Månen över Lugnet igår kväll.

Onödigt med den där tidsomställan nyligen, man hinner inte klart i trädgården före mörkret.

Pak bong - en av mina thailändska favoriter

Jo, det har öppnats en thaibutik i Upplands Väsby på Kyrkvägen 14, Raan Thai. Hittade dit och hittade lite smått och gott. Varje tisdag tror jag att det är flygs det in bra färska örter och kryddor och så har butiken underleverantörer av färdiga thaidesserter och en av mina favoriter cha plu som ibland går under beteckningen "falska betelblad" och som äts hoprullade kring lite rostad kokos, chili och torkade räkor, hackade jordnötter, rå lime med skal och palmsockersirap, "miang".

Men det var inte Miang som fångade mig utan ett knippe morning glory eller pak bung som det heter på thai och med det avses en vattenspenat.
Så enkelt och så gott och förmodligen väldigt nyttigt också.
Vitlök och chili fräses i olja kort, sedan i med morning glory skurna i tio centimeters längder. Hög värme i woken. Rör runt av satan och sist ett par rejäla matskedar med saltade sojabönor, finns på flaska. Rör runt så att allt är hett och servera med ris.

Picard, okey jag gav dem en chans

Picard flyttade in i Sollentuna Centrum för en tid sedan. Har handlat och smakat tidigare utomlands. Tänkte att det passade bra med en lunch därifrån för Alma om mig, gräsänklingar som vi varit i veckan.

Sagt och gjort och jag möttes, och det hade jag alldeles glömt bort sedan Paris, av den där rena, avskalade butiken.

Köpte confiterade anklår sous vide, potatiskroketter och fyra köttspäckade griskorvar från Toulouse. Tillagade efter konstens alla regler eller i alla fall så som jag upplystes göra på förpackningen. 20 minuter sjudande i påsarna och i vatten för anklåren.

Jo, köpte reducerad ankleversås också, i små frysta bitar, bara att värma försiktigt, alltså låta smälta långsamt, i en teflonpanna.

Det var sjusärdeles god mat. Anklåren kanske hade haft nytta av att rimmas lite ytterligare innan confiteringen, men jag är ju saltfreak så det är förlåtet. Kroketter är ju svårt att misslyckas med som frysmat, men hade en god frächör, korvarna var okey, inte mer, men såsen hade ett djäkla drag och var befriad från smakförstärkare och annan skit.

Okey, det blir fler vändor när inspirationen tryter.
Kändes lite som den där föraningen folk hade i slutet av 50-talet att framtiden nu är här.

The Flying Elk med tunga gedigna smaker

Bild från Björn Frantzéns Instagram

Så dyker det upp ett smakminne som är rent av nostalgiskt, gamla Frantzén Lindebergs fattiga riddare med gammal vinäger, parmesan, tryffel och gräddkokt silverlök. Jag minns så väl den fullödiga smaken, den som uppfyllde inte bara munhålan utan hela kroppen, man föll liksom pladask och det svindlade samtidigt. Jag såg folk runt omkring där tårarna trillade efter kinderna. så inihelvete gott var det. Ikväll håller Frantzén en popup i Studion, då är det samtidigt fattiga riddarens återkomst, exakt så som den serverades under flera år på Frantzén.

Var med Alma på The Flying Elk i tisdags kväll. En massa nytt på menyn men längtan efter det senast ätna var så stark så Alma tog landets bästa fish&chips och jag tog Björn Frantzéns schnitsel. Något är gemensamt utöver Björn, mellan den fattiga riddaren och det som serveras på Tfe, den där omsorgsfyllda smakbehandlingen, nogsamheten i det som läggs fram, kombinationen av råvaror och djupet i smaken, man driver råvarorna så långt det någonsin går och det är väl det man sammanfattar med begreppet Gott...Djävligt gott.

Så avslutade vi middagen med en var sin Eton mess

10 sec of our burning Swedish stove

Syrerika morgnar

Älskar de här morgnarna som här utanför huset och när det är vitt ute och man känner varenda andetag.

Mullbänkar och nytänk

Byggde först upp lådorna och lade dubbel kartong i botten...

