tisdag 3 december 2019

Grattis Ă€lskade Lovisa 💟💟💟




Hon sover fortfarande, det Àr bara tidig morgon i NY.
Åkte igĂ„r morse, jobbar nĂ„gra dagar och sedan vidare till LA sedan hem om tio dagar. Kanske en svĂ€ng till London innan jul.
Idag Àr det den 3 december.

För exakt 20 Är sedan kom hon ur moderlivet den hÀr Àlskliga lilla varelsen som redan frÄn start gick sin egen vÀg. Trösklarna har varit höga, ibland sÄ höga att hon varit pÄ vÀg att ge upp. Nyfikenheten, tror jag det Àr, har varit sÄ stark att hon gÄtt vidare ÀndÄ, genom det svartaste och mörkaste, bort frÄn omgivningens fördomsfulla viskningar, bort frÄn förestÀllningar om att inte duga. Bort frÄn panik och stark Ängest. Jag kan skriva om det hÀr dÄ hon sjÀlv upprepande berÀttat om det i modevÀrldens olika tidningsreportage. Hennes öppenhet Àr bÄde lÀkande och stark.

Tror aldrig min vÀg korsats av en sÄdan styrka som i hennes inneboende, samtidigt som hon Àr skör, integritet samtidigt som skyddslös. Min roll har bara varit att stÄ dÀr, att vara, att finnas. Inte sÄ lÀtt roll det heller, men nödvÀndig.

Bild frÄn Lovisas tidigare Instagram

SÄ tar hon sig fram. Jag lÀser om henne i vÀrldens stora modemagasin, ser henne vÀxa, bli vuxen och göra en stormande karriÀr. Reser stÀndigt mellan modemetropolerna i Paris, London, New York, Los Angeles (ska var i Palm Springs i veckan för plÄtning), Tokyo.

Landar i sĂ€ngen hemma och igĂ„r sa hon innan jag lĂ€mnade henne pĂ„ Arlanda: ”Oj, skulle hellre stanna hemma i min sĂ€ng – jag Ă€r sĂ„ trött”.

Jag Àr sÄ lycklig för hennes skull, hon Àr vÀrd vartenda uns av de hÀr stora framgÄngarna och hoppas hon fÄr en fantastisk 20-Ärsdag i USA och att hon vet att vi hÀr hemma i grÄdasket tÀnker pÄ henne.
Grattis min Ă€lskade unge.💟💟💟

(SÄ undrar man, var syns hon. Jag har ju förmÄnen att fÄ blÀddra i alla magasin hon tar hem, andra kan ju titta pÄ henne i en av de stora alternativa kroppsshopperna dÀr hon dyker upp till sommaren efter att ha plÄtat förra veckan pÄ Kanarieöarna)