söndag 30 augusti 2009

Egen kålrot för lyxig somtam



Jag hörde någonstans att kålrot ibland används istället för omogen papaya till den thailändska salladen "Somtam". Det blir en fast, syrlig, nästan pepprig somtam.
Därför sådde jag tidigt i våras kålrötter i ett av landen.
De har idag vuxit sig till mindre handbollsstorlek, men ser fortfarande juvenila ut för att inte tala om smaken.
För Dig som vill laga en kålrotssomtam, som alltså upplevs lite lyxigare till och med av de mest traditionsbundna thailändare (som Rodjana) finns receptet i den räcka av inlägg jag skrivit om denna hetsande sköna sallad och som vi brukar gå upp sent om natten när alla andra sover och mortla till för att avnjuta i dubbelsängen i sänglampors sken.
Tryck HÄR och byt ut mängden riven papaya mot riven kålrot istället.

Botaniserar jag i kålrotens historia så vet väl de flesta att den kallas för "swede" på engelska efter "Swedish turnip" alltså "svensk palsternacka eller rova". Alltså vi har en gröda som upplevs som helsvensk utomlands? Så är det faktiskt! Det här är en nordisk växt, uppkommen som en korsning mellan rovan och kålen.
När den här rovan/kålroten/swede började den av någon outgrundlig eller självklar anledning kallas för "chou de Siam". Hur fan det hör ihop, vet jag inte, men misstanken finns ju när jag bevittnar mötet mellan Isaansalladen somtam och den svenska rovan. När jag äter den är jag villig att kalla den för "chou de Siam" likt fransmännen gjorde innan de förvandskade till "chou-fleur" eller ännu värre "rutabaga" som är amerikanarnas benämning på kålrot och som de hämtat hem från Västergötland, så det så. På latin rassica napus !

Rosenpotatis och hamburgare

Potatistillägg som instpirerats av gremolata, men som naturligtvis är något helt annat och godare, fetare, läckrare - i alla fall till amerikansk rosenpotatis.

Enkelt och smakrikt. Hade en nyslagen majjo från morgonen och kände mig lite "Gevalia" som att "bra att ha om man får oväntat besök".
Nu blev inte besöket oväntat, snarare 24-timmarsplanerat. Kalle och Liva, dotter och pojkvän, kom över till trädgården för att titta på växtligheten.
Vi tog med haverrot som de aldrig tidigare smakat, nu lättkokt i saltvatten och nätt bestruken med en citrontimjanspäckad rätt lös majonäs.
Så plockade de temynta till tekoppen hemma i studentrummet, salvia rejäla kvistar för att det doftar så gott, dragon om lusten efter BA skulle slå till.
Tog de sista stånden av rosenpotatisen, några kvar för utsäde till nästa år.
Hemma pressade vi ut 175 grams hamburgare, kokade rosenpotatis och vände i en sås som är underbar till, gör den så här:

150 g smör
1/2 dl fin olivolja
1 msk dillolja
2 kvistar citrontimjan
toppen från en dragonkvist
några vippor dill
2 dl finriven lagrad grevé
1 riven chalottenlök
2 rivna vitlöksklyftor
salt, peppar



Lägg alla ingredienser i en bunke och kör till en kräm med handmixern.
Vänd potatisen med röran.

