lördag 27 augusti 2022

Tore Wretman - en båthyllning med schvung! (lakrits.se)


 Det var på en mässa i förfluten tid som jag stannade till hos Rasmus Ragnarsson på Haupt lakrits. "Testa det här", sa han och gav mig en lakritsbåt. Tänkte, eftersom jag ätit lakritsbåtar så länge jag kan minnas. Tror första gången var i faster Majas godisförråd 1958 på Järnvägsrestaurangen i Norrköping (vilka smakminnen man lägger lager på lager). Det sa boooom tjababooom i käften. Eller som en av våra mest framstående kockar i världen uttryckte det om något helt annat: "Det där knullar mun".


Det var något helt annat, eller egentligen samma tuggkänsla, men smaken förfinad och så fördjupad att man sjönk in i det svartaste svarta. de nästan bubblade av lakritssmak och sötma, strävhet och ursprung. En lakritsbåt som den ska smaka, en vuxensmak av ett annars utslätat sötsliskigt barngodis. späckad med lakritssmak, helt enkelt lakritsbåt på riktigt.


Jo, det ligger till så här att lakritsbåtskärleken har jag gemensamt med Tore Wretman i salig hågkommelse. Att Tore hade en stor fäbless för lakritsbåtar visste Rasmus Ragnarsson, som tog sig före att skapa den mest fantastiska lakritsbåt någonsin som en hyllning.  Vilken hyllning det blev. den här lakritsbåden borde serveras till varje avslutande kopp kaffe till varje krog värd namnet i landet. Så det så.


Testade ni någonsin tablettasken med viol? Det här är viol 2.0
Beroendeframkallande!

Här om dagen upptäckte jag att ICA Maxi i Häggvik för ett urval av Haupts grejer. Kunde inte avstå deras Viol. Handla in den så förstår ni varför mitt motstånd var så svagt. Fjärde burken vi sätter i oss.


Det bästa av allt är att jag kan nå hela deras utbud och få varorna hemskickade inom några dagar. Just nu deras adventskalender, med fler än 24 luckor. En bra början för den som vill känna  en fläkt av den fina, lakritsvärlden.

onsdag 24 augusti 2022

Världens bästa isterband - inga tvivel - Franzéns Charkuteri

Den som följer den här bloggen har också kunnat följa min jakt efter bra isterband, sådana där härligt torra och rejält syrliga som kunde fås under 50-, och 60-talet.

Förra veckan lämnade kortvarigt Håvra och gjorde en roadtrip genom mina ursprungstrakter, Orsa finnmark och Orsa där min farfars släkt härstammar, besökte gravar, tittade på utsikter över Orsasjön från generationers nu rivna fastigheter, smakade på känslan att min släkt på svärdssidan stammar från denna trakt (resultat av ett DNA-test hos MyHeritage).

Hemvägen gick över Falun där släkten också lämnat spår. Så kom vi på att isterbanden hemma var slut. Alltså en omväg förbi #Kristoffer Franzén på Franzèns Charkuteriet i Biskopskulla-Rönna, Örsundsbro.

Nysyrade låg de där min absoluta favorit lika dyra som de är prisvärda i smak, en korv som griper tag i alla sinnen och samtidigt väcker minnen, smakminnen från en tid som ligger 50-60 år tillbaka i tiden. Så jäkla smaksäkert och kunnigt. Råvarorna är lokala och kärleksfullt omhändertagna.

Att vi också fick med oss ister smaksatt med höstkantareller och lardo och en alldeles urbota god leverpastej är bonus. Dessutom torkade isterband att ätas rätt av - med en oerhört udda smak till vilket ingen jämförelse finns.

Isterband från Franzén ska stekas långsamt i rikligt med smör, så långsamt att smöret aldrig blir bränt och isterbanden håller ihop utan att spricka.

När vi lämnade Håvra skördade jag dill att frysa in för vintern. Bra dillår, den tidiga står kvar som kronor och de senare sådda är nu plockade och ligger i frysen jämte stjälkarna att läggas i grytor som smaksättare eller över kokpotatisen.

För vad lämpar sig bättre än isterband och dillstuvad potatis. Heta saltkokta småpotatisar som finalkokas med dill, smör och en skvätt grädde, inget mer.

Jäklar vilken njutning!

Kom över nästan en liter grädde som hängde på sluttampen.
Kunde inte annat än ställa mig och göra smör.
Utsökt gott!

onsdag 17 augusti 2022

Vilken skillnad i livskvalitet

 



Igår morse gick jag ut i daggvått gräs, snöt mig i näven och travade upp till dasset. Satt med dörren på vid gavel, de halvvuxna tornfalksungarna skrek, gässen sträckte och tranorna skrek "hejdå" nerifrån täkten.


