Det blev inte så. Framme vid delandet stank det kraftigt
av alkohol från kalken. Det var en sådan där vämjelig fylledoft och tankarna
for iväg åt ett diametralt annat håll än till nattvarden som sakrament.
Jag avbröt min nattvard efter
att ha mottagit brödet.
Läser att i Nya testamentet står det inte alls definierad om
bröd och vin. Man vet inte vilket slags bröd och man vet inte vilken slags
dryck.
Redan i början av 2000-talet initierade några få kyrkor,
inte utan uppseende, alkoholfritt vin på nattvardsbordet. De som inte kunde
acceptera nyordningen hävdade att Jesus absolut inte serverade alkoholfritt vin
och att frångå alkoholen skulle vara att frångå Jesu ord och handling.
År 2004 infördes alkoholfritt på mässorna i Oscars församlings Olaus Petri bland annat med argumentet att det inte heller längre var bröd i egentlig mening som delades utan en glutenfri (smaklös) oblat. Tankarna då var att en mässa med nattvard inte skulle vara exkluderande utan inkluderande och nyordningen genomfördes i samarbete med människor som gick på Anonyma Alkholisters möten.
Genast började en del präster yra om bevarandet av ett rent
apostoliskt ämbete och pratade om sakramental visshet och drog jämförelser med
kvinnoprästmotståndet. De till och med ropade att de var exkluderade från
nattvarden sedan alkoholfritt (druvjuice) och glutenfritt (oblat) började
införas.
Efteråt försökte jag prata med prästen om nattvarden och mig
som exkluderad. Självfallet höll han med mig och sa att detta varit en ständig
fråga i kyrkorådet.
Nu slumpar det sig inte bättre än att granne med kyrkan
ligger en klassisk gammal tork med människor som ibland söker ”en kraft starkare än
sig själva” för att komma ifrån sitt beroende och nå nykterhet. En sådan kraft kan vara Gud så som Han
uppfattas av dem som söker Honom.
Det är inte många som går i mässan i den här kyrkan. Har
noterat att medelåldern torde ligga på några och 70.
Alla de här gamla i kyrkan, sa prästen, det har med smaken
och upplevelsen att göra, de vill ha alkoholen i vinet annars tror de att det
inte är på riktigt.
Jag svarade att det är svårt att bli modern och utan att
snärja in mig i förklaringar om vad GT syftar på med ”vinträdet”. Närmare
analys och bevisföring står Mikael Bedrup för på sin blogg.
För min del förvånas jag över att en kyrka som Eds över
huvud räds förändring, förnyelse och nytolkning. Ett modernare förhållningssätt,
utan att göra avkall på det i övrigt ceremoniella, i allt skulle kanske locka
fler till kyrkbänkarna och fler konfirmander (inkörsporten för många unga) till
församlingen.
En tid sedan var jag i församlingshemmet och lyssnade påOlle Carlsson. Han var inbjuden av Eds präster, förmodligen som inspiratör. Var
det ingen som lyssnade?
Tyvärr är det så att jag inte längre kan vara med i
gemenskapen i den här församlingen, jag är exkluderad, utesluten och förhindrad
att motta nattvarden.
PS, finns det inte någon i den inbilska församlingsledningen
som kunde tänka till och ge båda alternativen. Alkohol till höger och druvjuice
till vänster. DS