tisdag 21 oktober 2008

Dagens outfit



Jag bläddrade på sökordet appropos bilden i köket och fick reda på att det kallas för "Dagens outfit", det man har på sig för dagen.
Och så skriver man var man köpt sina kläder för dagen.
Kökshandduken har min gamla mamma försörjt mig med.
T-skirten prutade jag mig till i en butik i T- korsningen Soi Bangla och Thaweewongse Road (den som också kallas Beach rd). Det är väl 12 år sedan tror jag. Klockan är en Casio från ur och penn och byxorna några slags svarta jeans.

Här är andra "dagens outfit"
Amanda
Stilas
Jessi
Linda Rosing
Charlotta
Ytligheter
Stilrobin
Ewiiie
Janice

Servera mot TV bilden av skolkök

En senapssill från Fiskexporten i Varberg hade precis rätt smak

Jag vill inte gå in på om bilden av storkökskockar, den som förmedlas av treklövern Andersson, Svensson, Magnusson i TV4s Matakuten är generell eller ens sann, men alla var där idag, alla typer av storkökskockar.
Servera håller nämligen "firmafest" på Kistamässan och har bjudit in alla sina underleverantörer att för storköksrepresentanter visa upp sig.
Jag gick runt mässan idag, bara några timmar efter att den öppnats.
Ur vart och vartannat bås marknadsförs eko-råvaror och proklameras hälsa och god smak (en klassisk kombination som titeln på Maestro Martino bokDe honesta voluptate et valetudine, Den ärbara vällusten och god hälsa fastslår redan 1447). Det är en slående förvandling hur "renare" man nidag vill framställa sig och vilket försäljningsargument "eko" blivit.
Bästa smakprovet bland tusentals:
En senapssill, signerad min Gode Vän Rickard Nilsson och från Fiskeexporten i Varberg. Den första senapssillen utöver min egen, som verkligen har både textur och smak av inlagd sill, den blir min på julbordet!

GodEl och snaskiga affärsmetoder



"Hej, Tack för att du vill bli kund hos GodEl. Vi är glada att du vill byta till oss...."

Plötsligt fick vi ett brev i brevlådan som inleddes så där.
Vi träffade på några GodEl-killar vid entrén till IKEA för någon vecka sedan och de ville "Räkna på om de kunde leverera billigare el än den leverantör vi har idag - och visst, gör det, sa vi. Men därifrån till att plötsligt göra oss till kund är ett steg som med all konsumenträtt i världen borde vara djävligt långt. Nu är det tydligen inte det - men man kan dra slutsatsen att GodEl inte är precis så där God ända ut i kanten utan använder sig av affärsmetoder som är mer än fula och ogoda. Och när jag ringde till GodEl för att omedelbart säga upp den självpåtagna elleverantören fick jag prata med en Jane utan efternamn (som vanligt i Sverige nu uppger inte dem som ska serva Dig sitt efternamn, men mitt personnummer ville hon ha!). Hon satte igång att försvara GodEls ruttna föräljningsknep med att hävda att jag har ångerrätt.
-Jag kan inte ångra något jag aldrig gjort, lika lite sakna något jag aldrig haft, svarade jag.

Som vanligt bad jag att få prats med en ansvarig och nu väntar jag på att den människan ska ringa upp.

Samtidigt ringer en kille från Glocalnet och vill sälja telefon till mig. Uppenbarligen har jag redan telefopn eftersom han ringde till mig, men det förstod han inte.
jag fick ett tips om hur man som opåkallad kund hanterar telefonförsäljare:
-Jag vill inte att Du ringer till mig så nu får du vänta en stund.
Så får luren hänga tills försäljaren tröttnar. Min tid blir hans eller hennes tid.