Det är en konst det här med vedspis, en konst att laga mat som jag men håller på att glömmas bort och försvinna.Finns liksom inga manualer. Hur skulle det finnas det när alla vedeldade gjutjärnspisar beter sig så unikt och självständigt? Det är "learning by doing" som gäller, eller som vi brukar säga här hemma "Instant learning"!
Vår gamla Skoglund & Olsson från Gävle har över 100 år på nacken och är i fruktansvärt god kondition. En grinig madam att starta, men väl där en troget värmande källa och en utsökt spis för matlagning.
I murstocken som är kraftig finns en dold kakelugn dessutom. Ett rörsystem som visst är väldigt typiskt för vedspisar i Hälsingland. Kakelugnen kan man ställa av om sommaren genom ett system av spjäll och låta vara verksam som nu under vintern. Då värmer vår Skoglund & Olsson hela huset ända till morgonen trots att hon slocknat vid tiotiden på kvällen och inte tänds förrän tolv timmar senare.
Att starta henne är en procedur med små ansjovislådor med T-sprit som jag tänder i både spisens sotlucka och den dolda kakelugnens sotluckor ända tills skorstenen liksom suckar till och trycker ut kalluftsblåsor i virrvarret av rökkanaler.
Ett knippe kvistar invirat i näver och så några tjärvedbitar av tall, sen är det bara att köra på med torrved vilket vi har gott om.
Sen det här med att laga mat på vedspis. Forna generationers kvinnor rakade eld och glöd fram och tillbaka för att leda värmen exakt dit som de ville. Försökt klura ut hur och lyckats ganska bra. Har också klurat ut hur man höjer temperaturen från trean till sexan lika fort som på en induktionshäll. Bara att lassa in några tunnhuggna vedrän efter principen att större yta fattar eld snabbare och ger omedelbar energi. Vill jag sedan sänka värmen snabbt lägger jag in ett tjockhugget trä av björk så är vi nere på trean igen. Rakar jag elden längre in och till höger har jag liksom rejäl hetta på de båda bakre plattorna och i mitten extravärme åt ugnen. Ja sådär håller jag på och det fungerar alldeles utmärkt. Sedan vi kom upp på juldagen har vi inte använd elspisen en enda gång. All mat - stekt torsk, potatisbullar, äggröra med tryffel, bacon från Björks, grönsaker till ljummen sallad, indiskt gryta på kyckling, isterband, allt det där blir liksom godare än hemma. Elden gör sitt till, vetefan hur det går till, men godare blir det, genuinare och historiskt skönt
Doften är förförisk också beroende på vad slags ved jag använder, Syrligt för sälg, bastudoft av björk, tjära av tall och jul av gran, blandad med det lilla oset från maten i gjutjärnspannorna blir det nästan svindlande.