Burgarna serverade vi med picklad råshultlök, sötpicklad gurka, habaneratabasco,

lördag 29 augusti 2009

Thailändsk soppa på svenskodlade grönsaker


Det blev en dag i solen. Alla bondbönor i stora landet skördades och blasten skars i småbitar och fick gå tillbaka innan grepen fick göra sitt.
Nästa år blir det en liten örtträdgård här. I den gamla är det på tok för trångt, vare sig vinruta, isop eller åbrodd får plats, den franska dragonen och salvian måste också få utrymme och då får mina alla slags olika timjan breda ut sig bäst de vill. Börjar omflyttningen redan i morgon så att växtligheten hinner rota sig på de nya platserna innan vintern.
Det är redan höst och nu spritar vi bondbönor och samlar frö till nästa år. Och vi skördar fortfarande stort utan att det syns att det är taget. Har fortfarande mycket bondbönor att ta hand om.Middagen idag var en lysande het soppa på det mesta från landet plus kantareller från skogen och kryddad med bland annat korianderpilört. En av de bästa odlingssoppor jag smakat, men så var det Rodjana som "rattat" den med thailändsk hetta och svenska grönsaker. Hårdstekt sidfläsk med vitlök till och sticky rice, "kaoniew".
Bilden till höger är från en "suddigare" måltid med köttbullar i gräddsås, rödbetsröra och dillkokt Anja.

fredag 28 augusti 2009

Nominerad till Svenska Publishingpriset...Igen!



Ja, Igen!...
...Senast var jag med i det vinnande konceptet då Svenska Turistföreningens Årsbok, där jag medverkat med en essä om dödsstraff, vann sin kategori.
Igår hörde min kollega Björn Bergqvist av sig och berättade att bostadsrättsföreningen Solhjulets års och verksamhetsberättelse som jag medverkat i med en text om arkitekten Ernst Grönwall blivit nominerad till priset.

Sådant här är väldigt roligt när man annars jobbar i ett ständigt flöde som ibland känns jämngrått.
Mer om nomineringarna finns här.
"Vår" kategori ligger längst ner och våra "konkurrenter" till priset är; Barncancerfonden (reklambyrån Addira), Ersta Diakoni, Guiden rundtur i Familjebostäder (reklambyrån Block 116 AB) och fackföreningen Ledarna (reklambyrån IR Stockholm AB).

tisdag 25 augusti 2009

Nyinslagna böcker



Vi satte oss att slå in skolböcker i eftermiddags.
En av mina döttrar har börjat fyran i en skola som räknas till de bästa i landet. Hon lämnar en privatskola efter tre år. Under dessa år har hon inte fått en enda bok att slå in.
Biologi, geografi och en egen atlas.
Det är läxor varje dag!
Under de första tre åren hade hon inte en enda uppgift med hem. I hennes låda på skolan fanns bara stenciler och datorutskrifter.
"Nu har vi egen bildsal, gymnastikhall, aula, två stora musiksalar eget klassrum - det har jag aldrig haft förut".
Privatskolan sade upp kontraktet med kommunen att använda gymnastikhallen - det var gratis att låta ungarna åka skridskor och så sparades mellan sex och 800 000 kronor - men dessa pengar gick inte till böcker.
I den gamla skolan gick en blandning av ungar från världens hörn - i den nya är det övervägande svenska namn. Varför misslyckas kommunerna med att kombinera integration och undervisningskvalitet?
Lilltjejen är kvar i stencilskolan och hon ser med stigande avund hur vi slår in storasysters böcker. Hon bläddrar i geografiboken och ögonen lyser - "sådant här får vi aldrig reda på i vår skola", säger hon.
Så klistrade storasyster etiketter på böckerna med sitt namn och klass textat - det är så djävla bra!
På min tid gick vi i skolan på lördagar, tre timmar. Jag var alltid kvar i fyra. Lördagar var nämligen veckans kvarsittningsdag och efter lunch som om lördagar alltid bjöd på efterrätt fick vi gå upp till huvudläraren som tillika var kommunalråd och folkpartist. Där under takåsen fick vi slå in "Ögonvittnen berättar" som stod i till synes ändlösa rader i bokboxar. Där satt vi, den lilla kvarsittningsgruppen, och fick slå in böckerna i gråpapper lördag efter lördag.

