London bjöd då på en rasande kreativitet både på akademien och i allt. En jul var alla klassiska juldekorationer borta och ersatta med laserkanoner som strålade i vinterdimman kors och tvärs och längs med Oxford Street, ett makalöst skådespel med stilla lasrar i rött och grönt, imaginära linjer av ljus.
Alla var till den grad hetsade av idén att verket till min stora glädje kunde tänkas bli genomfört.
Nu slumpade det sig inte sämre än att inflygningen till Arlanda gick så gott som precis över den tänkta laserskulpturen och luftfartsverket hade synpunkter som ändade i att det hela fick gå i papperskorgen.
Nu håller jag på att rensa ur allt inför en förestående flytt (mer om den senare!) Och längst ner i en "memorybox" som det stod "Skisser" på hittade jag den ursprungliga och första idén till det ogenomförbara, två kort som var sammanfogade och en röd rits över himlen mellan husen och över centrum.
Verket gick så långt att ändå tidningar fick nys om tankarna och skrev. Ett av klippen finns med i Annika Holmgrens utmärkta klippbok över valda delar som hände i Sollentuna under 80-talet och illustrerat med en bild som i sig också illustrerar en riktning där jag sitter ganska ung och ofördärvad vid en av mina tidiga neonskulpturer.
Lite kul, men också lite bedrövande, att rota i det här gamla förflutna.