Våra charkuterier i tätorten, Björks och Delins

Jag har skrivit det tidigare, om hur bortskämda vi är här uppe i Hälsingland med vår närmaste tätort, Färila som är utrustat med två fantastiska charkuterier, den ena Björks där vi handlar helt underbara korvar, enormt god blodpudding, leverpastej,  leverbiff, pölsa och falukorv som är mörk som en tjärad kyrkport. Här får vi också alspånsrökt sidfläsk och jag citerar August när vi var på väg hem senast och kastade oss in för att handla med till Stockholm – ”köp minst ett hekto av sidfläsket så vi kan äta i bilen”. När han fick se det tunna paketet sa han: ”Äh köp två så det i alla fall räcker till Bollnäs”.

Vid entrén står den, den gamla korvsprutan som vittnar om lång verksamhet på Delins

Den andra charken är en välordnad ICA – affär, Delins, som har lite av en lanthandel en trappa ner och stort eget charkuteri på baksidan. Deras rimmade fläsk kan man dö en smula för, speciellt det i lösvikt nyss upptaget ur rimlagen och fortfarande alldeles blött. Amerikafläsket, betydligt saltare (torrsaltad sugga) är ett måste till kolbullar. (Fatta lyxen att steka i järnpannan hemma i torpet på järnspisen!)

Och mitt i allt charksnack dyker en blöta upp. Det åt vi till sen lunch idag hemmavid.
Korntunnbröd kokt i mjölk och serverad med kallt salt smör,

Delins gör en falukorv ”Färilakorven” som slår all industrifalu med hästlängder. Säljer tonvis till jägare och fiskare på väg upp till naturen och lika mycket till samma folk när de åker hemåt igen. 

Ibland har de egenproducerat torkat kött och alltid en hel disk fylld med skinkor, rökta korvar, salamis och andra specialiteter. Läs mer om det jag skrivit om Delins HÄR och det jag skrivit om Björks HÄR!

Fläsket brinner - inte riktigt, det kokta fläsket hinner inte bli stekt

Alltså, gillar du inte fläsk så sluta läs här för veckorna efter att vi varit på landet så blir det mycket fläsk på menyn. Delins ICA och chark i Färila har nämligen det bästa rimmade fläsket (den här gången lite svagt i saltningen tycker jag dock). Björks Chark i Färila har den absolut bästa blodpuddingen i världen (!) för att inte tala om deras syltade fläsk.

Den här gången tog jag mig före att sylta eget och med rikliga mängder svartpeppar. Genväg fick det bli. Tyckte inte att jag haft tid med att lägga färskkokt fläsk i saltlake fler dagar så jag körde på en bit av Delins rimmade istället. Fick gå sex timmar i min sousvide på 70 grader och så lade jag fläskbiten under press (marmormorteln med kanonkulan för senap i) över natten. Och det blev utmärkt. Tunna skivor med senap på utvalt knäckebröd, oj vilken frukostmacka, förmiddagsfikamacka och eftermiddagsfikamacka, tror jag tog den som en nattmacka också och ändå har jag över för en rotmosmiddag i vardagsveckan som kommer.

Köpte en rejäl bit av Delins världsmästarblodpudding (bilden överst) som har allt, sötma, syra, kryddighet och en alldeles fantastisk konsistens, dvs bara smälter i munnen. Stekte lite fläskskivor till och eftersom lingonen ligger kvar i frysen på landet så tog jag sommarens röda vinbär och sockrade lätt och rårörde. Blev utmärkt till blodpuddingen, förvånande bra kombo!

Så har vi det där md kokt potatis, stekta skivor av Delins Färilakorv som de säljer sex ton i veckan av. Okej, kompletterade med några skivor fläsk också bara för att "fälakorven" får så fantastisk smak när den stekt i fläskflott. Bönorna med ordentlig smak av ättika och sirap. Där får man inte fega ur, det ska "spritta" i munnen!

En snabb nudelsoppa blev det också till lunch med massor av grönkål och kokt rimmat fläsk.

Hann med en riktig nudelsoppebas också, het av chili och mängder av vitlök och rejält med fläsk. Alltså fläskbuljong är såååå underskattat

Pålägg - utrotningshotat?

Ja det är frågan. Igår sjöng jag kolbullens lov. Idag påläggets. Det ska vara mycket, närodlat och gott och helst ska det vara tjockare ovanpå än undertill. Danskarna har fattat galoppen och även om bilden jag tog i Håvra på mackan talar mot det sagda så är det så jag menar, mer pålägg än macka.
En skiva sylta från Björks.
En skiva alspånsrökt Färilaskinka från Björks
En skiva Falukorv från Delins
En rejäl ostbit från Delins (Primadonna)

Nu snart lunch. Stekt ägg, stekt pot. och Färilafalu från Delins. Ett sätt att hålla öppna sinneskanaler till torpet ända härifrån grådiset och trafikrondellen nedanför balkongen.

