torsdag 13 maj 2021

En sorgmantel mötte oss på torpet i Håvra

Satte sig villigt på Kickis arm

 Den kommer som på fladdermusvingar i ultrarapid, sorglöst klippande i solen med sina svarta vingar och vita bräm.

Vet inte om det är ett gott eller ont omen, men vi tror på det goda, första eller andra fjärilen för i år nu när björkarna bara på en dag slagit ut till musöron och det är redan bladlöss på en knoppande rosbuske.

Fram med såpan, och var la vi sprayflaskan från i fjor?

Överblivor från frukosteringen, bitar av nätmelon och sötaste ananasen blir till lockbete och han/hon sätter sig så villigt.

Siväg igen för en runda ut över bärbuskarna som skiftar i grönt och solen värmer verandan där vi sitter med kaffekopp och njuter av stillheten, av utsikten bort över blånande bergen. Lite mer av vårdaller här uppe än hemma där asfalten omdelbart blev sommarvarm och alldeles mjuk och nästan outhärdligt utan minstaste vind.

Men sorgmanteln - vilken start på helgen.