Drömmen blir sann på IKEA i Kina


Den som någon gång varit i Kina tycker inte det är så konstigt för jämfört med oss är allt verkligen upp och ner - ett helt annat tänk.
Idag skriver nättidningen Market om hur kineser åker till IKEA - inte för att handla utan för att roa sig.
"Kunder tar sig en tupplur i någon av sängarna, det poseras och fotograferas i de miljöer som byggts upp, andra njuter av lufkonditioneringen, gratis påfyllning av dricka vid lunchen är annat som uppskattas.", skriver tidningen.
Det finns väl fler än en av oss som sett de bäddade sängarna på IKEA som inbjudande och visst har man satt sig ner i soffan Göteborg och nästan slumrat till efter att ha hetsat runt i flera plan och med ungar i släptåg.
Att maten också skulle locka kanske beror på någon slags omvänd orientalism - IKEA är fortfarande ett storkök och med begränsade portioner som faktiskt inte smakar så mycket. Mycket finns att göra inom den sektionen för att locka folk att till och med resa till Sverige.

måndag 24 augusti 2009

Dumdrygt konstförakt i rättegång mot Anna Odell


Man kan tycka vad man vill om Anna Odell - många tycker att hon är överflödig, mest för att hon faktiskt är ung och kvinna vilket också föranleder mörkermän att vara rent hatiska.
Lyssnade med stigande intresse på den direktsända rättegången (Sveriges Radios webb).
Den åtalade Odell är kristallklar både vad gäller avsikter och analys.
Manus för konstverkets genomförande var skrivet och utfördes så gott som till punkt och pricka och dokumenterades från början till slut.
Jag har bara sett sekvenser av det färdiga konstverket och det är ohyggligt starkt.
Det grenar ut sig till att bli angeläget för betraktare som annars inte alls skulle engagera sig i konstverk över huvud.
Konstverk - undrar människor i vanetänkandets avkrok - vad i herrans namn skulle det annars vara? Och man kan fråga dem som undrar - vad är det de vill förstå?
Märkligt att konstverket inte fick visas under rättegången.
(ovan målning, Göran Lager 1989, "tre fält +1", olja, akryl, pastell)

For my englishspeaking friends, I must clarify that I listened to a trial today, broadcast on Internet by the National Radio SR.
A young Swedish artist, Anna Odell, who orchestrated and carefully documented way from her own acted folly into the belt tension on psychiatric emergency room, medication and finally her way out when she declares that the whole act was a diploma project at the National College of Art in Stockholm. She managed to dupe everyone she encountered on the trip, people in the street, police, nurses, psychiatrists etc.
For this she was prosecuted on several points and requested to submit a claim for damages.
In her artwork, she has managed to illuminate and analyze the entire Swedish psychiatric care in a way that no investigative journalist succeeded. When when no language is sufficient, arts are reaching deeper and wider. When no other explanation models are available will a work of art be necessary - but nobody seems to want to understand. The state continues to act against an artist in the same way as it take care of the mentally ill; injections and repression. The piece of art has now reached right into the courtrooms. Brilliant, terrible and worrying.

Kock sökes till Svensk krog i Thailand


Jag sitter i den sitsen att jag rekryterar en och annan kock att jobba under solen hela hemska kalla sverigevintern.
Just nu har jag en uppdragsgivare som omedelbart vill ha en kock till Phuket. Fria resor till och från och garanterat mer pengar i plånboken kvar efter kostnader, skatter och avgifter än hemma i Sverige.
Den som sökes är drivande i köket, idérik och kreativ för traditionell svensk husmanskost och "stekvänderi".
maila mig på lager (alfakrull) tabberaset.se NU!!

söndag 23 augusti 2009

Dag för böner - bondböner



Grävning på 45 kvadrat med bara mjölktistlar, nate och pengagräs - får en kompostlimpa som blir sensationellt stor. Land i träda - inbillar mig att det är bra för nästa säsong och ser att jorden lider allvarlig brist på olika mineraler - bland annat kalk, den absolut största grobladplantan jag någonsin sett påminner mig om att köpa hem rejält till vintern och ströa på snön.

Smått ledbruten av "grepandet" skördade jag en femlitershink med bondbönor.Metodiskt och meditativt spritade jag dem på plats - det blev några kilon, jag vägde aldrig. Hemma snabbt doppade i vatten togs innerskinnet och kvar en rejäl kruka med de fagraste och syrligaste Bungebönor säkert med tidsålder Linné.
Fortfarande lite varma får de stå på kylning innan de familjeförpackas till frysen som väntande värmande bondbönecapuchino späckad av fänkål och pernod när snön yr utanför fönstren och temperaturen är straxt under noll - fifan för en köldhatare jag är!

