onsdag 31 augusti 2011

Redig frukostmat

Så här ska det se ut. Det är så att man längtar till varje frukost och nu har jag toppat med 1/2 timmes cykel till morgonnyheterna. 11.5 kilo sedan 3 maj, 21 kilo före jul.

tisdag 30 augusti 2011

Nu går drevet mot LCHF igen. Bara några dagar efter sockeratacken mot Annika Dahlqvist

Almas köttbullar igår, halalslaktad nöt som fått en rejäl fettansättning som vandrat ner i muskulaturen vilket tyder på god ålder och mognad vilket sätter sig i smak även i köttfärsen, sedan blev pannan urkokt med grädde 40% och silad före servering, tjoff, sa det så rök ytterligare något hekto - och det av bra smak, längtan och välmående

Den 23 augusti kom första påhoppet i akt och mening att dissa LCHF dieten. Idag gör Expressen en uppföljning och får god hjälp av Sveriges Radios Ekoredaktion.

Sammantaget handlar det om att LCHF-forskningen skulle vara betald av amerikanska köttindustrin och att en ökad köttindustri skulle vara en klimatfara.

Måltavla för detta blir Annika Dahlqvist som vanligt när det handlar om LCHF-kosten. Självfallet tillbakavisar hon at hennes forskning skulle vara betald av köttindustrin, men jag tänker samtidigt: So What?

De olika livsmedelsindustrierna forskar självfallet pågående i vad de själva marknadsför. Jag har själv fått ta del av både forskning kring fisk och skaldjur, mejerivaror och dess påverkan på kroppen, växtsätt och gödning av olika grönsaker och forskning om hur vi påverkas av olika tillsatser i maten.

Annika Dahlqvist anklagas också till att medverka till klimatförändringar genom att ivra för en ökat köttkonsumtion. Hon svarar ekot att nöt som föds upp på naturligt bete, ensilage eller hö inte alls påverkar klimatet utan istället medverkar med naturligt gödsel.

Då kommer frågan. Vore det inte bättre att nyhetsreportrarna, eller den grävande journalistiken, berättade om den i allmänhet dåliga köttproduktionen med kraftfoder till djuren för snabbast möjliga tillväxt och minsta möjliga fettansättning? Vore mer klädsamt att berätta om sådan mat som skapar fetma, allergier, mag tarmproblem och andra till och med allvarligare sjukdomar. Berätta om griskött som inte smakar gris längre och som är snabbframställt ur levande varelser som uppstallas och aldrig får gå ut, om kycklingar som gör tjänst i proteinfabriker och slaktas efter tre veckor utan pardon. Varför inte lyfta fram den goda forskningen, den goda smaken.

Idag när jag ställde mig på vågen visade den en minskning med 11 kilo sedan den 3 maj - helt perfekt - och jag har inte haft tråkigt mer än någon enstaka gång, eller Okey tvåstaka eller till och med trestaka.

Köttet jag äter kommer från djur som jag vet haft det bra under sin levnad, fått rätt foder, fått vara ute, omhändertagits under tiden och som fått bli tillräckligt gamla för att hinna mogna i smak, fett och textur, djur som sedan också slaktats med etiska förtecken. För si, bara för att man ägnar sig åt LCHF så behöver man bry sig om smaken och dessa djur jag beskriver och äter smakar.

Palla äpplen

I äppelträdet hos närmaste grannen i Hollywood, skylten hängs upp varje år efter att familjen själv försörjt sig - de allra sötaste och krispigaste äpplena, klara nu! Och äpplen föder alltid tankebanor.

När jag var barn pallade vi äpplen i villaträdgårdarna. Det var inte så mycket för äpplena i sig som vi pallade utan mest för spänningen över att någon plötsligt skulle utropa: "Gubben kommer" och då skulle alla, med de som de pallat i fickor och famnar, kasta sig iväg över häckar och staket. Det behövde inte ens vara så att gubben kom.

Många år senare, men fortfarande för länge sedan, bodde jag i ett drygt halvdecennium i Norge. Från min lägenhet på Grefsen kunde jag blicka ner mot Holmenkollen på andra sidan dalen. Grefsen var då ett villasamhälle med trädgårdar som dignade av äpplen och så här års var de mogna. Sålunda hittade jag ett staket där äpplena hängde över ut mot vägen på tunga grenar.

Man skulle kunnat tro att jag bara pallade och sprang, men jag var ju en mogen ung man på den tiden och gick artigt in och knackade på huset som hörde till äppelträdgården och frågade om lov. Människan i dörren överraskade mig med att fråga vad jag tänkte göra med äpplena och jag svarade att jag älskade grovkokt äppelmos.

