Man säger nämligen att midnattsmässan håller på att ta över julottan för att det passar folk bättre. Men en julotta är alldeles speciell även om det, som för oss i morse innebar purrning redan tjuge över fyra.
Kören jag har förmånen att få ingå i, Nicolai Kammarkör, svarar nämligen sedan länge och av tradition för både julotta och julmässa i Storkyrkan i Stockholm. Dags för service med andra ord. Packa matkasse sådär tidigt med överblivor från julbordet, ett stycke torkat renkött, skinka på blåsigt bröd. lite sylta, kokta ägg med kaviar, hemgjorda mozartkulor och frukt. Allt att intagas i körsalen mellan otta och mässa.
Först kort uppsjungning i Själakoret sedan genomgång i katedralen och kort repetition med Mattias Wager.
Efter Julottan, matrast på två timmar och samkväm före mässan klockan 11.
Hemma igen vid ettiden är det ganska så skönt att bara koppla av. Huvudet är så fyllt av musik och stämmor som bara far fram om och om igen. Tar tid att varva ner.
Vi gjorde det med lättgravad rödingfilé. (Utmärkt fryst handlar vi från vårt närbelägna Renprodukter i Norrviken).
Två filéer gnid sin med två matskedar mortlad rosépeppar, två matskedar salt och tre matskedar strösocker. Vackas och läggs att mogna i högst ett dygn. Skölj och torka, skär upp så tunt det går, njutningen är total.
Till det några ytterligare flisor torkad renbog och några härliga skivor rökt renhjärta. Härliga mellandagar nu med rester...och vilka rester sen!