Det här är min alldeles speciella laxpuddingsform och den borde fram oftare konstaterar vi.
Så här mellan hötapparna, julbordet och nyårsfestmaten brukar vi utöver ett rejält thailändskt bord äta traditionsmat. Grönkålssoppa är en, laxpuddingen en annan och gubbröran för att bli av med ansjovisen (fö det enda man kan använda den "skitansjovis" jag köpte i år i tron att jag skulle sänka något slags totalpris på julmatkassen...löjligt, dyrare ansjovis har jag inte ätit).
Idag var det dags för laxpuddingen och varje gång vi äter den tänker vi: Varför gör vi inte den här oftare - bättre laxpudding går nämligen inte att få.
Bästa laxpuddingen, självklart inspirerad av professor Wretman
Det ska vara rikligt med salt gravad (!) lax och det ska vara lös potatis, men den får inte falla sönder.
Skala potatisen och lägg i en form.
När den skalade potatisen fyller formen i ett lager så är det tillräckligt. Skiva laxen i 8 cm tjocka skivor och skär i 2 cm breda remsor. Plocka en rejäl knippa dill, mer än du tror!
Koka potatisen så att det fortfarande är lite rotsaksmotstånd i en provsticka. Spola i kallt vatten och skär i 4 mm skivor. Täck först botten med potatisen i den smorda formen. Dryssa över ett grönt täcke med dill och tio femton varv på vitpepparkvarnen. Täcka med första lagret lax.
Fortsätt med ytterligare ett varv potatis och dill och lax - glöm inte vitpepparen.
Lök då?
Frågan hänger i luften.
Jo, två fina doftande silverlökar ska skalas och skäras i lövtunna skivor som håller ihop.
"Taktäck" sedan puddingen med löken och potatisen. Lök på laxen ska det aldrig vara, men på översta lagret potatis.
Vispa ihop två stycken ägg med 50/50 tjock grädde och röd mjölk och häll över.
Klicka rikligt med smör över och ställ i ugn 175 grader någonstans i mitten i 1 timme.
Har inte puddingen tagit färg av baket så sätt på grillelementet och kör i tio minuter till, men inte för hårt, den ska inte ha något krispigt eller segt täcke bara vara vacker i färg.
Servera med skirt smör och ät puddingen lätt avsvalnad.
tisdag 30 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar