Ostron som vanligt ibland

Nej, det var inte ett ryck som människor brukar säga om extravaganza, inte ett sätt att ”förgylla vardagen”, jag behöver inte det. Bara en vanlig januarimåndag. Okej att det var en röd dag, men den var helt vanlig ändå.

Kanske bara ett sug efter mineraler precis som man får ett sug efter leverbiffar först stekta i smör och sedan lätt kokta i mjölk när kroppens järnnivåer sjunkit.

Les moyens Français äter 30 stycken per person och år. Det brukar vi klara av här hemma på några veckor.

I måndags, efter den knökfulla mässan i Sollentuna Kyrka där kyrkporten slog igen efter oss och förblir stängd i över ett år, gick funderingarna över till den ständiga matfrågan här hemma.

Köpt en stor bit färskt sidfläsk på Delins i Färila förra veckan. Klart för en ”paa low moo”, fläsk kokt i bitar i en bärnstensklar buljong. Alltså, två kanelstänger, en röd lök fint hackad, fem vitlöksklyftor som mortlats tillsammans med tre korianderrötter och en halv msk socker, en halv msk kanelpulver, två rostade thaichilli och tio svartpepparkorn. Allt det mortlade får ett uppfräs i olja innan avsvålade färska sidfläsket, skuret i tvåcentimeters kuber får gå i stekgrytan tillsammans med fem stjärnanis. Fläsket ska inte bli helt brynt…bara ytterst lite. En matsked, förslagsvis Kikkoman rörs i tillsammans med en och en halv msk Healthy Boy svampsoja. Så får det puttra lite under omröring. Fyll på med en bra fläskbuljong eller i brist på detta vatten och buljongtärningar. Låt sedan sjuda under lock i minst en och en halv timme. Späd med vatten om det behövs.

Smaka av med några skvättar fisksås och alldeles före servering, vält i ett 20-tal skalade vaktelägg. I brist på vaktelägg så ta hårdkokta vanliga ägg, servera med ris och nam prig boon.

Men åter till vår förrätt ostronen, sex bohusländska platta Ostrea Edulis, kraftfulla i smak, och som smårejäla köttstycken. Sex små franska platta med otrolig sötma och så vår vardagsfavorit sex Fines de claires.