
Det lilla vi fick blev perfekt till en förrättsmacka. Resten av middagen blev stekt lax, gravad lax, nygjorda vårrullar. En sådan där befriande restmiddag i alla anpråkslöshet och med massor av smak.
Men skogen bjuder ju på så mycket mer. Blåbären och smultronen har mognat och Rodjana, Alma och Lovisa är inte sena att plocka handfullt att slänga i sig och njuta.
Vår kantarellstig brukar vara betydligt frodigare än så här och längre ner brukar det vara som en gul matta