Färja över Furusund - det andas Astrid Lindgren, August Strindberg, Albert Engström och Ewert Taube
Jag skulle luncha hemma hos jovialiske Lasse Lundberg och trevlige Arne Ljungqvist igår. De båda bor på Blidö, Arne sommarboende och Lasse fastboende. Och jag skulle åka kommunalt!
Startade hemifrån 09:30 framme 12:43 - tre timmar och 13 minuter. Ungefär samma tid som det tar till Paris dörr till dörr.
Professor Ljungqvist i tankepose på altanen
Å andra sidan var det ju väldigt mycket upplevelse för tiden, trevligt sällskap och effektivt prat om vårt nya bokprojekt.
Lax i foliepaket med grönsaker på grillen och med havsutsikt från terassen.
Ordentligt trött landade jag hemma igen klockan 21 och idag på morgonen har jag köpt en bil!
fredag 29 juni 2007
Matlandskapen hos Linne
Igår fortsatte serien "Diné med Linné" i Sveriges Radios Meny i P1. Den som missade avsnittet kan lyssna på reprisen på lördag eftermiddag ller ladda ner programmet här
Linné hamnar denna gång i malandskapen Öland och Gotland - men då 1741 var det allt annat än rikt här. Han förstår inte varför ölänningarna inte odlar bönor när klimatet för den slags odling skiulle vara så utmärkt. Kan man tänka sig - sedan länge anses ju Öland som de bruna bönornas landskap. Och när han väntar på rodd till Gotland är han hungrig, han hasr inte ätit på hela dagen och bonden han frågar om mat har inte ens "en beta bröd" till sig själv och sina barn.
På Gotland klubbar han säl vars fett är utmärkt att steka pannkakor i och så förvånas han över att Fåröborna inte i större utsträckning fångar in och slaktar änder.
Här smakar han den nationaldryck som går under benämningen "dricke", den rökdoftande mjöd som Gotlänningarna hävdar druckits på ön sedan Stavgards och vikingarnas tid. Linné hävdar med bestämdhet at kunskapen att brygga dricke kommer från grannön Ösel och han beskriver drycken som vitt vax kokat med heta gråstenar.
På Menys hemsida går det också att ladda hem tidigare sända avsnitt.
Linné hamnar denna gång i malandskapen Öland och Gotland - men då 1741 var det allt annat än rikt här. Han förstår inte varför ölänningarna inte odlar bönor när klimatet för den slags odling skiulle vara så utmärkt. Kan man tänka sig - sedan länge anses ju Öland som de bruna bönornas landskap. Och när han väntar på rodd till Gotland är han hungrig, han hasr inte ätit på hela dagen och bonden han frågar om mat har inte ens "en beta bröd" till sig själv och sina barn.
På Gotland klubbar han säl vars fett är utmärkt att steka pannkakor i och så förvånas han över att Fåröborna inte i större utsträckning fångar in och slaktar änder.
Här smakar han den nationaldryck som går under benämningen "dricke", den rökdoftande mjöd som Gotlänningarna hävdar druckits på ön sedan Stavgards och vikingarnas tid. Linné hävdar med bestämdhet at kunskapen att brygga dricke kommer från grannön Ösel och han beskriver drycken som vitt vax kokat med heta gråstenar.
På Menys hemsida går det också att ladda hem tidigare sända avsnitt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)