Vi översätter gatumat från streetfood och tror att det är ekvivalent med snabbmat som är en översättning från engelskans fastfood.
Med förkärlek använder vi från väst just dessa epitet när vi talar om det sydostasiatiska köket.
Nu ska jag göra alla besvikna som tror att Thailand är snabbmatens förlovade hemland och ”fastfoodens” Mecka. Begreppet snabbmat finns inte i thailändskan. Inte gatumat heller. Jag ska återkomma till det längre fram.
Att äta mat ute har flera orsaker – 1) köken hemma är ett skämt. 2) Thai äter när han eller hon är hungrig och följer aldrig frukost, lunch, middag. 3) Matentreprenörerna är många, dukiga och hoppfulla. 4) Matmedvetandet är gigantiskt, kunskapen om smak fulländad. Många relaterar själva livet till vad de äter. En thailändare äter inte för att leva utan lever för att äta 5) Thailändarna jobbar jämt och det finns inte tid över för att laga mat.
Många äter förvisso hemma och det är en sällsam syn att se dessa horder av människor som går hemåt med knippen av plastpåsar i händerna. Plastpåsar fyllda med allt från sallader till olika grytor och frukter. Alla påsarna är konstfullt förslutna med en gummisnodd. Jag själv har ofta ett litet helvete att öppna dem och har inte klurat ut hur man med ett enkelt lossnande grepp för snodden att lösas upp. Hemma hälls rätterna upp i skålar medan riset kokar i riskokaren. Sedan blandas alla smaker, fisk, fermenterat, bittert, syrligt och sött och starkt.Jag har alltid föreslagit att vi ska ”ahaan khang soi sokapok”. Översatt blir det ungefär ”äta skitiga gatans mat”. Men så får jag inte säga för Rodjana. ”Man blandar aldrig skit med mat inte ens i ord!”
Det heter istället ”ahaan khang tanon” vilket betyder att ”äta på trottoaren” eller så säger man ”ahaan nak baan” = ”äta utanför hemmet/huset”.Så till det här med fastfood och att det i Thailand skulle vara ekvivalent med gatumaten vilket det alltså inte är. Ofta är det som serveras på khang tanon väldigt vällagat och tvärt emot långsam mat som tar både lång tid att laga och lång tid att äta. Förvillelsen har väl uppstått i de hastigt stekta grönsakerna, woktraditionen och att dessa rätter skulle vara snabbmat efter västerländskt synsätt. Dessa rätter är inga ensamrätter utan sidorätter som serveras till andra rätter.
Det närmaste i Thailand man kommer snabbmat är ”ahaan jaan deow” som ordagrant betyder att ”äta tallrik ensam”. det är alltså då man beställer bara en rätt och den kan i och för sig vara ”långsamlagad”, men tar man en sådan enbart då har man bråttom och hinner inte med mer mat = snabbmat!. Bland sådana rätter hittar vi Pad thai, pad baygrapao och kwaytiao till vilka jag ska återkomma i denna blogg.
I Thailand är mat njutning och upplevelse aldrig stress och fort, fort. Snabbmat finns inte, fastfood är okänt och en skammelse bland dessa alla stolta smakmästare på gatorna, på torgen, på marknaderna och på trottoarerna. Det bara en helt annan värld det här och den skiljer sig helt från vår där något som ser ut som man sopat ihop från ladugårdsgolvet serveras till frukost under benämningen nyttig müsli.
Dagens tips appropå ovanstående är Austin Bush som varit i Kambodja och funnit likheter med Thailand.
