söndag 29 april 2007
Husmanskost en söndag
Söndagar är vansinnigt dåliga lunchdagar i Stockholm. Några serverar stora brunchbord onödigt dyra och andra öppnar inte förrän 17 om ens alls.
Stan är således tom på folk, Norrmalmstorg var öde, trafiken gles.
Eller kanske det är omvänt naturligtvis, folk är i kyrkan, är hemma med barnen, är vid båten och skrapar, är vid sommarstugan och krattar.
Vi jobbade - träffade en av landets trevligaste och supermesta kändisar för Lundaliv. Vi gör ett jobb, inte på kändisen - det är lite uttjatat - utan på den där män'skan. Och det var hur treligt som helst. Kommer i sommarnumnret, alldeles snart, vilket påminner oss om att spurta jobbmässigt nu innan semestern.
Jobbar man vill man ha lunch och Austin ville äta speciellt svenskt. Han är ju en trehövdad matkulturblandning av amerikanskt, thai och svenskt snitt och med utstickare till Nepal, Indien, Kina, Malaysia, Laos, Vietnam och Cambodja. Vi har lite av samma smakpalett och tar gärna extra chilli även i Thailand, älskar det "saltiga" köket så som Austin uttryckte det när jag intervjuade honom i Bangkok för Meny. Med det menade han det östra thailändska köket och det Laotiska köket med alla sina fermenterade pastor och saltsyrade fiskar.
Igår, hemma med bara familjen, åt vi förresten en härlig somtam - en rätt som både jag och Austin estmerar vilket framgår av vår middag hemma hos oss för några dagar sedan.
Till "somtammen" igår åt vi högrev som skurits i tunna skivor, marinerats och sedan friterats hårt. (ngeua tod)
Egentligen ska köttskivorna torka i solen med korianderfrön och fisksås, men faktiskt är detta en genväg som fungerar.
En som också gillar thaimat är köksmästaren på Restaurang KB, den utmärkte Fredrik Söderberg.
Alltså styrde vi kosan dit i detta försommarkalla och ödsliga Stockholm efter jobbet...och se på tusan, KB var öppet och välkomnande och det rådde nästan lite av familjestämning därinne.
Austin applåderade menyn som är kort och koncis och innehåller strömming som är ursvenskt. Alltså blev det KB:s gravade strömming som Fredrik för övrigt serverade när jag släppte "Järnspisar, hackekov och tabberas" för ett år sedan en trappa upp på Konstnärsklubben (Recept längre ner)
Som huvudrätt valde vi "dagens husman" som var stekt fläsk med raggmunk och rårörda lingon. Perfekt svenskt och bra "hängoverfood" för Austin som var på sin kompis bröllop igår och inte kom hem förrän klockan slagit fyra.
-Fantastiskt egentligen; det här med svenskarna, kommenterade han. Vet Du vad de serverade efter midnatt som vickning på festen? Kokt korv med bröd - precis som i halvtid på Råsunda, då gick 13000 människor iväg och åt korv med bröd och senap.
En jobbdag alltså även idag, söndag - och i morrn också, matdagar alla. Men inte för Fredrik Söderberg på KB som var ledig.
-Hälsa honom att det var den bästa gravade strömming jag någonsin ätit i Sverige.
När Austin uttrycker det så är det bara att vänta på hans kommentar som når hela världen på hans egen blogg - den kommer!
KBs gravade strömming (Efter Örjan Klein)
KB:s gravade strömming som den serverades till pressen förra året
De här behöver Du:
1 kg avskinnad strömmingsfilé
1 1/2 l vatten
3 dl 12% Faluättika (min egen favorit)
Blanda en lag av ättika vatten och salt och lägg strömmingen att grava i 12 timmar - rör ibland runt.
2 dl hemlagad majonäs
4 dl gräddfil
2 msk svensk senap (ljus)
3 vitlöksklyftor (stora)
1 rejält stånd med dill plockad och "skuren" /hacka aldrig dill/
1 handfull plockad persilja som hackas
1 knippe gräslök, skuren.
salt och peppar.
