Lysande linje över Sollentunas horisont

För ansenligt många år sedan hade jag precis kommit hem från Royal College of Arts Department of Painting där jag studerat måleri några år under professor Peter de Francia och andra betydande konstnärer. Det måste ha varit i början av 80-talet då jag fick ett erbjudande att skissa på någon slags konstnärlig manifestation över "Östra Centrums" tillblivelse.

London bjöd då på en rasande kreativitet både på akademien och i allt. En jul var alla klassiska juldekorationer borta och ersatta med laserkanoner som strålade i vinterdimman kors och tvärs och längs med Oxford Street, ett makalöst skådespel med stilla lasrar i rött och grönt, imaginära linjer av ljus.

Så då, inspirerad av denna "moderna" ljusdramatik, ville jag lägga en helium neon laser som ett rött streck över centrum från kommunalhuset till polishuset (som då precis var färdigbyggt). Ville att detta röda himmelsstreck skulle få ligga över vintern och skina i snöfall och dimmor.

Alla var till den grad hetsade av idén att verket till min stora glädje kunde tänkas bli genomfört.
Nu slumpade det sig inte sämre än att inflygningen till Arlanda gick så gott som precis över den tänkta laserskulpturen och luftfartsverket hade synpunkter som ändade i att det hela fick gå i papperskorgen.

Nu håller jag på att rensa ur allt inför en förestående flytt (mer om den senare!) Och längst ner i en "memorybox" som det stod "Skisser" på hittade jag den ursprungliga och första idén till det ogenomförbara, två kort som var sammanfogade och en röd rits över himlen mellan husen och över centrum.

Verket gick så långt att ändå tidningar fick nys om tankarna och skrev. Ett av klippen finns med i Annika Holmgrens utmärkta klippbok över valda delar som hände i Sollentuna under 80-talet och illustrerat med en bild som i sig också illustrerar en riktning där jag sitter ganska ung och ofördärvad vid en av mina tidiga neonskulpturer.

Lite kul, men också lite bedrövande, att rota i det här gamla förflutna.