-Ta så mye dere vill og vent litt, sa hon och gick in. Så kom hon tillbaka med tre gigantiska hemkonservburkar. "Eg har ikkje noe børn og er helt alene så detta blir aldrig spised upp, vis du har lyst å ta dem". Det var ett delikat hemkonserverat äppelmos, grovkokt och inte alls översötat. I minnet var moset helt makalöst och försörjde mig med höstsmak ända fram till jul då jag med en inslagen julegave under armen som tack (har glömt vad det var jag köpte) gick tillbaka med de diskade konservburkarna.

Nu har grannen 2011 satt upp en klädsam skylt i sitt dignande äppelträd och med de sötaste och krispigaste äpplen man kan tänka sig. Det är radhuskänsla i det här området vill jag säga. Hoppas ungarna får samma slags äppelminnen av detta faktum som jag av konserveringsäpplena i Norge.

fredag 26 augusti 2011

DÖDEN DÖDEN PÅ HERSBY, om avrättningarnas tid



Om en dryg vecka (DEN 4 SEPTEMBER KL 13:00 PÅ HERSBY HEMBYGDSGÅRD I SOLLENTUNA) berättar jag om avrättningsdöden i allmänhet och dödsplatserna i Sollentuna i synnerhet. Det finns tre avrättningsplatser i kommunen, alla tre dolda av skog, kärr och mo. Där ligger de avrättade fortfarande kvar som knotor och som hela skelett i upphöjda gravar - i den mån förresten de inte hyvlats ner som fyllnadsmassa och nu vilar under någon villa eller bostadsrättshus.

Vår närmaste historia, som inte är längre bort än vi kan ta den i hand är lika förskräcklig som nutidens avrättningsplatser om så det är giftsprutedöden i USA, nackskottsdöden i Kina, hängningsdöden i Iran, steningsdöden i Somalia eller svärdshuggsdöden i Afganistan.

Lägger vi vår historiska lagtext över dessa många avrättningskonstens ekvilibristers på andra håll i världen och i nutid är det som man säger i CSI i TV: "A perfect match".

För fem år sedan utkom jag med boken "Döden i Skogen" som berättar om den svenska avrättningskonsten, beskriver fall, låter de döda komma till tals och listar närmare fem hundra avrättningsplatser.

Det var en förskräcklig sysselsättning att skriva boken. På ett otäckt sätt finns det en parallellitet mellan det jag skrev och det som händer i samtid i världen.

Sollentunas avrättningsplatser ägnas av naturliga skäl ett lite större avsnitt i boken, de ligger så nära där människor bor, arbetar, verkar och de var nära för mig att besiktiga, uppleva och närvara i.

Kom till Hersby Hembygdsgård den 4 september. Jag börjar föreläsa klockan 13, men husen och hembygdsgården med kaffe och handelsbod är öppet mellan 12 och 15.

torsdag 25 augusti 2011

Skockan har slagit ut - nu är det höst på riktigt!

Jag kommer ihåg för en sisådär 50 år sedan då morsan handlade hem kronärtsskockor och kanske någon blev över efter måltiden och självfallet okokt. Då skar hon den så att det blev en färsk snittyta och la skockan på ett fat med vatten. Det var en magisk förvandling, från den slutna skockan till ett lila bombardemang. Därför låter jag skockor och kardonger stå kvar till en del i landet bara för att lysa upp med sin höstprakt.

Trädgården igår

För visst är det höstfeeling i trädgården, blommorna känns spretigare, inte alls skira längre, bondbönorna tog väldigt mognadsfart i veckan så nu står bara de största avelsbönorna kvar, gråärterna blommar fortfarande medan de längre ner är bulliga och sprängfyllda med knastrande, söta, goda ärter. Störvaxbönorna blommar likaså, vaxbönorna är avplockade och jag funderar på att riva upp dem för komposten. Majsens tofsar är betänkligt bruna och det är nog dags att skörda nu, rödbetorna är upptagna och liksom i potatislandet är jorden besådd med perserklöver och lin som gröngödsling. Så påminner mig August om att vi måste hämta mer färsk hästskit till komposten att väga upp all den gröna bladmassa vi får.



Någon som vet vad det här är?



Jag upptäcke den här blomman som en liten bladrosett i sparrislandet den andra juli i år. Förstod att det var ett ogräs, men hade i övrigt inte en aning.



Senast fick jag inga svar. Nu har sommaren gått. Bladrosetten växte upp till en praktfull blomma som nu förändras i både färg och form. De vita lite spretiga kolvliknande blommorna går från vitt till blårött nästan glänsande svart.



