"Carl Butler har ett recept på dillstuvade räkor, följ det till punkt och pricka, men byt ut räkorna mot mandelriska och lägg till lite extra dill", sa Birgitta Ländin om den svamp hon tyckte jag skulle ta till mig som årets nykomling i kunskapsbiblioteket (fjorårets var citronslemskivling). Den går inte att ta fel på, "bryt den och man får en kladdig saft över hela handen, doften har hummer eller krabba, och den är fantastiskt god"
Ja vad säger man, lysande väder, lite kristalligt i luften, förberedande vinterstickningar i stånden, lotterier, varmkorv från Biblos för tt hylla Sollentunas egen och förste korvgubben Ivan "Flosse" Flodin, en handelsbod som dängde nymalet mjöl från våra två kvarnar i Landsnora och Överby, kaffeservering i Silverdalsboden, chokladhjul som invigdes för första gången av Martin Ström och som blev en klar succé, tipspromenad så att huvudena fick tänka - förstapriset det naturligaste i världen ett ett års fritt medlemsskap i Sollentuna Hembygdsförening.
"Jag har haft en två och en halv minuters paus", sa Birgitta Ländin svampkonsulent som tog bordet bredvid chokladhjulet och fångade upp folk som kom med sina kassar med, om inte obskyrt så i alla fall tämligen okänt, innehåll.
Det var första gången vi serverade svamp på Hersby och se, det var en mycket god idé. Skogarna är just nu fyllda med innehåll för skafferierna och frysboxarna. Den fuktiga hösten och varma sommaren, och för den skulle också varma hösten, har gjort att det fullkomligt sprutar fram svamp just nu. På bordet låg centralt en gigantisk blomkålssvamp delikat för fritering eller hårdstekning. Här fanns också en hel del giftiga arter, ller snarare sådant vi förr ansåg ätligt men idag anses som livsfarligt. Pluggskivling är en sådan, en svamp man kan äta ett åpar tre gånger och må bra av, den är dessutom god sägs det. Men så plötsligt är kroppen mättad av denna typ och då dör man!!!!
En annan sådan är svartkremla (tror jag den heter, det finns ett 500 tal olika slags kremlor så det är inte lätt). Svampdiskussion i nära tre timmar - totallyckat.
När man hyvlar blir det spån, speciellt när det hålls kurs i husrenovering på Sollentuna Hembygdsförening!
Samtidigt med höstmarknaden, som Sollentuna Hembygdsförening samarrangerar med Sollentuna Slöjdgille, genomfördes en kurs i renovering av gamla trähus. Hembygdsföreningen har en hel hoper hus som, om det inte görs något nu direkt, riskerar att förfalla.
Den brädan visste var den tog. Dessutom upptäckte vi att mot väggen har det förr övats med luftgevär, förmodligen vid någon midsommarfest. Allt är alltså inte maskhål i de gamla husen
Så började man hugga in för att byta något stockvarv här och där. Se bara, 300 år av förfall, maskar, kryp, mögel, röta...trodde vi. Bara några centimeter in under ytan var virket kärnfriskt. Alltså blev det en kurs i dels själva etiken kring at renovera och också skickligheten i att föbättra och göra ilägg som passar. Här var bara tillåtet att ha yxa och kniv. Ledaren för kursen i två dagar (som också fortsätter nästa söndag) är Magnus Sjöholm, timmermansarkeolog med stora arbeten på bland annat Birka och Öland bakom sig. Talande var att se amatörerna hugga då det lät knatsch, knatsch, knatsch. När Magnus högg i lät det tjoff tjoff tjoff.
Magnus Sjöholm håller gruppmöte för att ta nästa steg i utbildningen.
Kan man säga att "så ska en slipsten dras", lyckade arrangemang och moderna människor som tar hand om gammal miljö. Vad besökarna inte vet är att allt överskott av alla inkomster på höstmarknaden går till precis detta , att göra den gamla miljön levande för moderna människor, att skapa möten och samtal, intresse och integration!
måndag 26 september 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)