Frukostdip på bondbönor

Det här är inte alls den frukostgucka som vi lagade nyss utan filéade Vikenpaprikor som serverades till en liten förrätt häromdagen

Vi har flera olika sorters bondbönor i trädgården - skördemogn:
Röda bondbönor från Råshult (såg Ni förresten dokumentären om året på Råshult? En ohyggligt vacker skildring!)
Små smakbomber från Bunge på Gotland och så några obestämbara större industribönor.
Frukostmaten lyste dock med sin frånvaro i kylen, ingen italiensk skinka, inga sardeller eller ansjovis, ingen annan ost än parmesan.
Tog två nyskördade squash och skalade, hackade sönder och samman med två bananlökar som togs ur landet igår. Skalade bondbönor låg i en bytta gröna och delade. Vi har den finaste olivoljan och något övermogna tomater från Viken. Allt gick i pannan och fick puttra ett slag och kokas mjukt med en skvätt grädde.
Mixerstav - färdigt.
Ljummen gucka till surbröd i bitar, starkt kaffe till - say no more!

lördag 22 augusti 2009

Jaktlag, fotbollslag, friidrottslag

"Kåthjort" skiss till en genomförd utsmyckning för en herrans massa år sedan i Visby på Gotland, krita och pastell.

Vi konstaterade att björnjakten är i full gång - efter ett reportage i P1.
En man ur ett jaktlag intervjuades.
Jaktlag.
Rodjana som bara är van vid min eventuella solitära jakt undrade omedelbart över det här med jaktlag.
-Är det någon slags tävling...eller...eftersom man delar upp sig i lag.
Flest björnar har vunnit!

fredag 21 augusti 2009

Sugen på småländska isterband


Vi tog resonemanget idag på Esdsbacka Bistro under lunchen som bestod av fläsklägg med rotmos och skånsk senap:
Är det värt en omväg för att få bra råvaror och goda charkuterier?
Självklart - som igår när vi hade lite beslutsångest.
För att få ihop en välsmakande middag åkte jag först till Norrviken<< och Percy's för att få tag i isterband värda namnet - allt annat framstår som simpel grynkorv vid jämförelse.
Sedan åkte jag upp till landet och grävde upp två stånd Anja potatis som räcker till ett rejält kok. Passade på att hämta hem palmkål och slätbladig grönkål också och en ståtlig purho och några rödbetor.
Hemma sattes först rödbetorna på spisen, sedan potatisen. Purjon strimlades med kålbladen och stektes i smör för att sedan få brässera med grädde tills klart. Isterbanden fick långsteka till de klädsamt sprack upp precis före servering.
Till serverades hemodlad inlagd gurka, varm picklad potatislök från Råshult och de kokta betorna.
Vad säger man?
Isterbandskoma?!!

torsdag 20 augusti 2009

Med hjälp av Buddha

Man vet att allt kommer att funka när man har en fantastisk bilmek med Buddha på verktygsskåpet!
Nya bromsar och oljebyte, gick som en dans - känns nästan som att köra en ny bil...nåja!

onsdag 19 augusti 2009

Kantareller och entrecote med dillolja i brynta smöret



- Det här är mitt 1201a inlägg på bloggen -
Reparerade bilen idag och kom hem sent.
Vi har en oskriven regel att sitta tillsammans vid middagsbordet - det är viktigt att dela dagen över maten.
Kombinationen min sena hemgång och att vi har sjuklingar hemma inspirerade till rissoppa, Kaotom när jag var på verkstaden vilket i sin tur lämnade vissa öppningar åt mig.