Någon som har den blekaste aning om vad detta är?

tisdag 23 augusti 2011

Fettattackerna mot Annika Dahlqvist går i cykler. Nu dissar sockerforskare LCHF

Den här gången verkar hon inte så förkrossad. På bilden i tidningen EXPRESSEN ser hon mest road ut. Annat var det förra gången för snart ett år sedan då hon gick ut i tidningarna och allvarligt var oroad för sin hälsa efter alla påhopp.

Den handlar alltså om hennes idé om LCHF <"små kolhydratar och stort fet", alltså att spola alla kolhydrater, bröd, ris, pasta, potatis, rotsaker och istället äta sådant som växer ovan jord och så kött, fisk, fågel.

Jag har själv testat metoden sedan den 3 maj och i morgon när jag stället mig på vägen visar den tio kilo mindre än när jag började. Då har jag heller inte tränat en meter eller lyft ett kilo under den tiden, så viktminskningen beror enbart på den goda maten. Undantag har tillgripits ibland, som under några middagar på bland annat f/l, en glass i Strängnäs, en nybakad bisqvi häromdagen, någon macaron, ugnspannkaka med fläsk och till det en hemkokt svartvinbärssylt av egenodlade svartavinbär med bara en tredjedel socker av det som tokreceptmakare sponsrade av sockerkompanierna rekommenderar. För det är lite det som det handlar om, dessa stora påtryckare inom livsmedel. Handeln letar luckor hos Annika Dahlqvist med jämna mellanrum för att trycka ner henne. Nu senast har de kommit på att hon har för höga sockervärden vid ett belastningstest, hur nu i hela friden sådana siffror kunnat läcka ut?



Mina sockervärden, jag var väl att betrakta som diabetiker i dessa tillkallade sockerforskares ögon och med några få pinnhål över normalvärde, har sjunkit betänkligt under sedan den 3 maj. Jag känner mig piggare, klarar av stressituationer bättre, känner mig lugnare och det under förhållanden när jag inte borde känna mig lugnare.

Gammeldags dietister och sockerforskare hävdar att man blir trögtänkt, för att inte säga dum i huvet av LCHF. Jag vet inte riktigt, jag har lyckats skriva den stressiga slutfasen av en ny kokbok (kommer ut i vår, manus lämnas den här veckan) under den här tiden parallellt som jag kommit längre än hälften på en helt annan slags bok som riktar sig till 9-12 åringar. Men framförallt alltså så har jag tio mjölkpaket mindre att kånka runt på och bara det!



Folk frågar mig om jag ska fortsätta och det ska jag,utsätter mig för en hälsoundersökning inom kort eftersom det avkrävs mig för att nytt jobb (ja gissa vad det kan vara för underligt jobb).

Idag flyttar jag ner träningshojen till vardagsrummet - känns bättre att kunna se på TV och samtidigt cykla. 2x20 minuter om dagen så pressar jag tio kilo till före jul.

måndag 22 augusti 2011

Exakt tid för Bondbönsvälling


Jag har skrivit om den här goda vällingen förr, då fänkålsdoftande med ett sting i skummet från Pernod. I veckan gjorde jag en variant, Du hittar den längre ner:

Tabberasets bondbönsvälling i kopp I

Det här behöver Du:
1/2 l spritade förvällda och skalade bondbönor
ca 4 dl hönsbuljong
1 liten gul lök
ev 3 cl pernod
1/2 msk fänkålsfrö
2 dl grädde
salt
30 g smör

Gör så här:
Hacka löken fint och låt den smälta i smör i stekpanna. Häll eventuellt på pernod och bränn av.
Koka bondbönorna mjuka i hönsbuljong så det täcker samt stött fänkålsfrö. Häll i lökfräset. Mixa slätt. Pressa soppan genom en sil..
Späd med grädde och koka upp. Smaka av med salt och peppar. Vispa ner kallt smör.
Skumma upp soppan och servera den i vackra koppar med smörfrästa krutonger.



Tabberasets bondbönsvälling i kopp II
3 dl spritade förvällda och skalade bondbönor
ca 3 dl grädde
1 liten gul lök
1 blad libbsticka
6 cl Dry Gin
salt
50 g smör

Gör så här:
Hacka löken och libbstickebladet fint och låt det smälta i smör i stekpanna. Lägg i bondbönorna och fräs utan att de tar färg. Häll på spriten och antänd (se till att fläkten är avslagen). Flambera tills lågan självdör. Rör därefter över värme tills nästan all vätska försvunnit. Löken reder ganska omedelbart anrättningen. När det återstår en lös, men grov kräm av lök och bönorhälls grädden över och får ett litet uppkok. Salta. Mixa den lilla soppan till ett skum och servera i i små espressokoppar.

söndag 21 augusti 2011

Hyperintressant skördefest med gamla smaker och nya tankar

Burkar på ställning färdigkonserverade och satta på svalning

En skördefest, tror folk i gemen, ska vara många kulörta lyktor, ballonger, upptåg och världens största pumpor. Inget kan vara mera fel om man vill ha skördefest som tradition och det vill vi ju på Sollentuna Hembygdsförening. Där förvaltar vi all gammal kunskap som kan vara till gagn för både utveckling i samtid och framtid.

