
Den där första syran är nog den riktigaste försmaken av våren. Varje vår går vi upp för att se om ramslöken tagit sig och finner syran istället - den är först av det ätbara utöver lindrigt smakande örter som klarat sig gröna över vintern som timjan och salvia. kolla här hur det brukar se ut i örtlandet vanligtvis om sommaren.
Se de första späda och förvånansvärt mildsmakande skottet innan snögloppen, hinner inte plocka. Det var ändå inte tillräckligt för en ängssyresoppa, men snart.

Min ängssyresoppa i slängiga och berättande ordalag:
Tag två tunnisar (späda) purjolökar. Skär längs med och skölj bort skräp och sand. Strimla fint och fräs i lite smör (får inte bränna). Sikta över lite mjöl och gegga ihop. Späd med grädde till soppkonsistens.Koka bort mjölsmaken. Strimla en liter nyplockad syra och rör i. Spara en handfull av de spädaste bladen som dekoration. Mixa med svarmixer, salta. Ta gärna fint stött fänkål som kryddning (min favorit i gräddiga soppor). Dekorera som sagt med finaste bladen och njut av den annalkande våren.