Äh, det där med nytänk kanske är en överdrift. Linné anlade mullbänkar vid stora huset i Hammarby, kanske inte på samma sätt, men ändå. Den gamla statarlängan tycker jag sett lite andefattig ut från entrésidan utan rabatter. Närmast huset är det knöligt och dant med byggsten och dränage så det är inte till att gräva för att få till en rabatt. Tror heller egentligen inte det funnits någon tidigare under de dryga hundra år huset stått här.

...och över kartiongen strör jag färsk hästskit...

Gjorde helt sonika så som jag nyligen lärt mig för att anlägga på nytt, förvisso som odlingsbäddar, men det borde ju funka även till framtida blomstrande rabatter. Isolera grässvål och ogräsbankar med nedbrytbar organisk kartong i dubbla lager, sedan färsk hästgödsel sen på med 40 centimeters lager av misslyckad ensilage.

Tog de gamla odlingsbänkarna från köksträdgården och byggde upp. Dessa ska tas bort när väl mullbänken är färdig om ett eller två år - det är så fult med lådor kring växterna. Funderar på att grönmåla dem så att de "försvinner" under tiden.

...för att sedan avsluta med ett tjockt lager med ensilage som jag trampar rejält utan att packa ihop. I vår lägger jag på ytterligare ett tjockt lager ensilage och där det ska sås eller planteras föser jag undan och lägger ett par nävar frisk jord, sen sköter sig det hela själv och blir till prunkande rabatt. Efter inte lång tid alls är här ett myllrande mikroliv som förvandlar allt till finaste mull.

Vet ännu inte riktigt vad jag ska ha här, det får vi se frampå vårkanten. Kanske löjtnantshjärtan som perenner och gullris, smultron förstås och lila höstastrar, jättevallmo, kärleksört och så sommaraster, prästkrage, nåt av dem och lite till och i omgångar så att det ständigt är blomster i rabatten. Har väl några dagar till på mig att kanske få ner några växter från gamla odlingsstället på Fyndet, men eftersom jag har färsk gödesl i botten kanske det blir för starkt, vet inte, kan experimentera.

Uppe i kökslandet är det i full gång med de stora odlingsbäddarna. Blir nog klar den här veckan. Återkommer om dessa - blir nog väldigt snyggt.

Mitt i hösten

Vemodigt, men vemodet hålls tillbaka av kontemplation, gårdskyckling och ostron!

Fond på G

Så mycket skit i de här produkterna

Bilden säger mer än tusen ord. Å andra sidan har jag inte sett ett livsmedelsinnehåll beskrivas med så många ord, så många att det inte längre är värt att kallas för livsmedel.

Påminnelse om morgondagen / Lager på avrättningsplatsen

I morgon blir det döden i skogen på riktigt:
Läs det här

Grön Gryta med hela statarepotäter

Bara lite sådär, när det ändå finns grönt kvar i landet och sista rensningen ger hur mycket skörd som helst av bondbönor, potatis, ärtor, störbönor och mangold.

Trädgården berövades av frosten

Det är höst, på gränsen till svinvinter. Kakelugnarna går varma här hemma, sprider en sådan go värme. Snart letar sig allt detta goa upp till ateljén, doften.
Gurkor, squash, pumpa har givit upp. Majsen blev inte riktigt klar, mangolden håller ett tag till liksom morötter och potatis. Trivs bättre i jorden än i hink. Ska ta itu med jordkällaren snart, den som ingen tydligen rört sedan den renoverades för 17 år sedan, långt innan jag ens visste var Lugnet låg. Kanske i morron.