Att fira att skörden är bärgad är en gammal kär tradition, så också hos oss där vi håller till på den gamla lantgården Hersby. Men vi fyller inte logen med halm och hö eller källaren med rotsaker. vi förmedlar kunskap, viktig sådan.



HEMKONSERVERING
Många fick en rejäl nostalgikick när de gick in i köket till Rotsundastugan, dofterna, de bekanta ljuden och så alla glasburkarna på bordet. Britt Winberg, tidigare på Hushållningssällskapet i många år, idag frilansande matkonsulent, kom dragandes med allt hon kan av hemkonservering. Jag har tidigare berättat om konserverna från 1952. Dessa två unika konserver sparades (tack och lov för de var ju lånade att ställa ut från Christina Frohm). Däremot hade Britt Winberg med sig inkokta plommon från tidigt 70-tal och den burken öppnades. Avsmakningen väckte alla de gamla minnena från barndomen, herrejösses, det är ju dessa smaker som man är uppfödd med, milda, karamelliga och efter så lång tid smakintensifierade som ett åldrande vin. Plommonen smalt i munnen och lämnade efter sig en sanslös lång eftersmak, sammetssyra och marmeladsötma.



Britt Winberg kokade in äppelsylt och klyftade päron som sedan konserverades i den gamla konserveringsgrytan med termometer på spisen. Åttio grader i tjugo minuter, sedan var det klart - så håller den i trettio år minst, kanske 60 eller 100 och smaken blir bara mer och med koncentrerad. (En reflektion, någon som smakat frysta inkokta päronhalvor efter 30 år och tyckt att det var gott?)

Plommon konserverade för 30 år sedan. Britt Winberg öppnade och lät oss smaka, storslaget helt enkelt

(Någon som har en komplett utrustning att sälja med gryta, lock, ställning, burkar, gummiringar, klämmor och termometer . maila mig)


POLITIK
Ute i logen inleddes föreläsningseftermiddagen med Thomas Ardenfors, moderat ordförande för Plan och exploateringsnämnden i Sollentuna och som berättade om tankarna om den nya stadsdelen i Sollentuna som kommer att byggas i Väsjöområdet. En viktig fråga är ju, är man tar sig för att bygga över natur som rekreationsområde, vad skapas istället och det är ju en fråga om vad stadens invånare vill ha. Rent generellt områden för idrott och motion, tänker man.

Thomas Ardenfors

Jag kan se fram mot ett sammanhållet och utökat Sollentuna där man nu kommer att räkna in 2500 nya bostäder lagda i stråk med gröna och blå ytor. De gröna som park och naturskog och de blå som sjö och kajer.


SMAK
Om Ardenfors stakade ut någon slags framtid så var Lena Nygårds en motvikt. i det nya odlandet är fröer så moderna att smakerna glömts bort. Ingenstans i EU,s beskrivning över hur utsäde ska vara för att vara bra står något om smak, bara om avkastning, skaltjocklek, transporttålighet, kokbarhet...inte ett ord om det viktigaste, smak. men det märker man också när det är dags för skörd, ärtorna smakar vare sig beskt eller sött, de smakar ingenting alls.

Klasro Fiol heter en liten ensmble som började då alla var elever till Christina Frohm. Nu stpr de väldigt mycket på egna ben och har blivit lite av husband hos Hembygdsföreningen

Hon har genom POM programmet för odlad mångfald, varit med att ta fram fröer som fått ett riksintresse, fröer som nu folk uppmanas att odla för att de ska bevaras, ärtor, rovor, bönor fulladdade med smak nedärvt genom odlande genom generationer.

Det är ett nödvändigt och vettigt jobb som Lena Nygårds lägger ner, som att greppa det sista halmstråt innan de gamla sorterna utrotas helt och smaker går förlorade.

Avslutningsvis kom Lars Wiberg vice ordörande i Fyndets Kolonilottsförening och som sådan har han möjlighet påverka, så till den grad att kolonilottsodlare kanske kan bli länkarna att vidareodla de fröer som Lena Nygårds tar fram. Lars Viberg berättade om den odlarkunskap som finns på det hektarstora området i dalen mellan Tureberg och motorvägen, 27 olika nationaliteter som skapar ett gigantiskt mångfald.