Gör så här:
Häll av strömmingen och låt den komma ifrån all gravningslag. Rör ihop alla ingredienser till såsen. (kör i matberedare eller med mixerstav). Det ska vara så pass mycket kryddgrönt i såsen att det blir "veronesergrönt blandat med en gnutta zinkvitt".
Vänd ner strömmingsfiléerna i såsen och ställ i kylen några timmar att ta smak.
Servera på (som vi gjorde vid boksläppet) hastigt stekta kantfria skivor av Skogaholmslimpa och ovanpå några ljumma skurna färskpotatisar eller som idag på lunchen på en söt nybakt kavring likaledes med ljummad potatis.
lördag 28 april 2007
Xoco - en katastrof
Matfotografen från Bangkok Austin Bush, är i Sverige och tillsammans passar vi på att jobba. Eftersom det är fem år sedan han var här sist har han en hel del att hämta igen, uppdatera sig. Och en svensk uppdatering omfattar ytterligare förvånande regler, speciellt för en som bidat sin tid i Bangkok på andra sidan jorden och som i en kokande kökkenmödding.
Vi hamnade i en paus på Xoco hos alltid lika inbjudande och trevlige Magnus Johansson och vi började prata om alla de regler en matföretagare har att leva efter - som till exempel att inte få producera varor av ickepastöriserad mjölk. Frågorna som Austin reste kom efter att vi lite generat pratat om EU-reglerna gällande bröd och jäsning och utbakning och matlagning och varuintag och rotsaksrenseri i olika rum med olika ingångar etc. Svårt att förstå tankegångarna där.
Och då sa Magnus: "Kalvdans". För den som någon gång i livet smakat riktig kalvdans får den personen genast smaken i munnen bara genom att höra namnet uttalat.
-Jag får till exempel inte göra kalvdans!
Det är detta som är katastrofen på Xoco - mer omfattande än man tänker sig i första andetaget, inte så mycket för Magnus Johansson som generellt för ett svenskt matarv. Det är som att ta bort sinnoberrött för en stafflimålare att hindra en matlagare att använda sig av ett fullkomligt smakregister. Kanske en "fjärt" tankemässigt för de allra flesta, men för smakdårarna är det alldeles katastrofalt att myndigheter sätter upp hinder för kreativitet.
Jag sa:
"Om man använder sig av barristamjölk och proteinhöjer den ytterligare med några matskedar Semper torrmjölk och sedan...... ja, he...då kan man laga kalvdans...alltså...inte riktig...men,
Jag såg hur Magnus Johansson mötte det jag sa med ett slags löjets leende över läpparna och jag förstod hur djävla dum jag lät, som att tipsa Le Corbusiern hur man löser trafikrörelser under bostadsområden eller tala om för Rietveld hur en stol ska se ut.
Så tänkte vi på kalvdans när vi njöt av vår paus med en liten smäktande princessbakelse och en fruktmoussespäckat chokladbakelse. Jag vill låna ett uttryck från Jessika i Västerås när hon varit på Hattori Sushi Devil: "Djävar i min lilla låda".
Löjligt falsk kalvdans
Det här behöver Du:
1 ½ dl mjölkpulver
7 dl barristamjölk
2 ägg (för säkerhetsskull)
1 krm salt
1 ½ msk strösocker
1 tsk mald kardemumma
Gör så här:
Vispa ut mjölkpulvret i lite av mjölken. Vispa slätt med resten av mjölken och alla ingredienser utom kardemumman. Häll i en smort form och baka i vattenbad 150 grader tills puddingen stelnat. Stjälp upp, strö över kardemumma och servera med sylt.
Vi hamnade i en paus på Xoco hos alltid lika inbjudande och trevlige Magnus Johansson och vi började prata om alla de regler en matföretagare har att leva efter - som till exempel att inte få producera varor av ickepastöriserad mjölk. Frågorna som Austin reste kom efter att vi lite generat pratat om EU-reglerna gällande bröd och jäsning och utbakning och matlagning och varuintag och rotsaksrenseri i olika rum med olika ingångar etc. Svårt att förstå tankegångarna där.
Och då sa Magnus: "Kalvdans". För den som någon gång i livet smakat riktig kalvdans får den personen genast smaken i munnen bara genom att höra namnet uttalat.
-Jag får till exempel inte göra kalvdans!
