Ett samtida fotografi då Hjert avrättats på Lidmons avrättningsplats utanför Malmköping.
Janne Loffe Carlsson berättade i kvällens avsnitt av fångarna på slottet, medryckande hur en av hans roller skapat ett vakum inom honom och tankarna förföljt hans vidare väg.
Jag förstår honom.
Jag har skrivit en fruktansvärd bok - den om det svenska dödsstraffets historia; Döden i skogen och jag har i förarbetet fått komma nära ögonvittnesskildringar, berättelser och anteckningar förda av de dödsdömda.
Loffe Carlsson spelade Tector i en filmatisering.
Han fick gestalta rånmördaren Tector som fördes till Stenkumla backe på Gotland den 18 maj 1876 för att halshuggas.
Samtidigt fördes hans kumpan Gustav Eriksson Hjert ut på Lidmons avrättningsplats utanför Malmköping för att på exakt samma klockaslag avlivas.
Loffe tolkar den fruktansvärda ångest Tector enligt ögonvittnen kände. Dödsångesten när han med våldsam kraft och obönhörligt fördes mot stupstocken.
Laddningen i denna handling är fullkomligt vidrig, stunden är skev, tiden står still, som ett utdraget skri i vildmarken (för att citera Munch), dödsrädslan fullständig och inför publik.
Tolkningen har satt så stora avtryck i Janne Carlsson att han med nöd och näppe kunde dela med sig av den när Stjärnorna på Slottet samlades för "Loffes dag" i kvällens avsnitt.
Jag sällskapade med flera av dessa vidrigheter ur Sveriges mörka del av historien och under väldigt lång tid. I förarbetet med boken besökte jag en lång rad avrättningsplatser (nära 500 finns redovisade i boken) och varje plats tycktes ta ett struptag. (Följ med till en av dessa platser, Vetenskapsradions gjorde ett inslag med mig när boken kom ut, länken till inslaget finns hä'r)
Mer om boken tillsammans med ett besök på en avrättningsplats finns här
Hjert gick lugnt fram till stupstocken på Lidmon och enligt ögonvittnen skildes hans huvud från kroppen med ett enda hugg av bödeln Johan Fredrik Hjort.
När Tector lades på stupstocken stod bödeln Peter Steineck från Vadstena bredvid honom. Steineck var full, Tector hölls fast och hans huvud pressades ner mot marken, hans sinnen var i panik och paniken var så stark att hjärtat inte orkade, han dog av hjärtslag. Ändå skulle bödeln Steineck utföra sitt verk och högg, om och om igen, fullständigt högg sönder den döde Tector.
Avrättningskatastrofen på Gotland blev den sista offentliga i Sverige på det sätt den genomfördes. Några avrättningar genomfördes senare inne på fängelsegårdar och 1921 avskaffades avrättning som straff, tack och lov.
lördag 27 december 2008
...och så blev det (!) i skuggan av en thaibuffé
Egentligen säger min tradition från föräldrahemmet att vi ska ha grönkålssoppa på annandagen och då lagad på doppbuljongen om den inte är för salt.
Jag har tidigare förklarat det eminenta i att koka höns och faktiskt också broiler och vaktlar i fiskbuljong och grönkålen får också en extra spets med fiskbuljong (dewt smakar fågel!). Så fick det bli för så har vi gjort några år, kokat grönkålssoppa på fiskbuljong.
Först hackas den sköljda grönkålen fint (vi kokar nässlor på exakt samma sätt undantaget några drag på muskotnöten till nässlorna). Mycket olivolja av bästa märke hettas lagom att en stor klick smör kan smälta däri. Så vänds grönkålen ned så att den fettas in runt om. Ett par vitlöksklyftor rivs på rivjärnet och läggs i. 20 varv på vitpepparkvarnen behövs också och så får kålen småsvettas i lagomvärmen ett tag innan kokande fiskbuljong hälls över och får småkoka tills kålen är lagom mjuk.
Här kan man göra små kalvfrikadeller att ha i och koka ägg att dela och servera i halvor, men vi bjöd vaktelägg till och så kokta prinskorvar vid sidan av.
Alltför sent upptäckte jag att det var 38 procentig grädde vi fått med oss hem och den är ett helvete att få grann vispad - tyvärr liknar den mer någon slags stjärtsalva till små barn, sidenmatt och svår att forma, gräddigheten liksom bara försvinner av bristen av de där två procenten och jag frågar mig vad i helvete varför? Vem har kläckt en så korkad idé?
En matsked fransk torr senap i grädden så att den får smak och så får den som vill gräddreda grönkålssoppan vid bordet och i den egna tallriken.
Vagnen fylldes snabbt hos Thai Fong i Märsta
I skuggan av en thaibuffé skriver jag inledningsvis. I morgon kommer nämligen släkt och vänner från Rodjanas sida. Förvisso har vi julmat kvar, men vi är nog alla innerligt trötta på resträtter fyra dagar efter julafton så vi åkte till Thai Fong i Märsta och fyllde en kundvagn med sådant vi verkligen behöver och sådant vilken annan svensk som helst skulle anse fullständigt obehövligt som förvuxen gurami (mer känd i akvariekretsar hos oss) till exempel som dessutom är ettersaltad och fryst.Torkad, sockrad tamarind, bittersmå auberginer etc.
Färsk väldoftande gurkmeja
Jag vet att det blir bra i slutänden så det är bara att köra på och nu efter soppan är stöket i köket i full gång med röror och smaksättare. Hela vår lördagsvärld doftar svartpeppar, gurkmeja, fisksås, chilli, tamarind och lime. Det lutar åt en Gaeng Tajpla. Mer om den i morgon och med bilder på riktig thaimat alltså.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)