Det här var mitt kylskåp:
En hel låda rensade kantareller, något kilo hängmörad entrecote, dillolja från egen dill, lindahls belgiska smör, hemodlad nyskördad brockoli.
Så fick det bli!

tisdag 18 augusti 2009

Alkohol gör Dig till en sämre maskinskrivare


Ja vad säger chefen: Det här duger inte!
Det här är en skolplansch som en uppdragsgivare har på sitt kontor. Har aldrig sett dess like. Kanske det var därför min gamla Halda var mer vit av tipex en slagmetallgrönt.

måndag 17 augusti 2009

Vit soppa från grönt land


Odlingssoppa - vi inleder sköredehösten med en sådan alltid - idag var en sådan dag, premiär för landets primörer.
Detta ingår i den otroligt smakrika skördesoppan:
Märgärtor, sockeräertor, bondbönor, svartrötter, haverrot, chalottenlök, morötter, persiljerötter, vitbetor späda kålrötter, en kvist fransk estragon, två dillkronor för smaken liksom några ruskor fänkålsdill och kvistar timjan, salt, peppar och nyupptagna små mandelpotatisar.
Allt skärs i kuber vars storlek är avhängig koktid, vitbetorna kokas för sig och skärs varma. Lök hackas fint och fräses i lök tillsammans med potatisen. Rötterna (utom haver och svart) går i straxt efter. Häll över vitt torrt vin så att det täcker, täck de skurna haverrötterna och svartrötterna med citronvatten och låt dessa gå i soppan med ärtor och bondbönor som förvällts och skalats, sockerärtor allra sist
När soppan börjar reda sig med potatisen hälls vispgrädde över och soppan smakas av med kryddgrönt och salt. Servera med syrat bröd.
Jag lovar - herregud, man blir nästan vegetarian - men å andra sidan så ska vi ha helstekt fläsksida med anjapotatisar och kålrötter snart som en höstmiddag. Det är så himla kul att vara odlare när det smakar så förbannat gott och som vanligt, soppan idag märks inte att man skördat i landet - överflödet är enormt - härligt.

söndag 16 augusti 2009

50 grams kantarell

På vårt svampställe hade vildsvinen bökat till det rejält och en och annan proffsplockare verkar det som. Bara smått, som en matta av gult. Nu fick vi ihop mellanstort i alla fall 2.5 kg ganska raskt och en av svamparna som Rodjana tog med sig vägde vid mätning 50 gram - storkantarell!

lördag 15 augusti 2009

Odlingsliv - matliv - bästa tid



Varje vår när jag sätter ett frö tvivlar jag intensivt på att det över huvud kommer att bli något - att jorden kommer att ligga lika svart och öde som när snön dragit bort.
Så är års är det samma visa - jag kommer knappt in i trädgården. Det är ett myller av växtlighet.
Idag tog vi hem märgärter, sockerärter, bondbönor, sticklök, vanlig gul lök, ängssyra, röd sallad, palmkål, brockoli, två liter svarta vinbär, krispig gurka. Tillsammans med lite annat vi har hemma som små fina babypaprikor och fullmogna små tomater från Vikentomater samt citronslemskivling, taggsvamp och kantareller från plockturen igår, blev det en otroligt välsmaklande wok och med soja och bönsås, fisksås och chilli.
Det märkliga är att det inte syns att vi varit i trädgården och plockat hem dessa läckerheter, trädgården är som ett ymnighetshorn.

Hur mycket som helst - känns det som

I morgon blir det märgärtor, sockerärtor, vita morätter, vitbetor, brockoli och små mandelpotatisar samt lök och ängssyra till en höstsoppa. Kokt med fet hönsbuljong och redd med grädde och en äggula (som förr) blir det en klassisk smak på soppan, späckad med smo vitdslökskrutonger - något att se fram mot.

Märgärtor

Hembygd = Överreklamerat och inavlat?



Jag erkänner att jag hyser en avund på människor som har hembygd och hembygdsdräkt - avund som växlas till rent förakt och avsky.
Men jag hanterar olaten.
Det här ovan är en nytagen bild på min tredje hemvist.
Först var det Källvindsgatan sedan Holmstagatan och så Långängsgatan.

