Vi skördar lite smått till middagar och frys. Har säkert fem
kilo mangold förvälld i lagom stora frysbitar. Till det kommer potatisen
(mandel) som fortfarande står i jorden, inte alls mycket, men räcker till
surströmmingen snart. Squashen (tre plantor) skattar jag redan när de är vid
pass en decimeter, klyver på längden och grillar i grillpanna med lite salt.
Gurka hade jag bara två plantor av, men det har räckt till smörgåsgurka fram
till jul och dessutom en och annan gurka grillad. Chili är vi självförsörjande
av i olika sorter på den inglasade balkongen. Vaxbönor på vår begränsade yta
har vi tillräckligt av nu, men ändå en skörd kvar i landet. Häller bara över
kokande vatten och plockar sedan i portionsförpackningar för frysen. Röda bönor
(som blir gröna vid kok) har jag också en stor andraskörd att ta. Därtill
präktiga stånd av svartkål och grönkål. Har vänner som högaktar att få ett
stånd grön eller svartkål i stället för blomma och vi har ändå så det räcker
till julbordet.
Ringblommor, från när och fjärran, sticker upp här och var
tillsammans med stora stånd rosenskära. Resultat av att ständigt sno fröer här
och var. (borde upp idag och ta frö när jag tänker efter. Håller ju hur länge
som helst). Krassen är krypande, klättrande eller slingrande, En marktäckare
som dessutom blommar vackert. Bondbönorna gick åt skogen och det som blev är
redan uppätet som bondbönevälling.
Lökar har jag ingen direkt förtjusning av att odla själv. Är
helt inte bra på det! Vitlöken blir sällan svullen eller ens välsmakande, de
stora gullökarna blir aldrig som jag tänkt mig och rödlök, charlotten och
silverlök brukar bli vattniga och tråkiga. I år satte jag fem lökar av sättlök
jag fick av den jag arrenderar odlingsytan av. Och se, det blev hyfsat. Fem
ynka med i alla fall något blev det.
För två år sedan på Antuna, i min stora odlingssatsning
planterade jag små dekorpumpor efter staketet. Fick en hel låda i olika
varianter. I år satte jag frö för förodling, det blev en hel ställning mitt i
landet med enorm växtkraft. Börjat skörda en del att ha i skålar hemma lite här
och var.
Morötter har jag satt på en liten plätt där de fått samsas
med dillkronorna. Jorden har dock varit så torr och hård att de inte gått att
gallra. Nu efter regnet är det lätt som en plätt och fina att njuta av
råstekta.
Nu lider det här mot sitt slut. Igår tänkte jag första
tanken, snart dags att samla kraft och höstgräva den lilla plätten om kanske 20
kvadrat. Den var ju inte meningen alls att finnas till för mig utan kom upp
plötsligt i fjor senhöst som ett generöst erbjudande.
Nästa säsong så kommer vi att spendera all tid på vårt nya
ställe uppe i Hälsingland, odlingszon 5-6. Kommer att sätta ner sådant i jorden
som inte behöver passning vare sig med ständig vattning eller ogräsplock om
något alls. Visst, jag är odlare och ganska så duktig och jag älskar
odlingslivet, men allt har en ände. Det finns ju annat kreativt att syssla med
och som är ännu bättre så det får bli ett farväl till odlingsvurmen från och
med i höst.
Fan tro't!