Märkte hos en konditor att hon rynkade på näsan när jag sa att jag ville ha semlan serverad som en riktig hetvägg, dvs med het mjölk. När jag växte upp i Norrköping, nåja i alla fall de första tio åren, var det semlor enbart under fastlagen och absolut bara tisdagar. Vi åt alltid semlan (kommer av simile, dvs fint malet mjöl) simmande i varm mjölk. När vi kom till Stockholm 1962 upptäckte vi till vår förtjusning/förvåning att semlor även såldes på lördagar och åts som bakelse utan mjölk. Fortfarande idag, 60 år senare tycker jag det är lite konstigt.
Snart, mycket snart ska jag träda in i semlans födslorum i Visby. Mer om det senare!