onsdag 22 juni 2011

SvD Brännpunkt om en hotad rätt - Allemansrätten

Ett landskap man inte får beträda? Eller?


Nu är allemansrätten hotad igen, eller är den verkligen det?
Europa som saknar denna alldeles vår egna möjlighet att fritt utnyttja naturen för rekreation och för svamp och bär bankar på dörren och talar om rättvisa. Idag i SvD genom europajuristen Lars Ola Hull.

Egentligen är det samma gamla trams som markägare alltid ägnat sig åt och gjorde tidigt, långt innan allemansrätten skrevs in i grundlagen 1994.

Allemansrätten har varit hävdvunnen i Sverige. Duktigt folk har ansett det som naturligt och självklart att gå på andras marker om de uppenbart inte störde. Självfallet fanns tidigt regler för hur man ska bete sig på andras marker som att inte klampa in över nysådda eller odlade åkrar, inte ta av träd eller mossa och inte heller plocka ollon eller hasselnötter som är undantagna av det vi hävdvunnet får ta ur skogen.

1903 gjordes en notering av hur mycket lingon som plockades ur bland annat de småländska skogarna och skickades till Tyskland mot god betalning och därför var av hushållsekonomisk betydelse, närmare 10 000 ton.

De enorma skördarna fick markägarna att förstå också den delen av skogens ekonomiska betydelse och kände att de, eftersom de ägde skogen, skulle ha del i inkomsterna efter principen ägande.

1908 ville skogsägarna ha ett förbud mot allmänhetens lingonplockning vilket en motion till riksdagen vittnar om. Det skulle dock ta ytterligare fem år innan frågan aktualiserades igen. Då samlades 3000 småbönder till demonstration i Hässleholm för att kräva ett omedelbart stopp mot lingonplockning. Riksdagen gick dock på folkviljan trots hårdföra förhandlare hos bönderna och skogsägarna. Man kan säga att det var dessa år som allemansrätten danades. Dessa år tvingades den hävdvunna rätten till formulering. Skogsägarna förstod det lönlösa i att driva frågan vidare.

Problemet är nu, som artikelförfattaren i SvD ser det att Europakonventionen reglerar ett skydd mot skogsägare mot alla former av intrång.

Nej, Europakonventionen är inte ett hot mot allemansrätten snarare kanske ger ifrågasättandet oss urymme att ännu tydligare formulera denna rättighet.

Räknat i en folkhälsoaspekt är allmansrätten obetalbar i form av minskade vårdkostnader och ökad folkhälsa.

Kommer det nu regn vilket det gör, och värme, kanske man ska gå ut och hämta hem midsommarkantarellerna att helsteka, bara hastigt, som wok i massor av smör och med bara svartpeppar av fin kvalitet och litet salt. Några kanske vill ha en smörgås under? Man frågar varför det? Hellre då ett stycke väldigt lättrökt fett grillat sidfläsk skuret i små tärningar.