Grävning på 45 kvadrat med bara mjölktistlar, nate och pengagräs - får en kompostlimpa som blir sensationellt stor. Land i träda - inbillar mig att det är bra för nästa säsong och ser att jorden lider allvarlig brist på olika mineraler - bland annat kalk, den absolut största grobladplantan jag någonsin sett påminner mig om att köpa hem rejält till vintern och ströa på snön.
Smått ledbruten av "grepandet" skördade jag en femlitershink med bondbönor.Metodiskt och meditativt spritade jag dem på plats - det blev några kilon, jag vägde aldrig. Hemma snabbt doppade i vatten togs innerskinnet och kvar en rejäl kruka med de fagraste och syrligaste Bungebönor säkert med tidsålder Linné.
Fortfarande lite varma får de stå på kylning innan de familjeförpackas till frysen som väntande värmande bondbönecapuchino späckad av fänkål och pernod när snön yr utanför fönstren och temperaturen är straxt under noll - fifan för en köldhatare jag är!