I morse gick jag upp i en morgonhet lägenhet, öppnade korsdrag för att få luft och travade från  sovrummet in i badrummet och stirrade in i en kakelvägg.

måndag 15 augusti 2022

Hallon - mormorshallon, tar sig fint. Första hallonet smakar vidunderligt.

 


För ett år sedan planterade vi två mormorshallon vid stenpartiet där vi för fyra år sedan fällde åtta granar. Igår smakade jag på första hallonet och det var så gott att det susade mellan öronen och hela barndomens alla hallonsnår snärjde mig. I våras köpte vi en planta till och idag sätter jag den fjärde

En gång i tiden, Gotland, tänkte jag bli hallonodlare. Det blev inte så, det räcker med fyra hallonplantor att sköta i Håvra.

söndag 14 augusti 2022

Anglofil? Javisst - tar sig ibland uttryck vid frukosteringen

 


I sommar har vi av och till haft längtan till England. För att få en liten känning har vi njutit engelska frukostar - kanske lite nyttigare, lite bättre, ibland svenskare med kokt spenat och med ett betydligt bättre bröd än Mothers Pride, det hela stekt i smör isf lard och med burkade Heinz (som blivit väldigt söta med åren, tycker ni inte det?). HP-sås till ägget, en egenhet jag väl förvaltar!

Fläsklägg med rotmos, ett slags svenskt lösen


 Han heter Robert Pettersson och jag håller koll på honom, en jäkla duktig stekvändare som Werner Vögeli en gång rekommenderade att jag skulle kontakta när jag skulle skriva en bok om Falukorv. 

Över 20 år senare träffar jag honom på Ljusdals hembygdsgård där han driver krog, ett lunchställe med väldigt mycket inriktning på mat som inte ger sig typ paltbröd med fläsk, pölsa och klassiska grytor och ibland med instickare av thailändska rätter (vilket har sin förklaring).

Kollar alltid veckomenyerna som läggs ut på hemsidan och när det är något som attraherar så kastar vi oss iväg, alltid välkomnade, alltid glada, alltid mätta.


Allt lagat från grunden, egen pölsa, kokta plockade fläskläggare, potatismos poå riktigt, saltsillar filéeade och panerade (så jäkla gott) löksåser  och andra såser efter skygryta. Hur många är det i köket? "Ja, det är jag det och en assistent ibland"!

Ta en paus och luncha där!



fredag 12 augusti 2022

Javisst, masstesta alla elever och proppa dem fulla med olika ADHD-mediciner - välkommen till zoombielandet!

 Högerns förslag om att masstesta elever i utsatta områden för att utröna ADHD och därefter medicinera för att de inte ska hemfalla åt kriminalitet. Fullständigt befängt ur många aspekter. För det första för att det inte är där problemet ligger. Det verkar som att förslagsställarna bara har en liten hum om vad ADHD är typ "jaha, m'änniskor med ADHD kan hemfalla åt brott", som om vore det en åkomma, en sjuka, ett tillstånd när det i själva verket är en flykt, ett alternativ till följd av att de inte kan hantera de krav som ställs,  skolan, familjen, kulturen. Andra med ADHD flyr in i alkoholen, många tar livet av sig - varför då? För att de inte får medicin? NEJ för att de inte klarar av samhället som det formats, strukturen, stressen, valen, oordningen, kaoset. Hjälper medicin då? ADHD är i många stycken en begåvningstillgång, kanske i alla stycken om dessa togs tillvara. Medicinering fungerar i mångt och mycket som att lägga locket på, att hitta det fokus som omvärlden kräver. Nej ADHD-elever blir inga genier bara för att de medicineras - det klarar kanske kraven på godkända betyg, inte mer. I en ADHD-människa upptas tillvaron i mångt och mycket att hitta egna strukturer, egna strategier, egna fokus och där finns inga gränser, inte sällan ser vi här ren och skär genialitet, genialitet som negligeras, kastas bort, inte tas tillvara, medicineras bort. Vad återstår efter en sådan attack på genialiteten? Bara en liten skrutt.


