onsdag 9 november 2011

Snart dags för pepparkakshus. Hos oss har det ofta tagit sig absurda uttryck




Gaston sa för ganska många år sedan att: "Vi kan väl göra något annat än ett vanligt pepparkakshus. Kan vi inte göra en riddarborg?"

Det är klart vi kan, tänkte jag, men det visade sig vara en tankevurpa.

Först ritningen. Vi satt och tänkte till långt in på natten och skar mallar i passepartoepapp.

Dagen efter köpte vi pepparkaksdeg, några paket för vi tänkte att det skulle räcka. När vi väl började så fick vi springa åtskilliga gånger till affären och köpa mer - det går nämligen åt flera kilo deg.

Så konstruerade vi bakplåt för runda och spetsiga torn, men det sket sig fullständig. Degen ville inte stanna kvar, den bara gled på den rundade plåten. Idag kan jag tänka mig att jag vet bättre och skulle nog få till runda torn, men å andra sidan ser det väldigt medeltida ut som det är med de fyrkantiga tornen och balustraden längst upp.



Och som vanligt började vi jag och Gaston och Liva, tillsammans att baka, å baka, å baka. När alla delar låg framför mig på bordet hade redan ungarna sovit i flera timmar och vid pass klockan två på natten till advent satte jag igång med mpnteringen med smält socker.

Klockan fyra om morgonen var det fullbordat och jag själv full av brännblåsor efter sockret. Klockan sju vaknade barnen väckte mig för att tal om vilken fin pepparkaksborg de byggt!

När jag sorterade bilder idag så hittade jag bilderna påpepparkakshuset, här fortfarande odekorerat, jag vill minnas att det var ganska rikt påstruket med olika slags godis och kristyr i olika slags färger. Så kom jag på att jag stuvade undan de gamla mallarna från en flyttlåda när vi flyttade in inför förra julen. Få se om det kanske blir en riddarborg till kommande advent? Ett da capo!