Alla underbara vänner!!!!!
Inte hade jag räknat med en sådan
våg av grattishälsningar som bara sköljde över mig digitalt igår, irl och ända
nu under dagen efter. Det blev i sanning en
överraskningarnas dag med filurerier och bakomryggenviskningar. Jag misstänkte
inte alls något, van över att mer än sällan fira mina årsdagar utan större
åthävor.
Vaknade till en underbar fransk
frukostering med en underbar sambo med kyssar och paket med exakt passande
innehåll. Och vi planerade att skippa lunchen, jag och Kicki för att äta
födelsedagsmiddag, bara hon och jag, på stamlokuset och stans sedan länge bästa
gastrobistro. Bespetsade mig på en têtatête med tilltugg, råbiff, piggvar och Eton mess med kaffe.
Åkte i god tid in till stan. Bordet
var beställt och vi gick runt och spatserade/flanerade. Tog en kaffe på ett
sunkigt ställe på Österlånggatan, fördrev tiden. (förstår nu i efterhand att
just enna prolongering var nödvändig)
Kom till The Flying Elk och hovets
fantastiska Johanna tog emot och ledde oss undan restaurangen, leende och med
orden ”ja just det, vi har ordnat ert bord här inne”.
Tänkte ”va fan, här fyller man år
och får ett bord undan allt längst in i ölbaren, Älgens hjärta”, som i normala
fall inte alls är sämre, men inte för ändamål att ha beställt bord. Undran och
besvikelse var nära. Dessutom satt det ett stort långbord med folk alldeles
bredvid det bord jag och Kicki skulle få. Tänkte, Fan va jobbigt, med ett
långbord som granne.
 |
| Best halibut ever!!!! (40°) |
Tittade upp och tyckte att de
närmaste vid bordet verkade bekanta. Det kom krypande, det där, att det gick upp
för mig. Men….va???? Där sitter mina barn och våra närmaste vänner. Allihop, då
gott som, av våra älskade. Lovisa och CK, Alma och August, Liva och Gustaf,
Josse och Hannes och vid änden av bordet våra kära gamla vänner Janne och
Gittan och PO och Karin. Men hur är det möjligt???
Blev bara stående, gapande,
stirrande, perplex. Den där varma känslan över att alla älskade var där tog
över, rörd och framförallt tacksam mot dirigenten av det hela, min älskade
Kicki.
Aldrig, aldrig förr har jag mött en
sådan kärleksförklaring, en sådan omsorg eller en så fullkomlig överraskning.
Tack alla ni mina närmaste och tack alla ni som från avstånd skickat
lyckönskningar och grattiskramar.
Tack Johanna, Lukas och Thomas
Gynning på TFE för den fantastiska maten och för att ni varit så vattentäta och
tack Björn Frantzén för en av de bästa piggvarrätterna jag någonsin ätit.
Tack älskade Kicki för att du finns
i mitt liv!