Nej, jag är inte mot medicinering, men fan ta mig inte medicinering med automatik. Jag är för medicinering när den verkligen behövs. När ADHD-utanförskapet blir en sådan hämsko att livet blir ett inre och yttre kaos. Medicinering för att bryta detta kaos, men inte generell medicinering till barn som är stökiga, som lever i ett yttre kaos, barn långt ifrån ADHD-diagnosen, men som av andra orsaker, genetiska, sociala, kulturella eller vanligt jävla spring i benen, ska inte dämpas med medicin. 


(Jag hade en kompis som var alkoholist och narkoman. Han gick ett tillnyktringsprogram, blev tillfrisknande. Efter ett år träffade han en kvinna vars barn medicinerades för ADHD. Min vän ville prova medicinen - det blev en tablett, bara en, andra dagen blev det fem tabletter, han kände ruset. tredje dagen blev det stora delar av barnets månadsförbrukning - sedan gatan efter amfetamin och den elfte dagen dog han, en jättegod människa, stor begåvning,  ADHD)


Bara som jämförelse till högerns obetänksamma förslag så undersöktes för många år sedan antalet våldsbrott som gått till fällande dom i tingsrätt. Det visade sig att så många som 80% av dessa kunde härledas till alkoholmissbruk. När vi behandlat invandrare (snacka om att stimatisera människor) kommer turen till alla alkoholister eftersom alkoholism också kan vara en konsekvens av ADHD. Betänk då också att kring varje alkoholist finns fyra fem, kanske tio människor som bryr sig, fixar, ordnar, möjliggör, ljuger och förevisar nästan samma slags flyktbeteende som alkoholismen själv. En nyligen utförd undersökning har kommit fram till att 10% av landets befolkning (rik som fattig och ur alla socialgrupper) drack så mycket alkohol att de förlorat kontrollen över sina liv. Inkluderar med alla som bryr sig, lider och engagerar sig i alkoholisten så har vi snart hela landets befolkning på en lista för medicinering mot ADHD. Befängt, eller hur?


ADHD är ett neuropsykiatriskt tillstånd som inte går att bota. Det finns där hos vissa och historiskt har ADHD alltid funnits, men inte märkts i samma utsträckning som nu. Samhällets utveckling mot det mer komprimerade, mot de större kraven, mot ökad elitism utan att reflektera över hur många som utesluts och som kastas in i utanförskap (utslagning i skolan till följd av att alla ska kunna lika i allt) är en så dålig samhällsinvestering att den torde betraktas som brottslig.


En annan reflektion, en ADHD-utredning kan ta månader. Väntetiden för en utredning är redan nu över ett år på många ställen. (vilka i högerns ledning har aktier i läkemedelsbranschen)


Läs min bok "Utanför Normen"





torsdag 4 augusti 2022

Kristinas ostsuffle och Augusts vietvårrullar, överraskningar på middagsbordet

"Den ska väl egentligen vara högre, men vad gör man med sufflé i en springform?"


 Ja det var igår. Pyssel i köket slammer och spisljud. Jag gick till duschen, stod där länge och väl i vårt lilla lantliga SPA och njöt. Det knackar på dörren "skynda dig, middag om fyra minuter exakt, kan inte vänta".

Raskt fick jag reda mig och stövlade tillbaka till köket halvklädd och där, mitt på bordet så står den, en präktig ostsuffle reslig så gott det går i en springform för sockerkaka (suffleformarna är hemma i stan).

"Voila - min första soufflé"

Jag älskar suffleer men det blir så sällan, men det är klart att en sådan kärlek kommer från K när den väl kommer. Underbart, som ett lätt litet moln i munnen och så västerbottensost, ren himmelskt.

Middagen fortlöpte under ljudliga åthävor - kärlek från första till sista tuggan.


En begåvad buljong med chili och nyskuren persilja

Idag satt vi båda uppe i nya rummet - ja vi kallar det så, trötta över sunkigheten i torpets gamla men stora sovrum med tapeter från kring andra världskriget taffligt uppsatta, spruckna och flagiga, blekta och med fettfläckar. Efter alla konstens regler renoverade. Eftersom påbyggnaden av övervåningen är gjord i modern tid har vi inte så mycket till övers för byggbevarande utom att spara tidstypiska detaljer. Det blev modernt material som följer husets rörelser, pappersremsor i sprickor och så bredspackling och målning av väggar, lister och socklar. Ett helt nytt rum av en veckas slit. Nu fungerande som ett allrum med TV, soffor, Stora kuddar, spel och böcker. Där satt vi medan August pysslade i köket.

"Det är klart, skynda er". Överraskade av dukat bord, en pepprigt skönt mättad consomme och vietnamesiska vårrullar. En helt underbart pysslig och god middag, han är smakbegåvad den pojken.