ett tag för ”gåsdoktorn” och är en av landets ledande experter på inte bara traditionen med gåsfarmning utan också traditionen att tillaga, förvara och inmundiga.
Han letade fram att gås i den form den serveras idag som ett slags blot, dvs inledande svartsoppa, varma ugnsstekta anrättningen och avslutande äppelkaka är en ren och skär stockholmsk företeelse med rötter i Piperska Muren 1850 på Kungsholmen.
Då, vid den tiden, på 1800-talet, snaskade skåningarna gås lite hur som helst och kopplade alls inte sitt ätande till vare sig den katolska Mårtenstraditionen eller till äppelkaka.


Jag skrev om det här ett år inför ett gåsagille den 11 november och det blev en livlig debatt med mina skånska vänner som kände sig kränkta och förtalade och envist höll fast vid att MÅRTEN GÅS ÄR SKÅNSKT!!!!

För de första fanns det gåsfarmare förr ända upp till nedre Norrland, för det andra var gås något som serverade inte bara specifikt i Skåne och för det tredje, gåsmiddagen som den äts den 11 november kreerades i Stockholm och för stockholmare.


Det var som om skåningarna glömt freden i Brömsebro 1645. Den som ledde styrkorna denna gång var min gode vän och journalistkollega, dåvarande kulturchefen och krönikören i Ystads Allehanda Robert Dahlström. HÄR är hans kapitulation!

Skriver det här mest för att det skånska Mårtensspöket dök upp alldeles nyss i Expressen/Kvällsposten där man envist och återigen påpekar att Mårtensfirandet med gåsagille är en skånsk tradition. Läs själva HÄR.

Själva har vi firat gås med fet anka i dagarna tre. Köpte en anka så stpr som en mindre gås och har fortfarande efter fyra dagar kvar en vingklubba stor som ett gödkycklinglår i kylen att gnaga på och känna fetman och sältan, de goda kryddorna och det sträva köttet – det är så fantastiskt gott och påminner mig i stunden Christer Jonson formgivaren på Gotland som gjort tre-fyra av mina böcker. Hur jag kom tid en höst-vinter för att diskutera ett jobb och bjöds på kalla rester av en gås som han förvarade i skafferiet. Jag glömmer aldrig den underbara smaken, miljön och samtalet.

(Bilder Jan Dahlqvist från en gåsalunch för flera år sedan vilket betyder att rätterna var signerade Christer Lingström)


torsdag 14 februari 2019

Men min vardag blir ganska bra i alla fall....



Jag ha fått inlärt, men det har föga fastnat om inte jag inte spänner alla musklerna, alla sinnen och verkligen koncentrerar mig, skaffar fokus med våld. ”en sak i taget”

Sätter mig att skriva en pitch på en ny bok till förlaget. Har ältat den där texten länge, nu börjar den bli bra. Reser mig för att koka kaffe. Ser att köket är stökigt. Laddar diskmaskinen, putsar, fejar, torkar. Oj, det är en fläck på köksluckan, det känns som fläckar på alla köksluckor. Tänker blixtsnabbt ”en sak i taget”, men lusten lockar och drar, kaffevattnet kokar, häller på och låter dra. Tar fram spray och torkar luckorna, oj – duken på bordet (fö övrigt konstnärsklubbens duk med tryck från bordsteckningarna) är fläckad, dags att tvätta, hämtar spray för fläckarna och tar in i maskinen. 

Helvete skulle vara och träna halv tolv, har tagit på mig träningskläderna tidigt i morse för att inte glömma. Duken är i maskinen. Där, badrummet bredvid tvättmaskinen, hänger torra skjortor, fem stycken, Oj Oj, strykning, sätter i järnet och börjar stryka, sneglar på bordet framför mig och ser tio servetter, sju handdukar och fem örngott, de måste också strykas. Nejmen oj, alldeles knastertorra, måste dänka. Efter en skjorta struken och hängd i garderoben måste jag bara dänka annars händer inte det här i rätt ordning. Dänker och ser att klockan går, måste till träning, rullar ihop det färdigdänkta. 

Tar en stor blå duk och börjar stryka, tar fyra skjortor därefter, det blir så fint, hinner tänka så bra när jag stryker. Borde dammsuga också, det är ju alla hjärtans dag, och köpa nya tulpaner. Vänta, Assar måste vattnas, han gnäller lite. Oj, massa grejs i köket som behöver fixas. Skjuter på träningen till i morgon. Men jösses så tiden springer iväg. Hinner jag duscha…men hunden, han har lagt sig igen, han är van, väntansvan. Jo jag måste duscha…men se så det ser ut i badrummet, sorterar vätt. Sådär jag, skjuter på annat, det kan vänta. Men texten då? Den som jag så stillsamt började med, och kaffet som kallnat och tre telefonsamtal jag skulle ringa och post som skulle gås igenom. Äh jag gör nåt annat.