Barderad rensadel och stekt strömming

Men alltså, fick bara ett ryck. Långsamt har en rensadel fått tina i kylen under två dagar. Tog ut och skar hinnor till Assars stora glädje, han älskar vilt. Filéade upp (kul uttryck) späck och barderade sadeln efter att ha bestrukit köttet med salt, krossade enbär och mortlad rosépeppar (funkar!).

Nu får den stå där vid pass ett drygt dygn. I morgon lagar jag steken och serverar på samma sätt som jag åt den 1976 på Kunstnernes Restaurant Bloms på Karl Johans Gate i Oslo. Bloms har en sanslös restauranghistoria som går tillbaka till 1886 och var länge norska kunsterforbundets vattenhål när man samlades för att mest dricka.

Klassiska inredningen från 1800-talet har följt lokalen trots att faktiskt hela kvarteret där krogen låg blivit rivet och ombyggt igen. Under 2000-talet överlappade konkurserna varandra och jag tror det var 2014 var allt till ända. Nu är det en skönhetssalong, House of Beauty som tydligen flyttat in. Norska antikvarier påpekar dock noga att Bloms ligger som i en törnrosasömn och kan återuppstå när som helst, restaurangen och köket står intakt och bara väntar.

Nå hur var det med rensdyrsadeln min da?
Jodå, Steker den i ugn till 60 grader (kanske 62) för rosa kött, väntar en 20  minuter innan tranchering. Serveras med ugnsrostad potatis i klyftor, gräddsås på skyn, renfond och råa lingon samt brunost. Som toppen på anrättningen smörslungade söta vindruvor!!!

Passade på att steka strömming också, för middag och inläggning att ha på hårt bröd. Tänkte torsk ikväll - blev stekt strömming.

Fokus med nål och tråd

När jag var barn var det textilslöjden som attraherade mest vilket fick till följd att jag senare själv designade och sydde mina kläder.

Långt senare, det vill säga idag har den där textillusten runnit av mig till förmån för andra uttryckt.
Men det där med äpplet och päronen.

A fick en jeansjacka av sin storasyster. Han tyckte den var skitfin förutom att inlägget på frånsidan av kragen var i ett rosigt tyg.

"Spelar roll", sa jag.
"Kan inte gå med en blommig undersida på kragen", sa A. Hämtade nål och tråd och satte sig att sy. Små hundratals stygn för att få fast kragen så att det blommiga rosentyget inte syntes.

Vilket fokus och vilket intresse. Kände igen mig själv från de där åren som började just i samma ålder vid 11.Vilken kärlek till att göra!