Det är detta som är katastrofen på Xoco - mer omfattande än man tänker sig i första andetaget, inte så mycket för Magnus Johansson som generellt för ett svenskt matarv. Det är som att ta bort sinnoberrött för en stafflimålare att hindra en matlagare att använda sig av ett fullkomligt smakregister. Kanske en "fjärt" tankemässigt för de allra flesta, men för smakdårarna är det alldeles katastrofalt att myndigheter sätter upp hinder för kreativitet.
Jag sa:
"Om man använder sig av barristamjölk och proteinhöjer den ytterligare med några matskedar Semper torrmjölk och sedan...... ja, he...då kan man laga kalvdans...alltså...inte riktig...men,
Jag såg hur Magnus Johansson mötte det jag sa med ett slags löjets leende över läpparna och jag förstod hur djävla dum jag lät, som att tipsa Le Corbusiern hur man löser trafikrörelser under bostadsområden eller tala om för Rietveld hur en stol ska se ut.
Så tänkte vi på kalvdans när vi njöt av vår paus med en liten smäktande princessbakelse och en fruktmoussespäckat chokladbakelse. Jag vill låna ett uttryck från Jessika i Västerås när hon varit på Hattori Sushi Devil: "Djävar i min lilla låda".
Löjligt falsk kalvdans
Det här behöver Du:
1 ½ dl mjölkpulver
7 dl barristamjölk
2 ägg (för säkerhetsskull)
1 krm salt
1 ½ msk strösocker
1 tsk mald kardemumma
Gör så här:
Vispa ut mjölkpulvret i lite av mjölken. Vispa slätt med resten av mjölken och alla ingredienser utom kardemumman. Häll i en smort form och baka i vattenbad 150 grader tills puddingen stelnat. Stjälp upp, strö över kardemumma och servera med sylt.
onsdag 25 april 2007
Min son eldgossen
Garren kör en eldshow på Valborg tillsammans med sina musikkompisar.
Plats:
Edsviks kulurcentrum i Sollentuna - Duvslaget arrangerar och eldtjusarna sätter fart på brasan i samband med jonglering och eldslukeri vid pass halv nio på kvällen.
Salsarytmer från slagverk och en maffig eldshow utlovas.
Kom dit!
tisdag 24 april 2007
måndag 23 april 2007
En dödsdag i gläntan
Domstenen kallas den, därifrån lär kronofogden ha läst upp dödsdomarna före avrättningen och därifrån kunde jag berätta historien om Döden i skogen. Bild: Peter Klingsell
Det var en glåmig söndag och de döda låg som markerade åsar i det uttorkade kärret. Det doftade vårmylla i skogen och ingen visste riktigt att döden var så nära där de bodde, alldeles bakom bullerplanket. De döda som svävar i Limbo - helvetets förgård med vitsippor i gläntan och tussilago i syd. Snart är hela gravplatsen lindblomsgrön och en och annan fågel kanske vågar sjunga även där, där som de döda skuldfyllda och avrättade vilar. Nej, nej, nej - skrek de och skriket finns kvar i stenarna, i vinden - nej snälla!
Så många människor har inte samlats här sedan sista avrättningen. Bild: Peter Klingsell
"Döden i skogen - Live" i söndags när jag besökte Almare Stäkets Hembygdsförening och ett 50-60 tal medlemmar som lockats ut till ett av hembygdens otäckaste minnen, häradets avrättningsplats.
Troligtvis var det första gången, sedan 1864 då Adolf Åberg avrättades för mordet på procentarkärringen Sofia Gustavsson på Nyboda Gård, som det samlats så mycket folk här. Då kom det enligt ögonvittnen närmare 3000 och det var en fruktansvärd avrättning som alla avrättningar.
Gravsök, steglingsgropar, asklager, lämningar efter bränningar, döden finns i varje andetag. Bild Peter Klingsell
Astrid Lindgren och maten
I morgon tisdag ger jag en föreläsning på Kulturhuset i Stockholm. Passa på att se den lysande fotoutställningen om Astrid Lindgren och kom sedan och lyssna på vad maten betydde för hennne och hur den serverades i hennes böcker. Astrid Lindgren ger i sina berättelser ledtrådar till den svenska matutvecklingen från slutet av 1800 talet och Emil i Lönneberga fram till 1960 talets Saltskråkan. Räknar man med Ronja så är vi nere på folkvandringstid och kan ägna oss åt tillagning av små blodklimpar (palt= klimp eller litet stycke),
Min berättelse i morgon bygger på min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas"
Klockan 18:00 Kulturhuset 3tr.
