tisdag 3 april 2018

Cravings: Sillbullar med korintsås




Matsedeln sitter uppspikad, inramad och glasad vid kafédisken på secondhandstället Skopan i Upplands Väsby. För den intresserade går den inte att gå förbi utan att bokstavera sig genom vad Stadshotellet i Växjö en gång serverade sina resande och boende.
Alla dessa bortglömda eller för den skull hotade smaker, dofter, texturer. Och med den goda smaken att servera smårätter som assietter, en tydlig svensk kommentar till kontinentens tapas (minns att jag stötte på dessa på Lindgården i Visby)


För att tyda flera av smakerna behövs ”Blunkens handbok” där de exakt beskrivs.
Självfallet fastnade jag direkt för Sillbullarna i korintsås som vi tiggde och bad landets då främste matkreatör Christer Lingström att laga till oss en fredag bara för att. Och som han gjorde det. Det blev en ahaupplevelse för fler i sällskapet som inte tidigare smakat och för mig som ätit sillbullar sedan barnsben så kärt i smakminnet. Det var också de absolut bästa sillbullarna jag någonsin ätit (utöver mina egna som jag tyvärr lagar alltför sällan).


Det finns en alltför stor misstänksamhet mot det här med att blanda fisk och kött tillhopa. Aningslösa i vår cullinariska historia förbiser vi smakens traditioner och glömmer söndagsstek eller rulader kryddade med ansjovisar (vår inhemska fisksås om än att ansjovisen är utländsk med sin kryddning), strömming och fågel finns också i vår mathistoria inspirerad från Finland för att inte tala om gotländska idbullarna. Om dem sa min gode vän, sedan länge bortgången, Nisse Sundberg: Ska man laga idbullar så tar man en id och en ko och mal samman, sen steker man och serverar!


Skärtorsdagen inledde vi i samma grupp som för tio år sedan övertalade Christer Lingström att servera oss sillbullar med korintsås att göra sammanledes (Karln är tokig i kroppkakor så han borde ha insikter). Ett av huvudargumenten är att Lingström hade kvar sillbullarna på lunchemenyn i 14 dagar och sålde slut av dem varje dag.
Det här är alltså steg ett i vår lilla utmaning.
Följ länken så finns mitt recept (lite dåligt korrat upptäcker jag nu, men ändå fullt läsbart)