Vi åkte förbi på vägen hem från Skåne och parkerade utanför länge och tittade.
Jag försökte "finna fem fel" och det var ganska enkelt. Fasadfärgen är annorlunda, dörrarna och fönstren är nya, På uppfarten var det då rödfärgad kalkstensflis från Öland. Garaget till höger fanns inte utan där var en.gräsbacke och mot gavelväggen odlades luktärter.
Så fanns det många fler äppelträd i en rad från vägen och upp mot huset, bara ett är kvar och det var min morfar som var trädgårdsmästare som planterade dem - det är nog det enda som är kvar som han planterade där.

Jag minns mycket från åren i radhuset, hur vi samlades i en liten hord av pojkar på kvällarna och terroriserade grannarna.
Julborden på andra vångingen, hur bordet förbereddes från grunden i köket och hur grishuvudet kokades till sylta - fan det börjar likna hembygd, visst gör det? - De där stora koken, matglädjen, det gemensamma bordet och ljuskronan som dekorerades med tygremsor i olika färger och röda äpplen, now we talking!.

Tabberaset bara ett och ett halvt år gammal. Pojken utan hembygd!

Så skulle vi ha "radhusfolkdräkt" som smågrabbar när det var högtidligt och det var det så fort det blev söndag; kliande byxor av terrylene, vit skjorta och fluga i gummiband.
För att luggen skulle ligga välkammad åt vänster så klipptes den sådan. Klipplugg!

Jag försökte komma ihåg alla om bodde där och lyckades väl nästan för ingen där kunde rätta mig; Danielsson, Kratz, Eriksson, Eliasson, Schelin, Lager. Mitt emot i villor bodde Fridde och Händel. Var har alla tagit vägen - jag får söka på facebook tror jag.
Men allt runt omkring är förändrat, barndomens väldiga berg och oändliga skogar är överbyggda av dagis, skola och köpcentra, men vad hände med den bottenlösa gölen där vi fångade grodyngel - hur bygger man hus över ett bottenlöst hål?

När vi kom till Stockholm planterade morfar ett nytt äppelträd eller om det fanns där från början - spelar ingen roll för det är ändå inte min hembygd - ett Maglemer - jag har löfte om att ta ympgrenar från det om jag någon gång själv skulle få för mig att sätta ett äppelträd.
Hembygd är nog överskattat - Dalarna - Jämtland - Gotland, vad sägs? - överreklamerat och inavlat - det är inte Norrköping och Stockholm.

Bondbönor i stora fält räcker till tusentals liter bondbönsvälling



Bondbönor är en följetong här på tabberaset.se.
Häromdagen åkte vi vid sidan om motortrafidkleden upp från Skåne och stannade vid ett böljande fält - bondbönor!
Det börjar bli i Sverige som på Emil i Lönnebergas tid då bondbönor var stapelföda. Å andra sidan var bondbönor, enligt Astrid Lindgren det enda som Emil i Lönneberga INTE tyckte om. "Mycket för att namnet 'bondbönsvälling' inte lät så insmickrande läckert".
Då hade han inte smakat 2009 års bondbönsvälling som är något helt annat än den soppa han själv fick äta under tiden kring det förra sekelskiftet:



Tabberasets bondbönsvälling i kopp

Det här behöver Du:
1/2 l spritade förvällda och skalade bondbönor
ca 4 dl hönsbuljong
1 liten gul lök
ev 3 cl pernod
1/2 msk fänkålsfrö
2 dl grädde
salt och peppar
30 g smör

Gör så här:

Hacka löken fint och låt den smälta i smör i stekpanna. Häll eventuellt på pernod och bränn av.
Koka bondbönorna mjuka i hönsbuljong så det täcker samt stött fänkålsfrö. Häll i lökfräset. Mixa slätt. Pressa soppan genom en sil..
Späd med grädde och koka upp. Smaka av med salt och peppar. Vispa ner kallt smör.
Skumma upp soppan och servera den i vackra koppar med smörfrästa krutonger.

