
Idag var vi uppe och grävde fram potatis. Vi har nyupptagen färskpotatis på julbordet som en tradition. I år behövde vi inte konstra oss så mycket heller. Och med det menar jag att det dåliga vädret i somras fick oss att ge upp. Egenligen, för färskpotatis till jul så brukar jag sätta potatis i mitten av jul. I september när potatisen blommar slår jag blasten och täcker med färsk kompost, mest bestående av löv. Sedan läggs ett lager av halm över, några bräder för att hålla det hela nere och så en presening och några tegelstenar. Lagom till julafton vittjas potatisgömman på sina underjordiska primörer.

I år låg några potatistfåror kvar sedan sommarskördandet och jag tänkte, eftersom mördarsniglarna smasklat i sig blasten alltför tidigt just på det stället, att det blir nog inget. På senhösten kollade jag och visst var det mycket smått, men väldigt bra potatis. Idag var jag där och grävde med grepen. Jorden var förvånande torr och ymnigt doftande av humus.
Det blev en liten hink som jag tvättade och som nu ligger och torkar bakom glas på balkongen. Barnen åt färskpotatis redan ikväll. Färskpotatis med Ålandssmör.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar