Herregud så länge sedan det här var då. Har inte ätit råbiff på många år, kanske tio eller fler. Länge var det en av mina bästa middagslösningar och ute på krogen var det mer vanlig än idag.
Mina tillbehör är gul lök, kapris, äggula, senap, hackad inlagd vitbeta och hackad ättiksgurka. Råbiff på älginnanlår ätes med fördel med smetana isf ägget.
Det var nummer 23 på Percys och ett oerhört tryck på charkdisken, butiken knökfylld med folk och jag fick nnummer 38 (den är alltså inte stor). Fortfarande tre före lutade det åt en lammbbog, sedan deras färdigrullade oxrulader, sedan kanske en välhängd ryggbiff eller varför inte kalvkotletter.
När det är min tur hör jag mig säga "ett kilo råbiffkött från innanlår tack." För säkerhets skull lägger jag till en stor bit rimmad grissida till morgonmat. Javisst jag, en burk heminlagd sill också -den är vansinnigt god med ett bra smör och finncrisp. Javisst jag, Hawarti också. Sådär ja.
Köttet är lent som siden mot tunga och gom, hade nästan glömt den taktila upplevelsen i munhålan, fantastiskt och smaken, salt, sexig, len och potent. Köttostron! Vicken freda'