Till skogsbranden och vårt nya liv

Bränd skog i Kårböle, kilometer efter kilometer, ända ut mot vägen

Förra helgen drog vi iväg för att fiska, jag och August. Ställde kosan mot Färila och vårt nya sommarviste i Håvra, men eftersom vi inte har tillgång till torpet förrän sommaren är slut blev det övernattning hos min faster Karin i byn.

Håvra ligger bara dryga två och en halv mil från sommarens fruktansvärda skogsbränder kring Kårböle. På Karl Johan svampturen i skogen åkte vi förbi där det brunnit. Det är större än man kan ana. "Det är så det gör ont i hjärtat", sa August.

Två dagar, alldeles speciellt med min parvel, bara han och jag.

Halva nöjet är vägkosten. Skivor av Delins falukorv och rödbetssallad

Så har vi fått möjligheter att ställa grejer i ett rum i torpet redan nu vilket vi är otroligt tacksamma för. Det betyder att vi har tillräckligt så vi klarar oss om vi får några helger i höst att reda ordning.
Hela nejden är omgärdad av fiske. Vad är det man brukar kalla det?  Fiskeeldorado! Ljusnan rinner förbi på 800 meters håll och vid traktens alla sjöar finns anordningar för fiske. Så det är klart vi provade, men jag tror vi får utveckla redskapen en aning för att passa för det här. Ingen fisk, men bra samvaro.

Björn? Ja det finns björn, gott om dem också, flera observationer i byn och under björnjakten i Gävleborg sköts kvoten på 20 björnar på studs.

Små paltar, lite större än golfbollar, men bara lite större...

Så är vi bortskämda med två utmärkta charkuterier. Färilas Delins och Björks. Delins har helgöppet, det har tyvärr inte Björks, men säljer en del åt varandra. Kunde nypa åt mig torrsaltad suggrygg, så kallat amerikafläsk, att använda som fyllning i palten jag lagade hemmavid. Falukorven är inte att leka med och jag anser mig i alla fall som någorlunda expert på det här med falukorv, så det så. Men Björks finfalu som är lite grövre, lite starkare rökt gillar jag ännu bättre. Alltså vi pratar om falukorv som aldrig skålar sig i pannan och som är så fin att den med fördel kan skivas rå på knäckebröd.

...och med rårörda lingon från trakten. Sånt kan man äta när som helst.

Märkt efter några turer att de är ren och skär avkoppling att köra upp till Håvra och att två tre dagar upplevs som så mycket längre. Vill mena att vi hittat vårt livsretreat i en kulturbygd få förunnade att stanna i.

Så fick jag raka bort kulturförklädnaden när jag kom hem.
Snart ryker det långa håret också sägs det. Jag undrade nämligen om det var
möjligt och intresserad av hur jag blir bemött som långhårig hippie.
Det var möjligt och bemötandet var alltid gott

Fläskresa till landet

-->

Köpte en sida senast i Färila. Nu vänder vi upp igen och möter frosten på torpet och fläsket på Delins. Axlarna åker nedåt bara vid tanken, men tusen grejer att sysselsätta oss med över helgen – ändå vila.

Sista rimmade fläsket av sidan från senast gick åt ikväll till en het nudelsoppa.

Där på Delins ligger det lite fetare sidfläsket i rimlag i stora kar. ”Kan du hämta en sida till mig och ”vacka” på tre?” Raskt försvinner de in i charken och fiskar upp en färdigrimmad, skär i tre delar och så vakuumförpackar att ta upp veckovis efter att ha frysts hemmavid.

Bästa rimfläsket någonsin! Punkt.

Isterband och Pölsa - total njutning för mig och A

Pölsa är omöjligt att se gott ut på bild, men jag garanterar, smakar fantastiskt

Hovra, Färila den tredje januari 2020.

Står i butiken, Delins ICA Färila som ockå har ett charkuteri med det bästa salta fläsket som går att uppbringa…nåja, nästan i alla fall, och Färilakorv som de säljer tonvis av varje vecka till fiskare, jägare och människor på väg till deras sommar och vintervisten.

Ringde lillponken i Stockholm. ”Står i butiken, vill du att vi köper med oss något speciellt hem”?

Han ska fylla tretton i vår.

”Stekfläsk, pölsa och isterband!”

Jag frågade: ”Vilket pensionärshem bor du på nu för tiden?”

Han skrattade.

Så var det och så fick det bli. Barn äter inte det föräldrar säger till dem att äta utan de äter det föräldrarna äter…eller? Vetikatten hur det blivit så här, men han är lika förtjust som jag själv i mat som aldrig eller sällan passar trettonåringar. Å andra sidan drar han gärna i sig den nya tidens mat parallellt med inläggningar, ostron, hela stekta fiskar på ben, leverbiffar kokta i mjölk, kall sprängd gås som sushi, pizza med pommes ovanpå. Backar sällan för någonting och hans första fråga när han kommer hem från skolan är ”Vad äter vi ikväll?”

Hemma på egen lunch, bara han och jag under senare hälften av jullovet. Pölsa från Delins och var sitt isterband från Franzéns Charkuteri, de absolut bästa isterbanden som producerats. Till detta inlagda rödbetor, inget mer?…njutning förstås.