Välkommen
Thai Thai Thai
Austin Bush är tillbaka i Sverige. För tio år sedan var han utbytesstudent på ett gymnasium i Sollentuna. Märkligt att hans svenska är så bibehållen, rent rasande bra, men han är ett "språkgeni" i mina ögon. Jag tjuvkikade över axeln på honom när vi var på China Market för att handla. Köplistan var skriven på thai, vilken kille!, och Rodjana kan intyga att hon sällan hört en västerlänning prata en så utvecklad thai.
Som tam thai
Nu ska vi göra en del jobb ihop den här veckan. I lördags skulle vi till Edsbacka Krog. Mötet där blev dock uppskjutet till senare i veckan så istället hamnade vi hemma hos oss efter en signal till Rodjana och efter lite kompletteringar till kylskåpet på vägen.
Tom kha gaj, en syrlig kyckling och svampsoppa där syran hämtas från tamarind och sötman från kokosmjölk.En soppa som jag brukade beställa in varje lördagsförmiddag under mina år i London och på en thaimalayrestaurang uppe på Leicester square efter att ha gjort helgshopping på marknaden. En soppa med minnen alltså!
Roligt att bjuda thaimat till en kännare, ännu roligare för både mig och Rodjana att anrättningarna föll honom på läppen.
Austin har bott och arbetat i Thailand sedan snart tio år tillbaka och verkat som matfotograf för en lång rad uppdragsgivare i både Sydostasien och Europa/Amerika. Om Edsbacka krog ska han rapportera för ett framträdande matmagasin i Singapor.
Vi träffades för en id sedan i bloggvärlden och jag fick besöka honom i Bangkok när jag var på jobb där i december. Redan då beslutade vi att inleda ett samarbete och den här veckan gör vi alltså våra första jobb ihop.
Mina älskade broskben, klart undervärderade i det svenska köket. Kan grillas, friteras, marineras, kokas, användas i soppa. De är tåliga och har allt. Mest ett jättetryck i smak (kanske beroende på fettet...eller?)
Austin förekom mig i morse genom att blogga om lördagen. Läs vad han skriver här.
Gissa om att jag dessutom har en lycklig liten femårig dotter som fick låna kameran av Austin och ta sina första matbilder och dessutom få dem publicerade med byline.
söndag 22 april 2007
Alla de döda
Om bara några timmar samlas vid vid Hemköp vid Stäket utanför Stockholm. Kom dit kl 13!
Det bjuds på en rundvandring på avrättningsplatsen vid "Steks färja".
Här ligger de döda i skogensom sot och brända benrester, som styckade i kärret efter stegling, som halshuggna begravda i jorden.
De sentida från 1800 talet, så färskt i minne att det fortfarande berättas om dem: Jan Jernström, Carl Söderström, Johan Eric Lindström, Anders Nordblad, Johan Henrik Stark, Anders Rahn och Adolv Åberg
Så har vi alla de tidigare, de från 1600 och 1700 talet. Alla tidelagare som brändes efter att de halshuggits; Jöns Andersson, Per Simonsson, Johan Mattsson, Anders Larsson, Håkan Hansson, Nils Nilsson, Erik Pärsson, Olof Ericksson och Olof Andersson. Den äldsta var bonden Pärsson 67 år. Den yngste var Per Simonsson bara 15 år.
Nu blommar vitsipporna i avrättningsbacken - vitsippor bakom skriken och ångesten.
Välkommen.
lördag 21 april 2007
fredag 20 april 2007
En dag med fisk
Jag fick med mig fyra kilo fläsk hem från Nilssons i Hötorgshallen efter en dag i stan tillsammans med utmärkte fotografen och matjournalisten Austin Bush. Vanligtvis häckar han, som bekant för mina läsare, i Bangkok.
