tisdag 12 november 2019

Fin fläkt för fan



Ja jo vi har elvärmeelementet på torpet, men mest står de kalla. Värmekällan i huset är den stora järnspisen i köket. Äter ett drygt fång ved om dagen/natten. Hon är en grinig fröken att sätta eld i när vi kommer, men när hon väl kommit igång är hon hur trygg som helst och värmer nedervåningen till behagliga 18-20 grader.
Idag investerade vi dessutom i en Ecofan Airmax som sprider värmen till alla rum (fan trot!)
Helt tyst vispar den ändå ut värmen och ska enligt pappren bespara oss 18 procent, av vaddå är vi inte riktigt säkra på men den kläder sin plats.
Igår var det 7 minus och lite snö, just nu en dryg timme över midnatt är det bara 1 minus och rikligt med snö och som fortfarande faller. Pulsade nyss till det gamla dasset som är i original från när torpet byggdes någon gång vid mitten av 1800-talet, riktigt behagligt och alldeles tyst i skogsmörkret.

måndag 11 november 2019

Bröd som är bakat med kärlek och därför mättar så bra

(Den där rubriken är fritt citerad Astrid Lindgren ur hennes Mio min Mio)






Vad håller jag på med?

Halkar tillbaka i gamla bekväma onyttiga vanor trots att jag bestämt mig för att göra rätt. Känns det igen – kanske ett helt vanligt mänskligt beteende?

Det blev så tydligt igår, på en liten hastigt påkommen tebjudning hos min faster Karin nästgårds. Hon var precis hemkommen från en tvådagars surdegskurs i Järvsö och med ett helt fång av stolta bröd. Alla olika slags av olika utrotningshotade sädtyper malet i lokala kvarnar och bakat på historiskt traditionellt sätt. Rent fantastiska bröd.


Karin agerade förskärare och skar skivor av samtliga bröden att smaka. Åt bara med smör, Jag brukar inte ta till de där stora orden, i alla fall inte när det ankommer bröd, men det här var himmelskt. Mängder av smaker som bombarderade munhålan, olika strukturer och en syra som satte sig dikt an tonsillerna och ända fram till tungspetsen, jord, åker, ursprung. Rök, eld och vatten. Jävlar i min lilla låda vilka bröd.


Nu tar jag återigen det där beslutet att inte längre köpa snabb-brödet på ICA. Industribröd som egentligen inte smakar någonting och som är fullständigt utslätat i smaken av stordriftsmjöl och industrijäst.

Fick med oss bröd hem till stugan och sitter nu om morgonen och bara njuter.


Bestämde oss också att ta en tur till Järvsö och det lilla familjebageriet där undren växer fram och där kursen i surdegskultur hölls i helgen. Rapport följer. 
Så långt, tack Karin för en total brödupplevelse.


torsdag 7 november 2019

Nördigt härligt till vårt gemensamma kunskapsarkiv



Jag träffade den där människan Leif Grönwall när studentgrävningarna höll på ute vid Broby Bro för några år sedan och som jag följde med stort intresse.

Sedan den dagen får jag digitalt från Täby Hembygdsförening, hans tidning ”Fornminnesnytt”.

Sammanfattar med att säga att så ska en slipsten dras!

Genom Fornminnesnytt bidrar han stort till förståelse och kunskap om tiden, den idag och den igår. Rapporteringen är nördigt härlig och han förmedlar hela upplevelsen av närvaro och den utgör ett viktigt bidrag till vårt kunskapsarkiv. Kan inte nån ge honom nått pris?

Ville bara säga det när senaste numret damp ner i min mejlbox.

Men kan ni inte få det rätt nån gång - Gåsagille är en 160-årig tradition från Stockholm inte Skåne


-->


Det drar ihop sig – snart den 11 november, Mårtensafton.
De flesta vet väl vad det är som händer då? Eller?
Påminner mig Ring P1 och blir fortfarande generad över okunnigheten. Läs HÄR!

Det är alltså gåsen som står på spisen och som ska serveras med svartsoppa, krås och gås med avslutande skånska äppelkakan äpplen och smulad kavring. 
Det här mina damer och herrar är fantastisk mat, en stor njutning och jag tror bannemig jag minns de flesta av alla Mårtengåsmiddagar jag satt i mig och håll i hatten, de är åtskilliga.

Kurt Genrup i Umeå slog jag följe med och lärde känna när jag jobbade på Gotlands Radio för 40 år sedan. 
Vad med det? 
Jo han doktorerade på gäss, kallades ett tag för ”gåsdoktorn” och är en av landets ledande experter på inte bara traditionen med gåsfarmning utan också traditionen att tillaga, förvara och inmundiga.
Han letade fram att gås i den form den serveras idag som ett slags blot, dvs inledande svartsoppa, varma ugnsstekta anrättningen och avslutande äppelkaka är en ren och skär stockholmsk företeelse med rötter i Piperska Muren 1850 på Kungsholmen.
Då, vid den tiden, på 1800-talet, snaskade skåningarna gås lite hur som helst och kopplade alls inte sitt ätande till vare sig den katolska Mårtenstraditionen eller till äppelkaka.


Jag skrev om det här ett år inför ett gåsagille den 11 november och det blev en livlig debatt med mina skånska vänner som kände sig kränkta och förtalade och envist höll fast vid att MÅRTEN GÅS ÄR SKÅNSKT!!!!

För de första fanns det gåsfarmare förr ända upp till nedre Norrland, för det andra var gås något som serverade inte bara specifikt i Skåne och för det tredje, gåsmiddagen som den äts den 11 november kreerades i Stockholm och för stockholmare.


Det var som om skåningarna glömt freden i Brömsebro 1645. Den som ledde styrkorna denna gång var min gode vän och journalistkollega, dåvarande kulturchefen och krönikören i Ystads Allehanda Robert Dahlström. HÄR är hans kapitulation!

Skriver det här mest för att det skånska Mårtensspöket dök upp alldeles nyss i Expressen/Kvällsposten där man envist och återigen påpekar att Mårtensfirandet med gåsagille är en skånsk tradition. Läs själva HÄR.

Själva har vi firat gås med fet anka i dagarna tre. Köpte en anka så stpr som en mindre gås och har fortfarande efter fyra dagar kvar en vingklubba stor som ett gödkycklinglår i kylen att gnaga på och känna fetman och sältan, de goda kryddorna och det sträva köttet – det är så fantastiskt gott och påminner mig i stunden Christer Jonson formgivaren på Gotland som gjort tre-fyra av mina böcker. Hur jag kom tid en höst-vinter för att diskutera ett jobb och bjöds på kalla rester av en gås som han förvarade i skafferiet. Jag glömmer aldrig den underbara smaken, miljön och samtalet.

(Bilder Jan Dahlqvist från en gåsalunch för flera år sedan vilket betyder att rätterna var signerade Christer Lingström)