måndag 24 augusti 2015

Dårskap skulle man kunna säga, men icke när makrillen är fin



Det ar en sen kväll om hösten och vi hade ingenstans att ta vägen. Men hörrni, tänkte jag och sa högt; Operabaren är väl öppen?
I det glåmiga gatljuset och stretande mot vinden från öst över Skeppsbron gick vi så dithän, jag den eminente skulptören från Göteborg Claes Haake och några till också dessa herrar från Göteborg.

Inne i värmen torkade vi höstsnoret från överläppen och skulle till att beställa. Jag sa att jag tar den nykokta krabban.

Det blev alldeles tyst runt bordet. Alla blängde på mig storögt.

"Eru inte klok", sa Haake.
"Krabba i Stockholm, kan väl la inte va nykokt å inte färskfångad heller".
Alla andra höll med honom och alla ruskade på huvudet och jag satt där höstblek, aningen förkyld och skämdes över min dumhet, men jag var ju så förbannat sugen.

Tog en köttbit istället.

Så här om dagen kom jag att tänka på den där historien med Haake, vi har inte setts på många år. Det låg makrill, feta, blanka, stora, härliga i fiskdisken. Tog två och tänkte grilla.


Snittade när jag kom hem, drog över med rostad chili blandat med fisksås. La att vila. Tog upp Rättviks röd, den originalpotatis som Alströmer tog till Sverige en gång på 1700-talet.

Förkokade rödbetor och skinnade, skar rotselleri, skinnade och fökokade i tryck. Sådär ja, allt klart för grillen, rättviks röd på spisen, ska kokas långsamt, långsamt.



Penslade med lite grädde på fisken för att det inte skulle fastna (det gjorde det ändå, jag är skitdålig på att grilla fisk)

Resultatet blev ändå lysande gott och jag också Kristina hade en vuxenmiddag ihop ute i trädgården i paviljongen.


(Makrill blir djäkligt god att köra på thai. Häll mycket olja i woken och hetta upp ordentligt, gör som jag gjorde med mina fiskar till grillen, snitta med två centimeters mellanrum och gnid med fisksås blandad med rostad chili. Sänk ner och fritera tills klar. Under tiden hetta upp olja i en annan wok, ner med massor av vitlök, gul och rödlök i båtar, lite rostad chili, rör runt och häll i färsk skuren ananas eller förresten, konserverade bitar är nästan bättre för de är lagda i söt lag och det är sötman jag vill åt. Rör runt så det blir hett, avsluta med att spruta rejält med ketchup över. Enklaste thai sursöta såsen och döm om min förvåning när jag första gången fick se denna preio waan tillredas på en krog. Häll såsen över den friterade fisken!)


Alla andra får maxiskörd, jag får ynka


När vi tog över trädgården på Lugnet så gjorde vi det fullt medvetna om att förre innehavaren låtit allt gå i stå, köksträdgården var ett moras bestående av tistlar och kirs, rabatterna var igenvuxna av kirs och ormbunkar.

Helst vill ju jag ha allt klart på en eftermiddag. Det går ju inte. Trädgård är den långsamma konsten. Lite snabbare är det med köksträdgården.

Sent ute var vi också för det tog sådan tid att förbereda. Först nu har gurkorna börjat svälla, squashen har börjat ta sig, pumpan och majsen blir nog aldrig klara om vi inte får en sjusärdeles varm och solig höst, ärtorna hmmm...kanske, bönorna har börjat, potatisen är klar.


I blomsterlanden och kryddträdgården ser det lite bedrövligt ut. Flyttar växter från koloniträdgården, växter som ser djäkligt pinniga ut dagen efter, hänger och slokar och tar sig aldrig, men jag vet ju att de kommer till nästa år...vem vill vänta. Snart dags att plocka runt rosorna, hämta hem marktäckare och så de där bonniga rosorna som jag håller så mycket av och som blommar översållat hela sommaren.

Det här blir nog bra om man tänker efter. Får jag nu också bara grisar i trädgårdslandet en månad eller så snart potatisen hamnat i jordkällaren jämte morötterna som också tagit sig fint så ska det nog bli ordning på torpet. Älskar det här odlingsstället.


Fick i alla fall ihop så det räckte till en riktigt smaklig kycklingsallad i helgen.
Spetskål som hyvlades och brässades kort och isades, qinoa i måttlig mängd bara för att det innehåller bra grejer. Sådär ja, det här blev botten i salladsfatet, inget salt, inga kryddor så långt. Hårdkokade ägg under tiden (rätt sätt är att ta tiden från första bubblan, då stängs plattan av och ett lock läggs över äggen, kastrullen ska stå kvar, tio minuter exakt och sedan ska vattnet hällas av och äggen spolas i kallt vatten, skalet faller nästan av av sig självt och det blir garanterat ingen äcklig grön rand runt gulan)
En biffig tomat klyftas och rensas på gelé och kärnor, skinna med en vass kniv och skär i köttet i mindre bitar. Skölj nyplockad frilandsgurka (som är lite bitter) och skär i små knapriga kuber. Stek kycklingbröst och lår till en innertemp av exakt 68 grader, avsluta med att stänka över rejält med fisksås för sältans skull och låt vila tio minuter innan köttet skärs upp grovt. Varva kycklingköttet med gurkbitar, tomatbitar och små vippor av dill, rejält med dill. Lägg upp äggen. Bryn 100 gram smör hårt med salt och lite svartpeppar. Häll över som dressing och var beredd med rosenblad, ringblomma, gurkört och krassekronblad samt små nyplockade dillkronor att dekorera med, servera omedelbart.