Austin har ju anknytning till Sollentuna då han var utbytesstudent här för en massa år sedan och nu inleder vi ett samarbete.
Idag hade vi första mötet i Sverige och förlade detta på Kvarnen där min gode vän Mauritz Lind står i köket och han levererade en lätt fisk- "Wallenbergare" till lunch. Jag har alltid ätit bra på kvarnen - idag var alltså inget undantag - menyn ligger liksom väldigt rätt för mig, det är liksom "mat-mat" som serveras och det är därför jag kan ta ett sådant sällskap som Austin Burs dit.
Trevligt sällskap manade dessutom till långlunch.
Fläsket jag fick med mig från Nilssons var några kilo broskben som ska marineras och syras före grillning, Serveras sedan med kaoniew och nam prig. Något kilo färskt sidfläsk också som ska brässera i gryta till en "moo paa low".
Hemma blev det inget fläsk idag utan rödtunga som dänkts över med lite mjöl och sedan friterades hastigt i olja, ris och nam prig pao till. Som alternativ fanns också en liten panaengcurry att skeda över.
torsdag 19 april 2007
Som Carl Butler för 30 år sedan
Det slog oss, när vi som vi brukar började måltiden med lite grönt på balkongen, att det här var precis som Carl Butler 1978. Ett alldeles utmärkt sett att få småungarna att äta rotsaker.
"Ät Gott med Carl Butler" (Askild & Kärnekull) heter hans verk och på sidan 3 finns hans "Cruditéer" snarlikt det vi "dippade" på balkongen idag. Carl blandar själva "dippet" med grönmögelost och vi använder yogurt med olivolja. Till också, turkiska "billigoliver" som vi blänker upp med olivolja och pressad vitlök som får marinera.
Rättika och rädisa
onsdag 18 april 2007
Spädgrisen - det lilla gullet
För 14 dagar sedan lagade jag spädgris och styckade ut, färserade, kryddade och bokstavligt talat tryfferade till rulle. Den veckan var en riktig matlagningsvecka med lamm och stekar och spädgris och fågel så i sanningens namn ska sägas att jag kylde grisarullen och stoppade honom i frysen.
Idag gick Rodjana till butiken och fick med sig spenat hem och hon hade en plan. Sedan tidigare hade grisen tagits ur frysen tillsammans med ett litet paket förvällda egenodlade bondbönor.
Rullen förvärmdes i ugnen och skars i skivor vilka rostades i ordentligt het gjutjärnspanna. Potatisen koktes, gul koklök blandades upp i och bondbönorna som redan var förvällda och skalade kokades nu med lite balsamico och fick krydda potatis och lök. Spenaten serverades kokt till.
Idag gick Rodjana till butiken och fick med sig spenat hem och hon hade en plan. Sedan tidigare hade grisen tagits ur frysen tillsammans med ett litet paket förvällda egenodlade bondbönor.
Rullen förvärmdes i ugnen och skars i skivor vilka rostades i ordentligt het gjutjärnspanna. Potatisen koktes, gul koklök blandades upp i och bondbönorna som redan var förvällda och skalade kokades nu med lite balsamico och fick krydda potatis och lök. Spenaten serverades kokt till.
måndag 16 april 2007
Växer så det knakar - luras av våren
En dryg månad har min kardon fått växa nu - det går långsamt i början, sedan slår den ner en pålrot väl utplanterad och rikligt gödslad. Närmast till höger en kronärtskocka.
Historiens varmaste vår lurar odlare att så fröer och sätta potatis redan nu i mitten av april.
Grannen till oss har sått ärtor och morötter, sommarblommor från blandfröpåse. Hans sättlök har börjat spira.
All den där ivern bland grannarna gör mig nervös. Jag som ännu inte ens vårgrävt, jag som ännu inte kört ut vårgödseln. Det är inte ens förgrott, det som ska ut så småningom.
Eftersom jag försöker göra det här medvetet så för jag noga anteckningar år efter år. Det är ju viktigt eftersom en stor del av det jag odlar kommer från en del värdefulla frösamlingar eller från egen fröodling.
Jag tog fram anteckningarna igår efter att ha sett hur grannarnas fröpåsar satts på pinnar för att markera såraderna.
