Som bekant häckar vi av och till i norra Hälsingland. Just nu häckar jag och August här för att göra sånt sim aldrig annars blir gjort, beskära träd, ta hand om vedklampar, laga kedjesågen, byta röjklinga, lägga upp för nästa år odling och så vidare (storfrosten är förvarnad till i morgon natt). Det är idogt arbete men också lustfyllt.
"Då förtjänar man något gott", sa August när vi stod där hos Björks i Färila i akt och mening att handla bästa fläsket, bästa baconet, bästa påläggen, bästa korvarna, leverfärsen, klart sagt räddningen på orten! Tror de startade 1906 och varit i samma familj i fyra generationer och med samma höga kvalitetskrav hela tiden.
Ögonen föll på två feta välhängda Angusbiffar. Dom tar vi!
Så var det och så fick det bli, stekta i pannan till exakthet. Man blir liksom glad.
"Man blir så lycklig", sa August (som också krävde ett halvt kilo nysyltat sidfläsk att ta med hem och skära feta bitar av till frukostmackan.)