Foto K.E. |
Konsthallen är på
obestånd, vilket kan skyllas bristfällig omvärldsanalys, bristfällig ledning
och våldsamt dålig upphandling samt ett försök till anpassning. (tidigare
aktörer fick sluta – de var för ”farliga”.)
MC-museet har
slagit igen sedan länge – vad hade de där att göra egentligen? En enkel marknadsundersökning
hade självfallet givit vid handen att, trots en magnifik form, det inte är
tillräckligt intresseskapande.
Brygghusets kaféverksamhet är stängt. Dyrt oengagerat och öppet när det passade självsänkte den verksamheten.
Edsbacka Krog med två
stjärnor i Guide Michelin lämnade in. Ambitioner fanns att fortsätta krogeriet
med nya ägare men vinstmarginalerna blev inte tillräckligt stora. Krogen
monterades ner ytterligare när en tredje aktör började driva verksamheten med
riktade matevenemang som självklart inte lockar publik när kvaliteten är undermålig.
Duvslaget, där Stallbackens vänner regerat under många år har slutat bedriva
verksamhet på plats. Tidigare i alla fall med föreläsningar och mindre
kulturevenemang – idag ingenting, men föreningen hyr ut stället. Idag ligger
kommunen i rättslig konflikt med föreningen. Stallbackens vänner anser att det är deras hus.
Abbes krog – hette
den så? Nedlagd. Hade servering av smårätter, inte sällan med låååånga
väntetider vid servering och undermåliga rätter, hemsnickrade och ganska
tråkiga.
Edsviks
Konstskola, drevs också av den kommunen utsett att driva Edsvik som ett
konstcentrum. Gick i putten för en tid sedan.
Hemsidan (?) edsvik.se fortsätter locka med både kafé, konstskola, MC-museum som om dessa verksamheter
fortfarande var kvar, lockar med luft!
Foto K.E. |
Kommunens kulturpolitiker
kallar Edsvik för ”Sollentunas pärla” och hurrar för varje utställning som
dyker upp oavsett kvalitet, omedvetna om vad det egentligen är som visas. Omedvetna om att hela anläggningen är ett moras. Hurrar för varje arrangemang och står där och säger att ”allt är så fantastiskt”
samtidigt som de innerst inne MÅSTE förstå att de står invid en ruin, ett missfoster,
något som egentligen inte längre finns. De representerar en kulturpolitik som gått i stöpet för
länge sedan.
Nu går rykten om
att kommunens kulturpolitiker vill ha en verksamhet genom någon företagare som
kan ta ett helhetsgrepp om verksamheten. Ny upphandling ska ske. Med tanke
på hur okunnigt alla upphandlingar skett hittills bävar man för resultatet och
inser att det inte finns tillräckligt med kunskap, tillräckligt med akademiska
betyg, tillräckligt med lånekort på biblioteket för att avgöra vad som behövs,
vad som är kvalitet, vad som är viktigt eller kort sagt vad som är kultur.