söndag 29 september 2019

Det stavas "sufflé" på färska plommon!






Varför gör jag det här så sällan, suffléer.
Ändå går mina stora matminnen till just suffléer…eller nä, det är väl inte riktigt sant, men jag minns mina suffléer. Jag minns åtskilliga lutfisksuffléer på Operakällaren, jag minns barndomens ost och chokladsuffléer. Jag kommer ihåg en ansjovissufflé jag gjorde som var rena rama sprängstoffet och alla goda fisksuffléer.

Var i ICA affären idag och köpte en korg röda plommon, lite syrliga ändå ganska mogna. Tio kronor korgen och vad kan man tänka sig göra med det. Först tänkte jag en plommonmarmelad eller en sylt. Så slog det mig de där härlig katrinplommonsuffléerna jag gjorde förr. Dags att träda till verket, en sufflé på färska plommon.



GÖR SÅ HÄR:
Åtta kärn- och skinnfria plommon kokas mjuka i bitar i en deciliter mörkt muscovadosocker. Ställ i kallt vatten att svalna så fort som det går.
Sätt ugnen på 225 grader. Ta 6 portionssuffléformar och smörj dem med smör och ströa med strösocker.
Skira fem ägg från gulorna. Vispa vitorna på lågvarv i fem-tio minuter. Tillsätt en nypa (ett kryddmåt salt). När vitorna börjat växa och gå ihop, tillsätt en halv deciliter strösocker och öka vispningen till max.
Klart när, det där vet ni ju, byttan med vitorna kan vändas upp och ner över huvudet. Lättar att se när vispen tas ut att det bildas styva viggar i smeten.

Vänd ner hälften av äggvitan i det nu kalla plommonkoket. Vänd ner försiktigt och gör sedan vice versa, vänd ner plommon röran i kvarvarande äggvita. Fyll formarna upp till bredden och jämna till med en palettkniv. Torka kanten på varje form och lite ner i smeten.
Ställ i mitten av ugnen och ställ tiden på 13 minuter (jag hade 15 minuter och dumt nog kollade jag inte hela tiden så de karamelliserade lite väl hårt på ytan.)
Servera direkt, svingott!

Middagen blev ankconfit på råstekt potatis smaksatt med renbuljong




Söndagsfrukostering


Ja ja jag vet, klockan är nästan två, men det här var för några timmar sedan, en sen söndagsfrukostering, bara jag och K.
Nybakade frallor, leverpastej, gurka. Prickig korv, rödbetssallad. Ägg, kaviar. Rågkaka och så till slatten kaffe - toscabitar. Allt nybakat om morgonen från gamla Lindahls i Edsberg. Lååååång kaffestund och tidningsläsning.

Sopor överallt

Vårt kollektiva soprum idag. På skyltar står bestämt: Brunt glas, ofärgat glas, plast, förpackningsmaterial, tidningspapper, hushållssopor, metall och matavfall. Det står inget om kläder (kan läggas i brännbara hushållssopor), det står inget om flaskor med kemiskt innehåll och absolut inget om gamla skrivbord, plankor eller kaffekokare! Snacka om att bita sig själva i svansen. Kostnaderna för att rensa upp i soprummen och köra bort till återvinning får nu värden/förvaltaren ta och detta i sin tur läggs sedan på avgift/hyror.

Vi har kommit tillbaka till det där naturliga hos mänskligheten att bara släppa skiten där man står. Och det är rent av fördärvligt. Genom kampanjer går det att leda folk till att inte skita ner överallt, liksom att bryta en slags mänsklig vana. 




De stora embaren för hushållssopor var väl lite fyllda igår. Idag slängs påsarna
på golvet istället trots att det ändå finns plats i embaren.

Varför blir det så här? Kan man fråga sig.
Det kan låta underligt, men människor skräpar ner!
Folk som har kalas i en park och lämnar allt skräp och alla matrester, småbarnsföräldrar som gör blöjbyten i det fria och slänger den begagnade blöjan i en buske. Folk som låter kolapappret singla ner mot marken. Ändå är vi jättebra på att inte skräpa ner. Fostrade från1962 då kampanjen ”Håll naturen ren” startades av Naturskyddsföreningen i akt och mening att se till att det svenska folket inte skräpar ner och att de gärna ska plocka upp efter andra. Fostran startade med nationella satsningar i skolornas lågstadium och var väldigt framgångsrik. 1983 övergick ansvaret till Naturvårdsverket under parollen ”Håll Sverige Rent”. Naturvårdsverket fortsatte arbeta med elever i skolorna och förstärkte arbetet på att få folk att plocka upp det som notoriska nedskräpare kastat.


Hunden skiter i parken. Kloka människor tar upp och lägger i en hundbajspåse som sedan ska kastas i...
...parken?????????

”Men idioterna då, de som ställer ut tvättmaskiner, hushållssopor och gamla bräder?”
Det brutala svaret är att andra får ta hand om det.

Kanske man ska förbjuda närvaro av människor på allmänna platser?
Det faller på sin egen orimlighet. 

Fler förbudsskyltar? Jaaa, förbudsskyltar! säger vi och applåderar...
...om man nu är övertygad att folk gör exakt som det 
står på skyltarna, men människor gör inte alls som vi förväntar oss eller sagt åt dem att göra. En förbudsskylt är den sämsta av alla idéer.

Alltså, då får vi vara sådana goda människor som vi tycker att vi är. Vi får plocka upp! Vi får hjälpas åt och plocka efter andra – det är faktiskt enda sättet.