Jag har odlat utrotningshotade bondbönor en längre tid och med utgångspunkt i Astrid Lindrens bondbönsvälling som för övrigt var det enda som Emil i Lönneberga inte åt har jag gjort två varianter, den ena med absinth och den andra med gin - recept i morgon

lördag 20 augusti 2011

Konserverna från 1952, kom och lär mer i morgon

PÄRON ANNO 1952 - ett märkesår!

Så är det, att konserver som förr var ett utmärkt sätt att förvara sommaren över vintern, också var smakförvaltande. En konserverad råvara smakar förståeligt nog annorlunda än färsk.
Den konserverade smaken är utrotad så gott som. Bara några få behärskar konsten att hemkonservera.

En som kunde var min gode vän Christina Frohms mamma. Christina berättar att hon minns hur familjen i Sörmland (Gnesta?) en dag planterade ett päronträd i trädgården och hon minns hur det gav de första frukterna och mamma plockade, kärnade ur, skalade och kokade in som konserv. Så blev päronträdet rikt avkastande så småningom och lagret av inkokta päron i jordkällaren bara växte. Så till den milda grad att tillgången blev större än efterfrågan.

Christina Frohm ligger också bakom morgondagens underhållning på Hersby. Hela dagen spelar Klasro Fiol, hennes elever som blivit lite av ett av våra två "husband" på Hersby inom Hembygdsföreningen. Det andra husbandet är "Hersby Spelmän"

Christina ringde mig en dag appropås att vi har en konserveringsshow i morgon i Rotsundastugan på Hersby Hembygdsgård i Sollentuna med Britt Winberg och frågade om jag ville ha ett par burkar päron till förevisning. Alltså som kunde bevisa att konservering är överlägset bättre än djupfrysning. Självklart ville jag det och hämtade burkarna idag. Konserverade päron som lades in 1952 och som vid ett yttre betraktande får vem som helst med lite distans och samtida närvaro att känna smaken i munnen av denna fantastiska anrättning.

Kom till Hersby i morgon klockan 12 och se hur det går till att konservera. Se även övrigt intressant program under dagen HÄR

En liten pudding - naken mat, kryddad örter och levande blommor

Köttpuddingen som säkert har något namn i Libanon, här utan gratineringsost men annars färdig att ställas i ugnen

Stek ett kilo fet köttfärs (stek den som kebab, alltså het panna och stor klump, vänd och skrapa av stekyten, vänd, skrapa tills intet återstår).

Stek skivad squash i rikligt med olivolja tills väl brynta.

Stek skivad lök tills mjuk (tre stora gula lökar och 15 vitlöksklyftor skivade). Tillsätt en halv matsked tjock svart kinesisk soja, en näve med blandade plockade örter (i det här fallet timjan och fransk estragon). Lägg en tredjedel av löken åt sidan.

Blanda köttfärs och två tredjedelar som återstår av löken, tillsätt två burkar tomater med stora tomatbitar i. Smaka av och salta eventuellt.

Rör i två hela ägg.

Bottna med stekta skivorna av squash, hälften ska gå åt. Lägg på kvarvarande stekt lök. Häll över köttfärsblandningen och släta till. Lägg över resterande stekt squash och täck med riven ost. Gratinera i 40 minuter i 225 grader ugn.

Blomstersallad med gurka, olivolja och sockerrörsvinäger - är plastat i väntan på servering och att dressingen ska hällas över.

Servera med färskskuren grön slanggurka dekorerad med ätbara blommor; blåklint, orange, gul, röd och vit krasse, rosenblad och ringblomsblad. dressa med rikligt med olivolja och lite sockerrörsvinäger.

FÖRSTA MAJSKOLVEN

Den som framförallt varit med och odlad majsen i år är August. Han har haft såååbråttom varje dag att se hur mycket majsen vuxit (ända tills intresset växlade till en liten störvaxböna han satte vid en pinne och som nu nått ända till himlen). Idag tyckte han majsen var så fet i kolvarna att den var dags att skörda, men bara en. Så här i efterhand kan man väl säga at majsen behöver några veckor till för att svälla och bli mogen, men efter provsmakning så bådar det bokstavligen väldigt gott, en betagande sötma som förmodligen kommer att tillta till första september.