Så blev det lite skördegryta, höstvego, med tillsatser av köpelinser och rödvin.
Enkelt och gott, mustigt och mättande.
Så här förbereds grytan
Sex deciliter rödvin kokas ner till fem och tre deciliter sköljda gröna linser hälls i tillsammans med ett lagerblad, salt och lite spiskummin (knivsudd).
Ett stånd amerikansk rosenpotatis, denna Guds gåva till statarna i Sörmland. Kokas.
Fem präktiga morötter körs i kuber med 0.5 cm sida, en palsternacka skärs ner likadant.
En fast squash i lite större bitar
Två gula lökar, skurna i tunna båtar
Åtta hackade viltlöksklyftor

Rödvinskokta linser

Gör sen så här att morötterna steks i olja, jo de ska ta lite färg. När de är halvstekta hälls palsternackan i bara för att den blir mosig om den får lika lång stektid som morötterna.
Under tiden kokar linserna i vinet. Nu kan man om man vill smula ner en grönsaksbuljongtärning och eventuellt späda med lite vatten.
Hetta upp en gryta med lite olja och en klick smör. Stek vitlök och gullök, det är ockey om de får lite färg, men inte för mycket. Häll i squashhacket efter ett tag.
Glöm inte bort att ta av potatisen när den har mandelmassekonsistens.

Klart att äta.

Jo, jag hade några bondbönor över, femton tycken kanske som jag förvällde och klämde ur inneskalet. De fick ner i grytan vid pass nu. Skär den avsvalnade potatisen i klyftor eller större bitar, det ska synas att det är potatis som är med.
Häll över rotsakerna i grytan och blanda. När nästan allt vin är dunstat och linserna i alla fall är så pass att de inte går sönder blandas även dessa i grytan. Den som är extra pysslig kan klippa lite persilja över eller det sista av gräslöken.

Det föränderliga jordbrukslandskapet

Skördemoget vete med kornblomst

 Vi bor stadsnära. Vi har 33 minuter in till Sergels Torg med bil, 18 minuter till Arlanda flygplats. Vi har fem minuter till närmsta köplada, tre minuter till sprättäggen på gården och en minuter till vår egen köksträdgård.

Så kom så tröskorna

Veteåkern blev stubbåker på ett kick

Lugnet från åkern

Åkern från lugnet

Vi bor i ett rött hur med vita knutar, ett hus med historia mellan åkrar skog och sjö. Vi bor mitt i det föränderliga  jordbrukslandskapet. Föränderligt i flera avseenden. Bästa jordbruksmarken tas nu i anspråk för sjönära radhusbebyggelse. Efter en arkeologisk utgrävning som kanske kullkastar en del teorier om liv och boende under vikingatiden läggs nu grunden till småhus folk köar till redan på ritborden.

Vändplöjning några dagar senare

Harv och sådd, om några dagar är åkern grön igen av andraårsvete

Än så länge är utförsäljningen av bördiga jordbruksmarken som arkeologiskt visat att den brukats i över tusen år på avstånd från oss. Här finns inget planerat de närmaste 20 åren, sägs det.

/Vid utgrävningen vid Eds Allè, har såvitt vi förstått framkommit att man under vikingatiden kunde ha specialiserade produktionsområden som småskaliga bosättningar med inriktning på ett och samma hantverk. Här vid Eds allé har inriktningen tydligen varit textil. Långhus där folk bott och grophus för vävning. Allt som teori efter att ha grävt fram stentyngder till vävstolar överallt och etuier för nålar. Platsen ligger vid den stora farleden från Östersjön in i Edsviken, över till Norrviken, in genom Edsån, ut i Edssjön, vidare genom Väsbyån till Oxundasjön och sedan Oxundaån ut i Mälaren varifrån man nådde alla de viktiga handelsplatserna./

Äppeltider för våra sena, men ingen imponerande skörd

Det var si så där i våras. Det två äppelträden blommar på olika tid. När det första satte fart kom det lägligt en köldknäpp. Äppelträdet och blomstren klarar väl det, men det gör inte krypen som pollinerar. Bin såg vi knappt till. När det andra blommade så var det fortfarande kallt för bina, men då flög det en del. Tyvärr hände något annat med svartprickiga äpplen och med en del frukt som ryttnar på gren.
Så då blev vi nästan utan äpplen?

Nyponen som växer överallt runt omkring oss på Lugnet är snart färdiga att plockas,

Nä, Kristina gjorde inkokta äpplen med kanel till dessert idag. Syrligt i anslaget med sötma i förlängningen och med den varma kanelen, Höstelikt och utanför köksträdgården finns ett ton hästskit framkört. Ett nytt köksträdgårdsprojekt inleds.