tisdag 16 februari 2021

Odugligt folk!

 Idag försökte jag komma i kontakt med en riktig bibliotekarie i Sollentuna kommun för att prata böcker. Därför ringde jag biblioteket men hamnade automatiskt hos någon som kallade sig "kontaktcenter". Framförde  mitt ärende och människan i andra änden hade inte en aning om vad jag pratade. 

Varför kan jag inte få prata med en bibliotekarie? frågade jag.

Nä för vi har inte det systemet sa människan som det var synd om.

Okej, jag började prata om boken jag sökte, ganska abstrakt, "kontaktcentrum" fattade nada och när jag kom till författarens efternamn Caisou-Rousseau då sprack det fullständigt.

Ursäkta, sa jag och började bli elak: Har du över huvud taget ett eget lånekort. Det var efter att hon för sitt liv inte ens kunde förstå när jag bokstaverade...ni vet Cecar adam ivar och hon apade efter och skrev cecar adam ivar oj det var många förnamn...? Suck.

Sen avbröt hon sig för hon kom på att hon glömt informera mig om att om, alltså OM, den här boken av cecar adam ivar inte finns på huvudbiblioteket men någonstans i Stockholm så kan man inte få den på fjärrlån utan då måste man åka dit och hämta den själv, det är kommunens regler.

Nä men hejdå cecar adam ivar, jag står inte ut mer.

Gick ner till biblioteket som öppnats coronasäkert, med riktiga bibliotekarier och vi hittade boken jag sökte inne i stan och fjärrlån var självklart att erbjuda.

Jag frågade, när kommer boken?

Ungefär en vecka!

Va, skickar ni med Postnord?

Nej vi har eget system och har man otur tar det 14 dar. När behöver du boken?

Helst igår.

Beställde boken, men gick hem och källsökte på Riksarkivet och fick fram de fakta jag behöver för en kulturartikel jag skriver för en större tidning, men halva dagen gick i uppförsbacke.

Ska jag berätta något annat eller kanske spara det till nästa bloggtillfälle. Jag har i alla fall fått en släkting jag inte visste om på MyHeritage, hmm väldigt nära. Så nära att jag behövde konsultera MyHeritage konsultsupporter som sitter i Tel Aviv för att försöka förstå varifrån den här mycket nära släktingen kommer  - och duktiga Alexandra på MyHeritage fick mig att förstå vissa kopplingar under en timmes prat. Spännande värre det här, duger väl som sliffhanger?



Bästa törstsläckaren

 


För 25 år sedan satt jag i Thailand på en bar och försökte hitta alternativ till alla spritdrinkar folket runt omkring mig hinkade i sig och blev konstiga i hôvvet.

Värmen och luftfuktigheten var så hög att om man öppnade en namsoda så blev innehållet ögonblickligen till issörja. Ett utmärkt alternativ, sprittsigt och törstsläckande.

Då stod en barman bakom disken och pressade lime i ett glas, hällde över lite sockerlag och sedan hällde han isflisigt sodavatten över. Så ställde han fram glaset till mig leende och bad mig prova.

Det blev som en chockerande käftsmäll i den subtropiska hettan av smak, syra, sötma och orientalism. 

Manao, är det thailändska namnet för lime och det flytande heter nam och går igen i det mesta som till exempel i chiliblandningar med fisksås (nam pla) prik nampla. Eller som ovan, sodavatten, nam soda.

För den här lime/sockerlag/sodavattenblandningen blir namnet härligt poetiskt nam nammanao vilket ska utläsas som det första nam för helheten och det andra nam för saften från limen.

Gör basen till limedrickat så fort som limen reas i affären. Tycker fyra för tolv kronor är ett bra pris, ibland billigare.

Gör så här:

Lös en dl strösocker i en dl vatten genom att koka upp. Ställ i vatten att svalna.

Pressa 12 lime (jag har en vanlig elektrisk citrus rondell så det går fort.) 

Blanda med sockerlagen och ställ i kylen för att bli riktigt kall.

Häll i en centimeter limeblandning i ett fyradecilitersglas och fyll upp med iskallt sodavatten (hemma har vi tre grader som kallast i kranen och en sodamaskin. (jag brukar ta en liten liten nypa salt i sodavattnet).

Hur väljer jag då  bästa limen i affären. De allra flesta går på de grönaste med riktigt knottrigt skal. FEL! Mest saft finns i de släta, blanka lite gulgröna frukterna, tänk på det.

Så har jag sett märkvärdiga matlagare på TV hur de slösar med limen genom att skära den tvärs av och så pressa limen i näven. FEL! Hälften av saften blir kvar och det är rent slöseri. 

För många år sedan beskrev jag exakt hur man kan göra för att få ut mest saft ur limefrukterna. Följ länken här. Och den som vill veta mer så finns allt jag skrivit om lime här.