SKÖRDEFEST - PROGRAM


Klicka på bilden så blir den läsbar

fredag 19 augusti 2011

Skockorna blommar

GLÖM INTE BORT SKÖRDEFESTEN PÅ SÖNDAG

Kardongskockor

Nu spricker den snart, kronärtsskockan

Kronskocka


torsdag 18 augusti 2011

Boka SÖNDAG nu! 12-16



Den tredje smaken har så gott som fallit i glömska — nu framkallar vi den på nytt, smaken av hemkonserverat. När frysarna kom suddades till och med minnena av hemkonserverad mat ut. Till vår hjälp har vi tidigare huhållningssällskapets konsulent Britt Winberg som »kan allt« om den gamla tidens effektiva och goda vinterförvaring av allt vårt gröna.
(Pågår hela dagen i Rotsundastugan)

13:00
Sollentuna växer just nu så att det knakar.
Många frågar hur man tänker när det gäller natur och grönytor, det vill säga parker och trädgårdar. Ordföranden i sollentunas plan och exploateringsutskott, Thomas Ardenfors, berättar om de gröna planerna kring Väsjöns utbyggnad.

13:30
Doreen Månsson är landets hetaste tv-ansikte
. Från SVT:s samhällsredaktion gör hon några av de mest tittade programmen. Fråga vem som helst och de känner henne från program både för barn och vuxna. Nu sitter Doreen med i Sollentuna Hembygdsförenings styrelse sedan två år och på skördefesten i år kommer hon för att berätta om hur det är möjligt göra tv-program om trädgård – program som inte bara trädgårdsnördar tycker är spännande utan program för alla.

14:00
En av landets främsta matredaktörer
, bland annan skapare av tidningen Gourmet och författare till ett stort antal måltidsböcker, Inger Grimlund, »dessutom Nestor inom organisationen Låt Måltiden Blomma« var med vid vår förra skördefest. Nu kommer hon tillbaka och berättar om både hemkonserveringens smaker och allt som smakade bättre förr ... eller gjorde det verkligen det?

14:30
Det fanns en tid då rågen stod manshög
och ärtorna inte bara var gröna eller gula utan hade många olika namn och smakade olika. Lena Nygårds har arbetat inom POM Programmet för Odlad Mångfald och tagit fram fröer med historia och med en smak få förunnade att odla och smaka. Hon kommer till Hersby och har med sig alla smakliga historier och dessutom en del fröer till försäljning.

15:00
Alla odlar på olika sätt och alla vill ha den jord de är van vid
. Jordförbättringens paradis ligger vid Fyndet där 27 olika nationaliteter samsas kring kolonilottsodling. Sandjordar, kompostjordar, lerjordar och massor med växtlighet maken aldrig skådat. Alla hemländers olika grödor gör Fyndet till något unikt — ett integrationsprojekt som inte kostat ett öre, men som fungerar! Anita Gustafsson och Lars Wiberg är på plats från föreningen och berättar mer från en plats som ligger i Sollentuna men som känns som Provance.

KLASRO FIOL BUSKSPELAR
BIBLOS står för förtäringen
Den gamla affären är ÖPPEN
FRITT INTRÄDE

Hersby Hembygdsgård, Lillhersbyvägen 1 SOLLENTUNA

måndag 15 augusti 2011

Så här ska pensionärsmaten se ut! Basta!



När man glömt allt annat så kommer man ihåg en smak - sug på den karamellen tills ni blir gamla och har glömt det mesta. Och när man kommer ihåg en smak, känner igen den, då börjar man minnas allt runt smaken, äventyret, mötet, kärleken, platsen, rummet, situationen...smaken får hela livet att rulla runt och sinnena att leka. Det är det som är magin med God smak.

Så sitter man där som gammal och livet hålls vid liv med pillerillmatning, ofta med smakdämpande biverkningar, muntorrhet och annat som förvrider och raderar.

Då måste smaken intensifieras, förgyllas, kryddorna måste få fritt spelrum och klinga mot råvaran för att lyfta den. Smör är för övrigt en utmärkt smaksättare, det finns inget bättre än ett salt brynande smör. Örter och aromatiska rötter, ingefära, galengal, lakrits. Hetta från kryddpeppar, chilli, svartpeppar. Smakförstärkare som libbsticka och selleri. En pepprigt vedartad timjan som smakar istället för affärens snabbframställda, samma sak med estragonen, kvanne, persilja.



Idag var allt som vanligt igen. Morsan och Farsan 86 och 90 satt hemma och väntade på Edsbacka Wärdshus lunchmat, hämtad i låda och serverad på tallrik. Det finns folk där som förstår hur en slipsten ska dras. Köksmästaren Pontus är en av dem!!!

Om så farsan vankat hela natten i sin egen värld och utmattad ligger i sängen när jag kommer och skriker "STRÖMMING" så kastar han sig upp ur sängen och idag till och med klädde han på sig en röd T-skirt i hallen gående med rullatorn och mumlande..."Hur fan är den här in och utvänd..."

