lördag 5 mars 2011

Prästgården brann i natt.



Se hur de ståtliga kakelugnarna hänger sig kvar vid skorstensnocken. Samtidigt som det är något djupt tragiskt med bränder är det också något sällsamt vackert över dem, både slickande lågor och de brända skelett som står kvar.

Den gamla Prästgården i Sollentuna användes inte längre som prästgård utan för uthyrning och till barn och ungdomsverksamhet. Vill minnas att jag var där på ett party där en gång i tiden med en ungdomskör.

Kyrkoherden i Sollentuna bor istället i ett betydligt äldre hus är Prästgården som var byggd 1918. Klockargården byggdes redan 1820 och var en gång i tiden fattigstuga och sedan sockenstuga.

I morse mellan klockan fem och klockan sex fattade plötsligt det gamla trähuset eld och brann ner till grunden. När vi åkte hem efter en utflykt idag hade det brunnit i nästan tolv timmar. Vi var förbi och fortfarande kunde man se lågor ur den brända grunden och känna värmen från stenhögen som fanns kvar.



Huset låg inte långt från där vi bor. I morse klockan kvart i sex vaknade vi och tänkte kanske att dagen redan var här och att det var dags för morgonkaffe. Vi borde hört, men det gjorde vi inte utan beslutade oss för att somna om.

På senare tid har vi upplevt en del bränder i vår närhet, bland annat grannhuset. Ser om vårt eget brandskydd.