Vad gör man? Tredje morgonen här i Grez och allt riggat i den eminenta ateljén i gårdshuset, flödande ljus från taket, sirlande ljus från fönstren, staffli och vita väggar skavankade av tidigare gäster som målat i massor av färg, undersköna fläckar på golvet, en kvarglömd oljeflaska, en kvarglömd målarfernissa, doften, bänkarna och penseltvättshon - jag är sååå bortskämd.
Ja vad gör man? Jo som alla andra som varit här, jag gör en bild av bron över Loing från trädgården alldeles nedanför ateljén. Det blev ett måste att göra som alla andra, ett slags inre krav och nu är det gjort!
Stod upp tidigt, medan alla andra i huset tycktes sova, tog en kaffe och gick ner till Loing, tittade på bron, såg ut över vattnet, tänkte "är det här ens nödvändigt - jag brukar ju inte gör sånt. Tog med mig bron i minnet parallellt med alla andra minnen av den här bron jag sett andra göra genom historien tillbaka till slutet av 1800-talet och så fick det bli som det fick bli. Hastigt nedtecknad i pastell, bron från två håll i samma bild...sådär ja, klart. Nu frukostering med älskade resesällskapet och numera också sambon Kristina. Har vi det bra eller?
