Bra artikel om min bok Taxi 1251 Överhörda baksätesberättelser i tidningen Transportarbetaren. Dessutom tävling med boken i pris. Ligger på transportarbetarens sajt inom kort
tisdag 30 maj 2017
I Villa Rotondas kullvälta och raserade kvarter
Den 15 maj 2009 var det fredag. Fredagarna då betydde gemensamhetsluncher. Mest Edsbacka Bistro, även värdshuset eller hotellet.
Inte sällan kombinerade vi luncherna med en kort utflykt.
Just den här fredagen för åtta år sedan gick vi till Häggvik och en tidigare oengagerad undergång! Den under järnvägen vid Stinsen (eller Häggviks handelsplats som den officiellt heter)
Stadsarkitekten Jan Enfors hade här, då alldeles nyss, fått bygga en parafras på grundsättningen av Villa Rotonda.
I morse var jag ute med hunden och undergången hade tagit över igen och blivit till en vanlig undergång, nu med uppbrutna stenar huller om buller, med sand som täckts av ogräs utom där järnvägens besprutning läckt genom, ett sargat villa rotonda, kullvälta och raserade kvarter.
Inte sällan kombinerade vi luncherna med en kort utflykt.
Just den här fredagen för åtta år sedan gick vi till Häggvik och en tidigare oengagerad undergång! Den under järnvägen vid Stinsen (eller Häggviks handelsplats som den officiellt heter)
Stadsarkitekten Jan Enfors hade här, då alldeles nyss, fått bygga en parafras på grundsättningen av Villa Rotonda.
I morse var jag ute med hunden och undergången hade tagit över igen och blivit till en vanlig undergång, nu med uppbrutna stenar huller om buller, med sand som täckts av ogräs utom där järnvägens besprutning läckt genom, ett sargat villa rotonda, kullvälta och raserade kvarter.
En kock är möjligtvis en"stjärna i köket", men stjärnkock först efter en stjärna i Guide Michelin
Senaste stjärnkocken (?) Säkert en djävligt duktig matmakare som idag intervjuas i något gotländskt media och läggs ut på sajten "Hela Gotland" |
Journalister, till och med i övrigt duktiga källkritiska reportrar och även mat och måltidsskribenter har ovanan att beströ allt från grillbiträden till stekvändare och verkligt duktiga köksmänniskor med stjärnor och med epitetet "Stjärnkock".
Ibland blir det nästan löjligt när lokala tidningar går ut och kallar sina lokala restauratörer för stjärnkockar för att de synts i TV, varit med i någon tävling (som årets kock) eller faktiskt jobbat på en stjärnkrog eller tillsammans med någon som jobbat på stjärnkrog. (eller rört vid en riktig stjärnkock en gång, andats samma luft eller så)
En stjärnkock är bara den kock som själv erhållit en stjärna eller fler i den aktade matbibeln Guide Michelin, inget annat Detta behöver inte förta duktigheten hos den som avses, den som den journalisten porträtterar. Ställ frågan: Varifrån har vederbörande fått sina stjärnor? "Ja ha, nä hä, inga stjärnor. Då skriver jag att du är djävligt duktig istället...eller nåt sånt."
måndag 29 maj 2017
GRATTIS ÄLSKADE UNGE
Vår älskade August fyller tio år idag.
GRATTIS GRATTIS
Sent i natt kom han hem från Köpenhamnsturnén med Sollentuna Gosskör.
Snabbfirning med fattiga riddare, banan och lönnsirap tidigt i morse och så till skolan.
Senare i veckan firar vi med en önskemiddag på hans favoritrestaurang
söndag 28 maj 2017
Bugatti utanför Sollentuna Centrum. Som att se en Molteni på EPA.
Vid pass lunch gick jag hemifrån för att handla. Sollentunavägen söderut.
På långt håll såg jag den. Lyste Bugattiblått i solen.
Det finns två blå färger, Yves Kleinblått och Bugattiblått i någons värld. Frågan är om den världen inte är gränsande till min.
Fångade upp Bugattin med ögonen, gick fram till den, tog på den. Frågade dess husse och matte om det gick bra, det gick det.
Känslan var och är densamma som att möta en Moltenispis. Bugatti och Molteni är från samma italienska lilla by, den som fostrade två teknikgenier, den ene på bilar, den andra på spisar.
Jag har skrivit om det här mötet tidigare, alltså mötet mellan Molteni och Bugatti. Den förstnämndes fabrik var jag och gjorde ett spisreportage vid och som publicerades i flera olika tidningar. Den andres utställning på Royal College of Art när jag gick där i slutet av 70-talet glömmer jag aldrig.