Alltså sådde jag förra odlingsåret palsternackor först i början av maj, morötter två veckor senare, bondbönor den 15 maj. Förodling av pakchoi 13 april, astrar 17 april, majs av olika sorter 20 april. Fänkål 13 april, vitkål 15 april.
Den här miniplantan blir en tistel som är nästan manshög och som skjuter ut blomstänglar med massor av knoppar stora som knytnävar och hårt knutna som repknopar.
Nu blir det några kvällar i glödlampsken på den inglasade balkongen för att rensa bort vintern, bygga ställ för potatisen att få fläskiga groddar, hänga upp hyllorna så att alla förodlade växter får lika mycket ljus. Ska ringa in de kulturarvsfröer jag saknar; Rova, rysk slätbladig röd grönkål, vanlig grönkål, störböna, rosenböna, blåärt, störvaxböna, brun böna, blåärt, sojaböna, släpärter, sockerärter. Störbönorna förodlar jag till 30 cm storlek bara för att jag har "djevfla småsniglar" som ödelägger dem redan i glistadiet annars. Jag har fått fröer på en särdeles god cirkelbeta och en gulbeta. Rödbetorna måste jag köpa frö till och det blir samma sort som senast, det gav knölar på över halvkilot styck utan den minsta träighet, visst ja, ser att kålrabbifröna också är slut.
Så här såg det ut nysått den 13 mars, i september är det skördedags.
Kardon och kronärtskocka har kommit upp, den sistnämnda med blandat resultat och dålig grobarhet - men jag får skylla mig själv, fröna var två år över tiden. Jag har i alla fall plantor nu som räcker. Dessa små nu fem centimeter höga blad kommer att bli långt över metern stora tistlar som ger en riktig 1700 talskaraktär år min kålgård. Härligt!
Döden i riksdagen
Alldeles nyss i riksdagens interpelationsdebatt ställde Hans Wallmark (m) och Börje Vestlund (s) en fråga om dödsstraffets globala avskaffande till sin utrikesminister Carl Bildt. Frågan omfattade också om de HBT personer som avrättas för sin lägning.
Wallmark vill att det internationella engagemanget måtte öka. Sveriges mycket tydliga och värdemässiga hållning ska synas.
Wallmark informerade att Kina svarar för 95 procent av världens alla avrättningar. 10 000 avrättade per år på Fastlandskina. Taiwan, Japan och USA måtte också avskaffa dödsstraffet jämte ett 70 tal ytterligare länder.
Bildt underströk att det råder en total politisk enighet i Sverige mot dödsstraffet och för dess avskaffande i världen.
Man kan fråga, detsamma som jag gör i min ganska så nyutkomna bok "Döden i skogen" att över 30 procent av svenskarna vill återinföra dödsstraffet och betydligt fler bland ungdomar.
Som ett nästa svar på detta hävdade Carl Bildt att det är nödvändigt att fortsätta diskutera dessa frågor, det handlar om opinionsbildning. Alltså trots att det råder politisk enighet så länge riksdagen funnits i modern form att avrättningar inte hör hemma i demokratin så måste saken ändå ständigt diskuteras och då mest för att det internationella opinionsarbetet ska kunna gå vidare.
Bildt tar upp frågan på utrikesministermötet inom EU om tio dagar. Där ska utrikesministrarna då förbereda en strategi för att så småningom och inom FN få till stånd en resolution.
Hans Wallmark, kristen företrädare tog till korset, förhoppningen och döden i ett försök att göra ett färgstarkt inlägg om hur mycket dödsstraff går emot det kristna budskapet.
Börje Vestlund (s) gick genast till ett självklart motangrepp och menade att det är i länder där Wallmark har religiösa trosfränder som det finns stora problem.
-HBT personer får bara uppleva lidandet. De kristna är anledningen till att vi förföljs i olika länder, hävdade han.
Wallmarks vända till kristenheten för att söka stöd är ytterst tveksamt. Hade han läst "Döden i skogen" skulle han förstå. Kristenheten med dess företrädare prästerståndet var de som mest ivrade för dödsstrafet. Rädslan för Guds vrede var stor och om inte dödsstraff utmättes skulle Gud straffa människan kollektivt. I 1734 år lag fanns det 68 brott som straffades med döden, de flesta religiösa brott.
