Lovely Lovisa en vanlig vardag på lunch på alltid välkomnande Edsbacka Bistro.
Det är så förbannat rörigt alltihop hemma. Köket är inte klart än, ett sovrum blev färdigt idag och där har vi börjat flytta in så smått, det blir putsat och skinande rent - och allt "skräp" ska kastas.
Nu på morgonen, tidigt, kommer målarmästare Janne tillbaka och ska göra färdigt köket. Direkt efteråt sätter han igång med sovrum två. Vi har en del att plocka innan dess.
Influensan är på väg att ge sig, men alla i familjen är så trötta, så infernaliskt trötta - mat, det har ju inte riktigt varit att tänka på i några avancerade banor som jag bloggat om.
Igår gav jag och min åttaåring upp färdiglagatpaketen i vardagsrumsmikron och käkade på Edsbacka Bistro istället - en sen lunch. Lovisa beställde en varm rostbiff på vaxbönor och med en potatisgratäng till - jag tog en entrecôte som kanske kunde haft lite mer grillsmak. Annars som vanligt gott och perfekt.
"Visan" är supersmakare och tyckte att köttet smakade aningens lever - det finns ju "alltid på bistron". Ingen annan skulle ha märkt det.
Det är så trevligt att gå med sina småungar på krogen en helt vanlig uschlig vardagslunch och prata mat och äta och berätta för varandra om smakerna tillsammans.
Lovisas rostbiff, jo det är klart att den gick åt!
När jag skriver det här skulle jag precis ha landat i Bangkok enligt ursprungliga planer. Jag skulle suttit fönsterplats och nyss ha ätit frukost med varmt bröd och gott kaffe. Risfälten nedanför skulle avlöa varandra oändligt och vara morgondisiga och heta. Och ungefär nu skulle jag väl sitta i en taxi på väg in till hotellet och jag skulle som vanligt på inandning säga: "Wow - Bangkok"
Nu blir det så om några veckor istället och med tanke på hur mycket som skulle fixas här hemma är det bra att jag är här och inte där.
Rodjanas nattanudlar alldeles nyss på tunna kinesiska vermiceller torkade räkor i en fiskbuljong kokt med tunna skivor av ingefära och med en matsked rent fint hemkokt ankfett (gav smak åt hela nudelsoppan trots att den kokakts i fisksod.
Sent omsider säger Rodjana - Äh Du kan väl springa ner och köpa en somtam och lite soppa.
Var vi än är i Thailand brukar sena kvällar sluta så - att jag springer ner och köper hem lite mat. Ofta kommer jag med någon soppa med dill och svamp, syrligt, het och underbart läskande, någon grillad fisk, nam prig pau, somtam med massor av pla ra eller po kem. Så sitter vi i sängen och äter och skrattar.
-Det är för varmt, svarade jag. Eller jag menar, det är för kallt och ingenting är öppet, det är bara parkerade bilar där, om dom inte är stulna förstås. Och pizzerian stängde för jättelänge sedan och det är svart i alla fönster, det regnar och är två plus.
torsdag 10 januari 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)