Aloo gobi, enkla råvaror, lite joxigt att laga, men gott som fan!
På hindi heter potatis Aloo och hemma hos oss har den här kombon med blomkål (Gobi) blivit en stabil pairing till andra kryddiga asiatiska rätter, speciellt som att riset då kan uteslutas (det där håller självfallet ingen indier eller Sri Lankes med om, men så är det hemma hos oss)
Sen är det väl så som med allt inom mathållning, att en Aloo Gobi, en Aloo Koda, en Akoo Matar Ki Karhi eller en Aloo Posto kan tillagas lite efter smak. Gillar man inte koriander så kan den uteslutas, har man inte lust med de blötare tomaterna så tar man bort dem och blir hettan för överröstande så tar man färre chili i anrättningen.
Inte sällan hinner jag inte följa några uppskrifter eller anvisning utan nöjer mig med kokt potatis som skivas (i Punjabköket bryter man sönder potatisarna) och steks för att sedan stuvas med Garam Masala och lite extra chili.
Så här gjorde jag igår:
Sju medelstora potatisar
ett halvt stort blomkålshuvud med brutna buketter
1/2 medelstor gul lök fint hackad
1msk kumminfrön
5 vitlöksklyftor
1 tsk torkad ingefära
2 tsk korianderfrön (har inget i smak att göra med korianderbladen. Brukar annars använda dessa frön till marinad av kött som ska torkas)
3 thaichili
1 msk garam masala.
Salt
1/2 dl olja till stekning.
Så tar jag och kokar potatisarna så att de är nätt och jämt mjuka.
Koka blomkålsbuketterna så att de fortfarande har spänst.
Skiva den avsvalnade potatisen och stek gyllenbruna i olja. Fyll på med den avrunna blomkålen och den hackade löken. Stek så att allt från färg. Lägg upp på fat. Häll på lite mer olja och bryn de hårda kryddfröna till gränsen att de börjar poppa. Häll i alla torkade kryddor tillsammans med fint hackad chili och fint skuren vitlök.
Fyll på med mer olja om det blir för torrt. Vält i potatis/lök/blomkål och låt stuva några minter under omröring med stekspade. Salta och vält upp för servering.
Serverad Aloo Gobi med denna vegetariska thaicurry. |
måndag 22 maj 2017
Benløse fugler
Brukar stadga upp 1.6 kg nymalen lite grövre färs med två ägg och en dl fint stött skorpmjöl och en dl mjölk eller grädde.
Kryddar med rejält med salt (om inte saltat späck eller salta fiskar ska i).
I helgen tog jag några nävar provencalsk kryddblandning och blandade i färsen, densamma kryddningen som jag sedan lade i såsen.
Jo, men, det här blir gott. I varje liten benløs fugl (följ gärna den här länken och klicka vidare till en massa annan norsk mat som jag skrivit om) trycker jag i en bit fetaost, sedan kör jag i grillpanna så att de får snygga ränder runt om och tar smak. Lägger på bleck och kör färdigt i ugnen 180 grader till en innertemperatur av 68 grader.
Stekt potatis till (något sockrad och beströdd med paprikapulver)
Såsen gör jag av buljongen som blir på blecket. Tillsätter lite soja, kokar ner med en klicka smör. Toppreder försiktigt med vetemjöl, kokar ur ordentligt och fyller på med vispgrädde och provencalska örter.
Bon apetit som vi lite krystat säger.
(Själv kör jag iTrimkost två dagar i veckan, men i morgon är en ny dag!)
söndag 21 maj 2017
Lindeberg. I say no more!
En sån stund inträffade idag. Hörde som i ett upplevandedis Kristina säga: "Bästa fikat någonsin", sen var det alldeles tyst, både från mitt håll och hennes.
Platsen: Orminge Centrum
Fikat: Lindeberg Bageri och Konditori
Det är klart jag varit där förr, som mellanlandningar under taxiåren.
Idag var vi på väg till öppet hus hus Calle Forsberg bort mot Kummelnäs. Då slog det oss att Lindeberg ("Bagarn") ändå väl har söndagsöppet. Och så var det det och så fick det bli.
