Vi
sa att vi skulle ta något enkelt…och det gjorde vi.
En
låda ostron och en räkmacka, det förstnämnda från Normandie och den sistnämnda
från ICA:s ganska utmärkta Smørrebrødsutbud.
Så
såg vi filmen om Peter Jöback, en glättig sak med bråddjupa inslag. En feelgood
på ytan men en tankeställare längre ned. Helt enkelt väldigt bra och lite svårt
när det fanns starka inslag att relatera till.
Öppnade
ostron i fart och i brist på både vinäger, charlottenlök och citron så åkte
Tabascoflaskan fram.
För
en massa år sedan var jag på Tabascofabriken i Lousiana och gjorde reportage
för SR P1s Meny. Rider lite på den resan i minnet fortfarande och där vi käkade
ostron frö glatta livet ute på ägarfamiljens jaktstuga ute i marshland bland krokodiler
och tvättbjörnar. Så år vi rasande mycket kräftor kokade i chilin som blir över
när såsen tagits tillvara, varma nykokta md sting.
Det
räcker med en droppe i ostronet för att få fart på sälta, hav och hetta.
Så där
ja en helig kväll i sällskap med livets stora njutning och i bästa sällskap med
K.
