fredag 14 februari 2020

Stort tack



Tack alla som givit feedback med anledning av mina 27 nyktra år, det uppskattas stort och ack för ryggdunkningar, gratulationer virtuella blomster och hyllningar.
Jag firade med att konstatera att ytterligare en dag kan läggas till handlingarna och att jag fått ett värdigt liv.

Jag upprepar:

*Känner du igen dig, du som fortfarande är ute i kylan, men inte trivs där. Du är välkommen att höra av dig om du vill ha det jag har. Messa mig gärna på lager, alfakrull, tabberaset punkt se.
Jag vet att det är ett stort steg att ta, att be om hjälp, men gör det. För mig var detta det  enda alternativet jag kunde välja – de andra två alternativen var dårhus eller bårhus.

torsdag 13 februari 2020

27 år utan saknad




Idag fyller jag 27 år. 

Det är på dagen 27 år sedan jag behövde dricka alkohol för att stå ut. 

Därför lever jag idag.

Här är några länkar om min väg genom brännvin och ut på andra sidan:

Första hjälpen

Och gidder du inte läsa just här och bläddra bland länkar så köp min bok ”Utanför Normen” där jag bland annat berättar om vägen tillbaka.


-->
*Känner du igen dig, du som fortfarande är ute i kylan, men inte trivs där. Du är välkommen att höra av dig om du vill ha det jag har. Messa mig gärna på lager, alfakrull, tabberaset punkt se.

onsdag 12 februari 2020

SAS film en höjdare!!!


Fick förmånen att skriva ett kapitel i Svenska Turistföreningens Årsbok som hade ”Äkta Svenskt” som tema och jag skrev om all invandrad mat genom historien under rubriken ”Inte ens svenska krusbär” (travestering på Love Almqvist).


Maträtt efter maträtt, råvara efter råvara försvann tillbaka ut i världen, återstod endast en blodklump kokt i sod!


Och återstod också konklusionen att vi genom historien har varit jävligt bra på att ta till oss av influenser, andra smaker, andra kulturer och kunnat göra dessa till våra egna. Se till exempel på vårt allra heligaste; adventskalendern, julgranen, köfte/köttbullar, spagetti, påskägg, ansjovis, pizza, falukorv, lasagne etc.


SAS-filmen är rent genialisk!

måndag 10 februari 2020

Däckade och förförda av Operans La Traviata

Bild: Kungliga Operans pressbild (Ida Falk Winland)


Jag tror vi fått ytterligare favoriter bland tenorer, sopraner och barytons.

Gick på sista föreställningen av  Verdis La Traviata i kväll och vilken käftsmäll det blev. Alla var i högform, orkestern och kören. När jag tänker efter var det länge, länge sedan jag hörde en operakör så sammangjuten som idag.

Och så dessa solister där Ida Falk Winland sjunger med sådan lätthet och sådan gråt att det suger musten ur en. Svindlande vackert och svidande i uttryck. Vi blev kära.

Tenoren Bror Magnus Tødenes har gjort kometkarriär. Norrmannen som först spelade piano innan han upptäckte sin naturliga tenor och att den bar bättre än hos många andra. Tenorer brukar ju vara lite senfärdiga i röst och tonbildning. Den här människan spelade in en hyllnings-CD till Jussi Björling redan som 21-åring och fick strömmande lovord och rosande kritik. Och nej, han är inte så mycket äldre nu. Bara 27 och med en röst som om det vore enkelheten själv att sjunga Verdi. Frankt uttryck om dessa två, ”Fy fan så bra”. Vi satt naglade och förförda La Traviata rätt genom och i slutscenen, eller snarare titt som tätt fick vi ta till näsdukarna, inte att vifta med precis.

Jo, för att göra hela föreställningen så bra som vi tycker så sjöng Stockholmsoperans Karl-Magnus Fredriksson pappa Germont och snacka om att ta ton. Återigen ”Fy fan så bra”.
Synd att det var sista föreställningen, hade gärna skjutsat dit alla mina vänner och gärna sett den igen och igen och igen.