EXAKT så här ska det vara!!! ...och så ser jag att strömming kommer att vara stående på lunchmenyn därstädes idag och framledes

söndag 14 augusti 2011

Fragaria vesca monophylla, magiskt och hemligt smultron






Nu växer den där. Jag har länge väntat på ögonblicket att sno åt mig en liten utlöpare och tillfället gör tjuven som för någon månad sedan på Linnés Hammarby. Nu är det så att fröstöld och småsticklingstöld har en inbyggd och omedelbar friande verkan av tradition. Ett frö av den här typen, eller för den skull stickling, reva eller sidoskott måste snos för att över huvud växa vidare.

Sålunda fortfarande fågelfri satte jag den lilla sticklingen jämte en annan i en för tillfället ordnad och välgödslad egen odlingsbädd. De första bladen syntes knappt, men så har det varit en otrolig odlingssommar och vips har den tagit sig, min lilla våta smultrondröm som i övrigt bara är att betrakta i dammiga herbarier; Fraga vesca monophylla.
Vackra Johanna med Lasse och barnen som gjorde oss sällskap till smultronstället.

Monophylla har växten för att den har enkla blad, till skillnad från de övriga smultronkamraterna som parksmultron och vita smultron som har treflikiga blad liksom deras korsningskamrat jordgubbar.

Nu sägs det att det här smultronet odlades av Linné i hans mullbänk närmast boningshuset på Hammarby och det är där den växer än och där hämtade jag den lilla revan som då ännu inte hunnit rota sig.

Någon liten utlöpare från Råshultssmultronen som växer i den för året nyanlagda köksträdgården blev det också och de får samsas i samma odlingsbädd.

Linnés Hammarby

Avdelning lustiga skyltar


Det var Lovisa som upptäckte den och jag kunde berätta om den stora Pussrutan i ankomsthallen på Arlanda under det stora konstprojektet. Jag gillar verklighet som snos ett varv så att det blir en annan verklighet. Och där ställde vi oss och väntade, de hade til och med byggt ett regnskydd vid pusshållplatsen, tänk så förutseende. Var någonstans? Vid bommarna till Gamla Uppsala

Ett snapshot på min vackra dotter


Lovisa i parkeringshuset och när jag såg bilden upptäckte jag att det är ju samma bakgrund, samma färger som i Munch's Skriet...

Utan vidare jämförelser, bara färg och form. Lovisa är nog den minst ångestladdade unge jag känner

lördag 13 augusti 2011

Feta fläsket till blodpudding smaksatt med grädde och lingon till blodets lov



Det blir det där strimmigt grännavitröda när lingonen blandas med grädden. Tyvärr har det inte funnits tid att göra den egna blodpuddingen, den ungarna tycker har en lite för vuxen smak förmodligen för att den är tydligare kryddad med till exempel malda nejlikor. (Receptet finns här) Därför återstod alternativet att köpa den på Konsum och det är väl OK en vanlig vardag om än att det är lördag.



Det där med att dränka blodpuddingen i grädde var en självklarhet hemma hos en kompis föräldrafamilj, Pelle Furumos, och alltsedan dess kan jag inte låta bli skvätta grädde över anrättningen, grädde och syrlig lingonsylt. Självklart ska det till ett riktigt fett rimmat fläsk också, inte bacon som är alldeles för påtagligt i smak.

De sista vallmokapslarna har mognat och när de inte står där själva och pytsar ut sina miljontals pyttesmå frön så får de hjälp av ungarna. Idag var också en annan frödag, de vackra lila ogräsblommorna som växer ihop med kubbvetet, Klätt, skördades och det blev en hel lite burk att föras över till papperskuvert. Nu får de vila tills oktober då de ska sättas som kantväxt till en hel odlingsbädd med kubbvete (som förresten också skördades i helgen)

torsdag 11 augusti 2011

Dagens sallad gick tillsammans med hemlagade hamburgare med massor av rå gul lök



Vi fortsatte sommarens inövade vana - att låta ungarna beställa maten, med tillägg av sådant som dietister anser vara nyttigt (och jag själv bara tycker är vackert). Man riskerar att få laga ugnspannkaka igen, men nä' dom är klokare än så. "Hemlagade hamburgare", löd matuppropet.

Halalslaktad färs hos Orientlivs på Malmvägen, lök från konsum, gurka, vaxbönor och ätliga blommor från egna trädgården. Brödet hade vi hemma, lite grövre Mothers Pride (det var meningen som satir, engelskans djäkla svampiga vita luftbröd som används att suga upp stekflottet med i baconpannan och ätas till frukost), alltså någon typ av rostbröd.