fredag 14 augusti 2009

Ingen spis i nya kommunalkök


Äntligen är framtiden här.
Besökte min gode vän som jobbar på kommunen och som flyttat till en helt ny våning i det stora huset.
Där finns ett personalkök - men ingen spis.
2009 finns inget alternativ till den mikrade maten enligt planerare.
Visst ser det lite ut som ett Jacques Tati-kök.
Väntar bara på att en Monsieur Hulot ska befolka köksutrymmet och börja pilla på apparaturen.
Herrejesus vilken tur att jag inte är kommunalanställd!

onsdag 12 augusti 2009

CITRON - CHOKLAD OCH TIGRERAT


Det är klart att vi inte kunde hålla oss. På vägen hem från Skåne svängde vi förbi Vikentomater.
Det är en fantastisk känsla att hälla upp stora fruktfatet hemma med alla dessa små smakfyllda bomber och känna skillnaden mellan tomat och tomat. Några smakar hö och ladugård, andra liljor, några med limebladstoner och citrongräs, ljung. En del lämnar en metallisk kärvhet som eftersmak andra med sötma som ananas.
Sådär smakbotaniserar vi från fatet vartefter de olika sorterna mognar i värmen. Det är en trevlig sysselsättning.

tisdag 11 augusti 2009

Vallåkra med krukor även i år




- One is a single two is a crowd -
Efter den principen kan man säga att det blivit en tradition för oss att åka till Vallåkra och njuta av den varma prehistoriska dalgången och Åsa Orrmells saltglaserade lergods.
Hon har byggt sin plats med dalgång, krog och saltglaserat - sammantaget blir det inte bättre, den helheten är svår att överträffa och i dalgången där Rååns vatten genom sidobäckar grävt sig djupt ner, så djupt att den framkallat skeenden för 200 miljoner år sedan och dinosauriespår. Vi kom tio minuter för sent för att njuta deras oxbringesmörgås med kaffe, men vi fick en god stund med Åsa Orrmell om keramik och om uttryck, men mest om helhet, den som hon vårdar så och känner för.
Jag vill använda mig av Åsa Orrmells keramik i min nästa bok - men det vet hon inte om än.
Det här var vår sista utflykt före hemgång. I morgon landar vi i Stockholm igen, i trädgården, i staden, i vimlet och bruset.
Vallåkra skriver Linné om platsen under sin skånska resa - det är lpngt dit från inledningen , men för mig osökt in på den utlovade ljudliga serien om Carl von Linné och maten vilken går att avlyssna på tabberaset inom kort.

måndag 10 augusti 2009

Sommarrullar - Vårrullar - Tomatrullar

Har filéat tomater hela morgonen och lättorkat i varmluftsugn för att de inte ska blöta ner för mycket i vårrullarna som Rodjana komponerat för VIkentomater.
Hackade färska kantareller, gul lök, tomater och nudlar ingår också.
Läckert med smak som stannar.

Grillat hos Perssons med buffégratäng

Jade flög drake som hon inte gjort annat - jag skickade upp en gratisdrake från "Kalaspuffar" och gjorde gratisreklam över hela Falsterbohamnens sandstrand, poppis tills vi lyckades störta draken över soltörstande strandraggare. Nästa gång ska jag ta med våra vackra kinesiska drakar av siden och med ormande, slingrande färgglada svansar.

Tack för igår - heldag hos Perssons i Falsterbo med strandliv, Engelholmsglass och sedan grillat i trädgården.
Till serverades en praktisk gratäng från tidningen Buffé som lagas ungefär så här:
Potatis och morötter i tärningar, sockerärter i diagonaler och rejäla nävar med babyspenat. Allt försteks i smör och hälls över i gratängform, på med grädde och in i ugnen tills den är genomkokt och har stannat.
Maten, människorna, miljön - en oslagbar kombo för en superdag under solen.

