Omslaget på Edsbackakocken, Christer Lingström och Edsbacka Krogs kundtidning som kom ut varje år till julbordet. Jag hade förmånen att få producera och vara redaktör för skriften och försatte knappast tillfället att slå hål på gamla myter om att "det var bättre förr"Glädjande ändå hittade matpatrullen från Svenska Dagbladet till det nya Edsbacka Wärdshus i Sollentuna - krogen som tog över efter Christer Lingström sedan han stängde sin två-stjärniga Guide Michelinkrog i februari/mars.
Matpatrullens smaktester kryddas ofta med rum och tid, miljö, porslin, dukning, krogens historia och så vidare. Edsbackabesöket var inget undantag, dock slarvigt och utan källkritik. Förmodligen har någon informerat patrullen att "här har bedrivits krog sedan Henrik Olofsson fick privilegium 1626" och att källaren har den tidstypiska valvslagningen i tegel. Då tar man liksom för givet att det är i samma hus man sitter och bedömer maten 2010 i augusti/september.
Det blir lite väl tilltaget att prata om "de hemtrevliga 1600 talslokalerna" och samtidigt speglar det en urdum historisk förfalskning.
Den gamla krogen som stod på den kvarvarande tegelslagna husgrunden är för länge sedan borta och den miljön på 1600 talet var allt annat än hemtrevlig. Vi i det 21a århundradet skulle med sannolikhet inte stått ut ens tio minuter.
Smuts som vallar på golvet, infekterade variga spottloskor, fekalier i närmaste omgivningen, sopor och stinkande avskräde ända in i sovgemaken med väggfasta sängar bäddade med grov säckväv fylld med halm och med råttor som kröp efter socklarna, småkryp och grådaskigt menade väggar med blodfläckar efter söndertryckta löss. Kallt, dragigt och fuktigt och knappast någon mat att få beställd - krog på 1600 talet och långt fram därefter var ekvivalent med brännvinsservering och där det serverades brännvin var det allt annat än "hemtrevligt".
Man undrar lite över förståndet och närvaron hos dessa matpatrullare - något litet om måltiddshistoria borde de väl kunna. I alla fall så pass att de förstått att 1600-talet näppeligen hade något "hemtrevligt" att bjuda på.
Bjöds det mat över huvud så var detta på ett gästgiveri - något sådant var aldrig Edsbacka, däremot öppnades ett i Rotebro 1647.
Någon gång under 1600-talets slut brann eller revs det gamla kroghuset vid Edsbacka. När bråten efter det gamla rensats undan byggdes ett stenhus på grunden - ett ganska så typiskt tidigt 1700- talshus. Det finns ett liknande i södra Sollentuna, rättarbostaden vid Rådan, också det byggt över en gammal 1600-talskällare.
Inte ens under 1700 talet (inte ens heller under de påföljande ett och ett halvt århundrade), kunde man prata om "hemtrevlig miljö eller god mat" på Edsbacka snarare handlade det om frukostering på befröade ägg, surt öl och såar av brännvin efter en natts kall vila fortfarande i halmbingar med råttor och möss pilande över och under sängen.
Varför detta behov av att göra vår historiska tid så inbjudande och nostalgiskt vacker och pitoresk?