Så kokade vi vaxbönor och skar gurka, blandade dressing av sockerrörsvinäger och olivolje...ja, ja precis som igår och i förrgår, men så lade vi till det där nya för dagen, rosenblad, vit, orange, mörkröd och gul krasseblomma, gurkört, ringblomma och blåklint.

Vi köpte två kilo köttfärs så nu ska jag ta hand om två genomgräddade köttfärslimpor späckade med massor av lök, att serveras i morgon med gäddsås och blomster.

En jätteapparat när Doreen spelar in sina Dilemman i Sollentuna. Alma är med!



Det är en lite lustig, men god egenhet det där att vara hembygden trogen. Sådan är Doreen Månsson när hon spelar in tittarsuccén på SVT "Doreens Dilemman".

Som jag förstått det skickar barn in sina dilemman till Doreen som skriver en låttext över dem och sedan framför hon den själv med dramatiserade bilder, körer, symfoniorkestrar, en gång i duett med Carola Häggqvist som bara bevisade att Doreen har en bättre pipa!!!!. Det är hur mycket drag som helst! Och alla miljöer är hembygdens Sollentuna och gärna då Malmvägen med all multikultur, mångfald och färgprakt. Alma har varit och spelat in och körat i veckan. Nu väntar vi på det ska sändas någon gång i höst.

Satt och tittade på vid inspelningen och konstaterar att det är en hel del Olle Hellbom i regissören Henrik Hallgren i vilket fall vad gäller kontakten med barnen och förmågan att få dem att agera som om de var födda till att göra det.

onsdag 10 augusti 2011

Rejäl och riktig mat med variation, ugnspannkaka med fläsk, gurksallad med vaxbönor och squash



Gurksalladen upplagd på Augusts tallrik (viktigt att påpeka det om jag skulle få lov att publicera bilden, så diskuterar nämligen en fyraåring!!!!)

Igår fick ungarna bestämma menyn och vi åkte till köksträdgården och hämtade hem det som fanns av knapriga nya smågurkor, spänstiga vaxbönor och så hann vi med att plocka av en liten buske alla svarta vinbären (680 gram blev det). Gurkorna sköljde vi och skivade, Minisquashen, man ska dem när de är juvenila, sköljdes delades jäms med och skivades likaså. Vaxbönorna sköljdes över med hett vatten från vattenkokaren i två omgångar, fick svalna i rumsvärme tio minuter och sedan i isvatten i fem minuter varefter de lades på handduk. Den avsevärt största delen bönor lösfrystes sedan i 36 grader minus. Restparten skivades i tre centimeters bitar och blandades med gurka och squash. Över ringlade vi mängder av vår importerade italienska olivolja och så stänkte vi över sockerrörsvinäger (basta, måste provas, den har ett sting av syra, men i botten en rik melassötma) Salta först nu och krydda med nymortlad vitpeppar.

Det där var förrätten.


Lovisa gjorde Tabberasets ugnspannkaka som förstärktes med stekfläsk. Ett fläsk som tärnas i centimeter/centimeter och steks om inte knaprigt så fruktigt med stekyta. Mestparten av fettet silas från och under tiden fläsket stekt blandar vi 3 dl specialvetemjöl med lite salt,(efter behag!) fem deciliter röd mjölk och fem ägg (vispas i ett i sänder). Efter att fått svälla några minuter vispas tre deciliter grädde i. Djupa ugnsblecket har fått ligga i ugnen under tiden den värmts till 225 grader. Just i ögonblicken slängs två matskedar smör in och när det fräst till brynande så kastas fläsket i jämnt över hela blecket. Stäng luckan någon minut, vispa runt smeten och häll sedan i cirkel över blecket så att inte fläskbitarna far ut och lägger sig i kanterna. Låt stå tills den vallat sig och blivit som på bilden i färg.

Förvisso är det fläskbitar i pannkakan, men jag själv som just nu går på antikolhydratdiet vill ha det där extra

Vinbären serverade varma till. 680 g vinbär kallrördes med 280 g strösocker och fick ett uppkok och sjudning i tio minuter. Jag gillar syrligheten, för vinbärssmaken är annars lätt att sockra sönder och syran behövs mot stekfläsket och sötman till kakan...om Ni förstår hur jag menar. Och, någon dessert tarvas inte en dag som denna med fläskpannkaka och sylt. Fatta då sammanhanget eftersom jag inleder med "Igår fick ungarna bestämma menyn..." De fick bestämma även idag och jag gjorde det där man kanske inte ska göra som förälder, gav efter, nä'r de med bestämdhet ville ha exakt detsamma onsdag som tisdag.

Nästa stora projekt fastslaget


Det var det första mötet idag och det slutade i ett handslag där de stora dragen omfattades. Färdigt om cirka två år.!