onsdag 13 november 2019

För fina fågelfrön




Äntligen kom vi till skott. Igår satte vi upp fågelmataren i körsbärsträdet utanför köksfönstret.
Genast i morse fick vi besök av en hel hoper talgoxar och blåmesar.

Vi hade hoppats på domherrar också, men de kanske tar lite tid på sig. Däremot dök en talltita upp och det är ju roligt, en nötväcka och en nötskrika.

Släcker tidigare ikväll för att komma upp och titta på fåglar genom fönstret.
Jo – det är snö som ligger, dock blidväder. Gick från sju minus till noll på ett ögonblick i förrgår.

tisdag 12 november 2019

Fin fläkt för fan



Ja jo vi har elvärmeelementet på torpet, men mest står de kalla. Värmekällan i huset är den stora järnspisen i köket. Äter ett drygt fång ved om dagen/natten. Hon är en grinig fröken att sätta eld i när vi kommer, men när hon väl kommit igång är hon hur trygg som helst och värmer nedervåningen till behagliga 18-20 grader.
Idag investerade vi dessutom i en Ecofan Airmax som sprider värmen till alla rum (fan trot!)
Helt tyst vispar den ändå ut värmen och ska enligt pappren bespara oss 18 procent, av vaddå är vi inte riktigt säkra på men den kläder sin plats.
Igår var det 7 minus och lite snö, just nu en dryg timme över midnatt är det bara 1 minus och rikligt med snö och som fortfarande faller. Pulsade nyss till det gamla dasset som är i original från när torpet byggdes någon gång vid mitten av 1800-talet, riktigt behagligt och alldeles tyst i skogsmörkret.

måndag 11 november 2019

Bröd som är bakat med kärlek och därför mättar så bra

(Den där rubriken är fritt citerad Astrid Lindgren ur hennes Mio min Mio)






Vad håller jag på med?

Halkar tillbaka i gamla bekväma onyttiga vanor trots att jag bestämt mig för att göra rätt. Känns det igen – kanske ett helt vanligt mänskligt beteende?

Det blev så tydligt igår, på en liten hastigt påkommen tebjudning hos min faster Karin nästgårds. Hon var precis hemkommen från en tvådagars surdegskurs i Järvsö och med ett helt fång av stolta bröd. Alla olika slags av olika utrotningshotade sädtyper malet i lokala kvarnar och bakat på historiskt traditionellt sätt. Rent fantastiska bröd.


Karin agerade förskärare och skar skivor av samtliga bröden att smaka. Åt bara med smör, Jag brukar inte ta till de där stora orden, i alla fall inte när det ankommer bröd, men det här var himmelskt. Mängder av smaker som bombarderade munhålan, olika strukturer och en syra som satte sig dikt an tonsillerna och ända fram till tungspetsen, jord, åker, ursprung. Rök, eld och vatten. Jävlar i min lilla låda vilka bröd.


Nu tar jag återigen det där beslutet att inte längre köpa snabb-brödet på ICA. Industribröd som egentligen inte smakar någonting och som är fullständigt utslätat i smaken av stordriftsmjöl och industrijäst.

Fick med oss bröd hem till stugan och sitter nu om morgonen och bara njuter.


Bestämde oss också att ta en tur till Järvsö och det lilla familjebageriet där undren växer fram och där kursen i surdegskultur hölls i helgen. Rapport följer. 
Så långt, tack Karin för en total brödupplevelse.


torsdag 7 november 2019

Nördigt härligt till vårt gemensamma kunskapsarkiv



Jag träffade den där människan Leif Grönwall när studentgrävningarna höll på ute vid Broby Bro för några år sedan och som jag följde med stort intresse.

Sedan den dagen får jag digitalt från Täby Hembygdsförening, hans tidning ”Fornminnesnytt”.

Sammanfattar med att säga att så ska en slipsten dras!

Genom Fornminnesnytt bidrar han stort till förståelse och kunskap om tiden, den idag och den igår. Rapporteringen är nördigt härlig och han förmedlar hela upplevelsen av närvaro och den utgör ett viktigt bidrag till vårt kunskapsarkiv. Kan inte nån ge honom nått pris?

Ville bara säga det när senaste numret damp ner i min mejlbox.