Nu vilar de gott i den gamla blå våningskakburken där enligt uppgift Kristinas mamma hade egenbakade skorpor till att doppa efter skolan sådär någon gång på 60-talet i Edsberg.
(Hemma hos oss mötes vi av muffindoft, men bara doft då de alltid åkte ner i frysen så fort de svalnat)
Jag har alltid varit julhatare, tycker det är en förfärlig helg och alldeles i helvete för mycket bestyr för några dagar. Omvärderar lite av den känslan men bara för kakornas skull. Ser fram mot kaffet på julafton med allt det rika som gömts i kakburken och kanske en köttbullemacka med rödbetssallad, kanske lite kalvsylta med inlagda rödbetor, möjligtvis en sillbit till en egenodlad kokt potatis, rökt renstek och möjligen en skiva marinerat, grillat, revben med rödkål och så en grönkålspaj...inget mer.
Och så alla julgrejer som ska fram, men vad katten.
Äter årets lutfisk i morgon på klubben som av tradition - ingen annan än jag här hemma äter lutfisk, då vår man åka bort och äta ute. Lutfisk är ett måste, men inte bara till jul. Glömmer aldrig Werner Vögelis små lutfisksuffléer på Operakällaren där man petade ett lite hål i mitten och hällde i rikligt med smält smör. Hemma i mitt föräldrahem åt vi alltid lutfisk till jul och eftersom mina tidiga barnaår var i Östergötland var det även brunabönor på julbordet och det där är jäkligt gott, bäst sent om kvällen när alla andra ligger och sover att ta en skiva skinka med hemlagad senap, en sked kall rödkål och en sked kalla brunabönor. Viktiga smakminnen . men jag tycker julen är ganska fruktansvärd. Vid sidan av brunabönor och lutfisk och grönkålssoppa med ägghalva på annandagen så var det rena rama Norénjular med alla slitna, trötta, grälande.
Åt förresten julköttbullar idag som K stekte igår, små trillade köttbullar, lite saltiga och med perfekt stekyta - bästa köttbullarna jag smakat på år och dag.
Förbannade jul, älskade smaker - men skinka? Nä den vänder vi ryggen. (köpte en miniskinka av dålig kvalitet (Scan) till första advent, inte lyckat, inga smakminnen, inget att roa sig över och en tredjedel som blev kvar skar jag ner till Assar som blev glad.