Kaffe, alldeles fantastiskt bra och omhändertaget. Var sin fralla med djup sädsmak och med leverpastej. Så till kronan på verket, en var sin croissant d'almond. Så himmelskt god att det gjorde vår dag...well och nåja Calle Forsberg, det var fantastiskt hos Er också!
lördag 20 maj 2017
Från tom till fylld och 1000 böcker puts väck
Nu har vi fått upp vårt Elfasystem. En bärskena är fäst med 12 skruvar och plugg sju centimeter in i betongen och sedan hängskenor på cc60. Hyllplanen billigaste möjliga av konstruktionsplywood.
Börjar bli ordning på torpet!
torsdag 18 maj 2017
Min doktor ordinerade gröt!
Två grejer blev oroande. Den ena mer än den andra. Har nämligen haft problem med ett öga och med svarta fläckar som följer mitt i synfältet. Det blev remiss till ögonspecialist. Jag var där i förrgår och fick gå med belladonnauppspärrade ögon hela eftermiddagen i solskenet - blev tröstebakelse på Tösses mitt emot. Visade sig vara helt normala förändringar i glaskroppen och inget sjukligt kunde observeras, tack och lov.
Direkt efter hälsochecken fick jag också stödmedicin mot ett förhöjt kolesterol. Ligger precis på gränsen till vad läkekonsten godkänner för att inte få konsekvenser.
Ögats problem för att jag varit för nyfiken, kolesterolet för att jag varit för hungrig!
Fick en medicin att ta dagligen.
Bara två dagar senare fick jag en muskelvärk i hela kroppen och mest intrikat i gluteus maximus. Svårt att ta mig ur sängen.
Det här har ju hänt tidigare, att jag blivit sjukare efter medicinering än innan, är tydligen väldigt läkemedelskänslig.
Visade sig efter några dagar av helvetesvärk, som att någon skär i musklerna jäms med fibrerna och med en morakniv, att den här antikolesterolmedicinen kan ge just sådana biverkningar. Helvete!
Ringde min läkare och hon, som är vänligheten personifierad, hummade och tänkte och sa med mild röst "då tycker jag vi tar bort den medicinen och så..." sen hummade hon ett stycke igen och eftertänksamt..."jo, jag har en kompis som hade precis som du med kolesterol och hon...hmmm, jag vet inte om det är speciellt vetenskapligt, men hon började med havregrynsgröt varje morgon och sen var kolesterolet helt normalt efter några veckor, ska vi prova det istället för en annan medicin, tycker du?"
Man blir som ett enda stort leende, sa jag och nu har vi svullat havregrynsgröt hela familjen två morgnar i rad och det är ju en slags fantastisk kost, idag med blåbär. Och inget blir över för uppstekning...!
I min vänkrets har jag nämligen en man vars hela barndom är präglad av havregrynsgröt. Absolut inte som grötångest utan som barndomens fullständiga tillgång. Kokegröten ratade han och tyckte var äcklig, men den uppstekta estmerades till den grad att han tvingade morsan sin, han är enda barnet, att först koka gröten, låta den svalna och sedan steka den i smör och servera med rårörda lingon.
Berättelsen har fascinerat mina barn så till den grad att när stekegrötsmannen och hans fru ska komma på middag hemma hos oss så föreslås alltid uppstekt havregrynsgröt till förrätt, självfallet som ett förslagsmåste aldrig förverkligat.
söndag 14 maj 2017
Böcker som inte får plats eller som finns som dubletter...
...eller böcker som andra kanske kan dra nytta av.
Några sätter jag ett pris på, andra får du betala som du tycker den är värd.
Endast avhämtning hemma i Sollentuna.
Dessa är de sista vi sorterat ut, tänkta att sparas, men, men!
De sista volymerna av 900 som fått gå.
Messa mig på lager(at)tabberaset(dot)se eller ni som har telefonnumret, ring för sjutton, först till kvarn!
Uppdaterat med tre böcker den 15 maj!
Några sätter jag ett pris på, andra får du betala som du tycker den är värd.
Endast avhämtning hemma i Sollentuna.
Dessa är de sista vi sorterat ut, tänkta att sparas, men, men!
De sista volymerna av 900 som fått gå.
Messa mig på lager(at)tabberaset(dot)se eller ni som har telefonnumret, ring för sjutton, först till kvarn!
Uppdaterat med tre böcker den 15 maj!
100:- |
100:- |
100:- |
SÅLD! |
200:- |
Snittpris på bokbörsen är 550:- för sämre exemplar. 400:- vill jag ha |
SÅLD! |
Min gamla lärares utmärkta bok om Duchamps "big glass" 200:- |
Läs här och här 100:- |
Går för 130 till 200 på antikvariat men då tillkommer frakt. Vill ha en hundring! |
125:- |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)