lördag 8 augusti 2009

Brädad av en sjuåring

Alma kom smågråtande från sovrummet ut till mig och jag frågade naturligtvis hur det var fatt.
-Kan inte säga, svarade hon.
"Det är klart Du måste berätta för mig om det inte känns bra", svarade jag.
Det var uppenbart att hon grälat med sin mamma.
-Du kan väl fråga Din fru, svarade hon föraktfullt

o0o

Igår hade vi samlingsmiddag hemma hos mina gamla föräldrar. Brorsan kom med Noi och vi åt stekt lax med sås och potatis.
Bäst brorsan och jag stod i köket tillsammans med Alma sa han till Rodjana, morsan och Noi att de skulle sitta ner på terassen och bara koppla av.
-Det är ju sånt som bara män kan, kommenterade Alma frankt.

o0o

Så där går hon på och piper sig in i resonemang ständigt under dagarna och man blir ganska full i skratt att det finns så mycket tänk i den ungen.

fredag 7 augusti 2009

Stilleben i glas



Är i Viken i Skåne och hittade ett av mina gamla glasfönster - sånt är kul, jag minns hur jag slet med blylister och glasskärare i det tunna kyrkglaset och hur vackert det blev mot ljuset där färgen liksom blev inbyggd.
Det är i år 35 år sedan jag gjorde fönstret som ett test att jag kunde.

RADIO: Linné äter middag i min trädgård

Tabberaset bökar i trädgården med sonen som hjälp

Carl von Linné var ingen gastronom, men han var noga med vad han åt, dietist som han var.
Inför Linnéåret gjorde jag en serie radioinslag för Sverige Radio om Linné och maten.
Vällyssnat, repriserat och omskrivet.
Inom kort kommer inslagen att läggas ut på tabberaset.se
Vad sägs om pannkakor stekta i kutfett på Gotland, äggskålar och äppelcider på Öland, dissad vägkrog i Östergötland, skånsk ostrongödslad sparris, segmjölk från Lappland och stekt vassbuk från Sörmland?
Lyssna och njut av 1700 talets både rikemansmat och fattigmans barkbröd.

onsdag 5 augusti 2009

Chokladtomat


Det är som med de små citronliknande tomaterna att man tror att de ska ha en svag citronsmak vilket de naturligtvis inte har.
I veckan var vi på Vikentomater och tittade på nymodigheterna för året och då kom Susanne Hansen med "chokladtomater".
Det var med viss misstanke om chokladsmak som vi smakade. Jisses, välfyllda umamibomber. Så mycket tomatsmak att det bara dundrade till och så matigt eller snarare som ett tomatshot, saftigt med mjuka kärnor. Smaken liksom rinner in i varenda skrymsle i munhålan och skalet är bara som en mycket tunn omärkbar hinna.

söndag 2 augusti 2009

Fulaste blomman


Jag tror att det är en perenn aster av något slag, men vet inte.
Den står mitt uppe i djungeln av jordärskockor bredvid Augusts sandlåda och är den trognaste av alla perenna växter jag har, tar tid på sig , men kommer verkligen stort i slutet av juli.
Någon som vet vad denna sanslöst fula blomma heter - den är så skräpigt ful, men trogen, att jag inte näns att ta bort den.


Annars var det meningen att förra blogginlägget med radioinslaget från Vikentomater skulle bli en mjuk övergång till den plats vi nu befinner oss i Skåne, granne till tomatföretaget och alldeles innanför Svinbådans fyr.

Varför i helvete händer det inget efter de svenska vägarna? E4an är skittrist körning i 60 mil.
Rodjana kommenterar alltid att i Thailand, där minsann står det entreprenörer var annan kilometer och bjuder ut lokalt producerade varor.
Jag frågade jordbruksminister Erlandsson samma sak, vid en privat middag - varför i helvete händer ingenting på vägen mellan Jönköping och Värnamo? - hans egna hemtrakter - och han höll med och menade att det var något han ville ändra på.
Idag är det viktigt att det händer saker efter våra vägar, inte minst landskapsarkitektoniskt, det minimerar risken att somna vid ratten.
Jag tror att ett utbud av regionens produkter efter vägen skulle pigga upp den mest sömnbenägne bilföraren,
I alla fall är vi nu framme efter en uttråkande bilresa - Tack Anders Wall för storslaget klassisk sommarradio idag, lysande sällskap och bra musik. Sicken klasstory han bjöd på.