-Ytterst måste det till en värdegrundsförändring. Sverige är inte fläckfritt i det fallet heller, förklarade utrikseministern.
-Dödsstraffet är fruktansvärt och ovärdigt varje samhälle som säger sig vara mänskligt. Det fanns en galgbacke inte bara i Jerusalem utan också i Stockholm och den användes frekvent.
I "Döden i skogen" ger vi utrikesministern och alla andra adressen till över 500 svenska avrättningsplatser. Där ligger de döda fortfarande täckta av mkossa och stenar eller av miljonprojektens stora byggen. Tänk, någon kan ha en avrättad mördare under sängkammargolvet (vi har exempel på det). Ingen har någonsin från myndighetshåll, från regering eller departement eller från kyrkan ens brytt sig att be om ursäkt - det kanske är dags att göra det nu. Ursäkta alla de liv som gick till spillo, alla de döda som dödades i statens namn och för brott som idag förbigås med en axelryckning.
Köp boken här eller här eller här.
lördag 14 april 2007
Varje riktig karl ska ha en egen dyngstack
Jag har det, en egen dyngstack - en fet djäkel - varje greptag doftar friskt och är fylld av daggmask. Snart är det mesta utkärrat. Fräser ner i landet om en vecka eller så. Fortfarande är det för mycket fukt kvar. Eftersom jag har en styv lerjord så blir det bara betongkockor om jag rör den för tidigt. Så kör resten jag skiten och lägger i en kompostlimpa till nästa år.
Den enklaste av klotgrillar eldas ofta på när vi jobbar i trädgården
Vi samlas i en paus och äter ofta när solen ställer sig lågt som en avslutning på dagen
Härlig vårtimjan att lägga på grillköttet
Diverse ogräsrensande blev det också idag, medan grillen satte igång. Marinerad grillad grisnacke och så avakado, romansallad, fetaost, grillade turkiska paprikor, gurka dressad med vår lyxiga olivolja. Solen gassade och landet ligger blankt av utkörd supernäring. Timjanen är det full fart på och under de röda vinbären satte jag ramslök i fjor som min gode vän och research Peter Klingsell hade vänligheten ta med sig från Gotland. Trodde inte att den skulle få fäste, men det har den fått och sådant är glädjande.
Två nya mullbänkar
Lyckades med extra grävansträngning anlägga en mullbänk också. Rikligt med dynga i botten och så mindre uppblandat med matjord på toppen. Här i skydd under glas kör jag gruvsallad (Portulaca) och pimpinella (Anis) bland annat. I en tredje äldre mullbänk drar jag upp äldre sorters sallater så att snigeldjävlarna inte når dem.
Vi hoppas ju på att sniglarna ger sig, men fan trot. Expertisen varnar för snigelexplosion i sommar efter den milda vintern så det blir väl kommande säsong som den förra då vi gick ut i trädgården då det glittrade som av dagg i dillen. Små snigelungar satt och snaskade i tusentals. Det var ju ett bra sätt att fånga dem förvisso men just den raden dill fick offras.
Vi satte ut vår trädgårdstomte som snigelvakt i höstas. Den har stått där hela vintern. elva centimeter hög.
fredag 13 april 2007
Ansjovisutmaning
Det finns en bloggman som kallar sig Krubb. Han heter egentligen Jesper Värn och är kock. Hans blogg är läsvärd, mest för att han tar i och vägrar snuttifiera. Man har ett tag att göra med hans inlägg!
På fredagen den 13, dvs idag när allt ska gå på tok, påminner han om en tävling han utlyst den sjätte.
Bästa ansjovisreceptet.
Det var en gång för inte alls så länge sedan som jag fick följa ansjovisens väg från ax till limpa eller snarare från hav till burk och jag gjorde det bara för att jag är snart sagt besatt av ansjovis. Inte bara som ett tilltugg utan som en krydda. Kinna har redan kryddad oxruladerna med ansjovis i ett förslag. Jag skulle kunna lägga till att späcka den gamla "äktsvenska" slottsteken med ansjovis. Den liksom smälter samman och marinerar köttet under ugnsstekningen inifrån.
En gång sa en kock till mig: (Nisse på Hemse Hotel) Tramsa inte för mycket med råvarorna!
Jag tramsar ändå till det efter att ha läst Bullen Berglund och omformat hans idé om friterade ansjovis. Publicerade receptet i min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas", där för övrigt ansjovis nämns vid närmare 100 tillfällen.
Friterad ansjovis
Det här behöver Du:
20 hela ansjovisar
1 dl mjölk
1 dl vetemjöl
2 vispade ägg
2 dl ströbröd
Till friteringen:
1 l olja
persilja
vitpeppar
Så här gör Du:
Rensa ansjovisen men låt ryggbenet
sitta kvar, knipsa bort huvudet. Doppa
fiskarna i mjölk och rulla därefter i
vetemjöl. Doppa ner fisken i uppvispat
ägg och rulla i ströbröd.
Fritera fiskarna i het olja. Oljan ska
vara så het att en orientalisk ätpinne
nedstucken i oljan orsakar en jämn
ström av bubblor mot ytan.
Fritera gyllengula och lägg upp på
papper för att rinna av.
Fritera persiljan hastigt. Peppra och
lägg upp vackert på fat, servera som
tilltugg.
onsdag 11 april 2007
Försmak av våren
Det är inte långt kvar innan spenaten ska sås på landet
En ilsken gastrit har fått mig att äta mildare mesigt och vårlikt.
Förvisso har nässlorna stuckit upp, men vi har inte haft tid. Spenat då och som soppa som alternativ.
Hur enkelt som helst. Fyll på med vaten så mycket som soppa önskas. Lägg i ordentligt med spenat tillsammans med en eller ett par fiskbuljongtärningar (!)och en msk korianderfrön, ett par lagerblad och salt/vitpeppar. Koka samtidigt upp ägg för hårdkokning. Kör soppan lätt med stavmixerna, i med lite Healthy boy soja sause (se föregående inlägg), red av med lite vispgrädde och en klick smör.
Stek på några små kryddiga bratwurstar och prinskorvar. skala och dela äggen. Skär upp kallskuret till pålägg, gravlax och bred smör på rejält bröd. Njut av våren.
Thaimat - en rörelse
Erik är en smula orolig över att laga thaimat och inte krydda ordentligt - det behöver han inte vara, inte ens alla thailändare äter etterstarkt dagligen utan jag har träffat på många som faktiskt gärna väljer mildare varianter.
Helt rätt annars i kycklingrätten som Erik fick ihop. Saknar kanske fisksåsen och kanske hade man fått ännu mer smak av en skvätt ostronsås i stället för svampsojan (som jag har svårt för annat än för att ge färg åt stekt ris...möjligen). Alla borde ha en flaska "Healthy Boy soy sauce" hemma. Den har en sprängkraft fullmatat med naturlig umami så pass att det räcker med en matsked i en liter kokande vatten...(nåja), för att få till en sojabuljong att koka nudlar i. En soja som lyfter hela sin omgifning och till och med får brockolin att dansa runt en smula.(Naturligt jäst sojasås utan tillsatser!)
Visst är det härligt med friterade ägg till och då skulle jag stekt kycklingen med några ruskor holy basil med den distinkta härliga lakrits och aromatiska grönsötman. Det passar kanon tillsammans med äggen. Sedan skulle jag tagit två msk krossad torkad chilli som fått rosta i torr panna och blandad med fisksås och en skvätt lime i en skål blir en "nam prig bun". Den skulle jag sedan "dra" över riset tuggvis till anrättningen.
Fortsätt Erik - vi ser fram emot dina rätter på internationella matdagen (internt förhoppning!).
tisdag 10 april 2007
Vårrullar
Efter fläsket till lunch kom vi hem till nygjorda vårrullar, "jam wun sen goong" och stekt reis med räkor. I vårrullarna fanns fläskfärs, glasnudlar, mungböneskott och sjögräs, den ljumma salladen med räkorna var spetsad med rejält md chilli och det stekta riset var för för småungarna som trots allt mer och mer blir trakterade med heta röror. De doppar gärna sitt kaoniew i nam prig bun, lite försikigt, men det är ändå mer än de av våra försiktigaste svenska vänner vågar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)