söndag 30 november 2008

Reviderat om Thailand

Jag fick den när den var ny från trycket, den reviderade och omarbetade upplagan av Britt-Marie Bergman Saengkhamchus bok Resa i Thailand.
Kort sagt - alla av de 250 000-300 000 svenskar som nästa år kommer att åka till Thailand (om landet finns kvar) borde få en direkt order att läsa den här boken. Den raderar ut fördomar, påståenden och uppmanar till respekt. Andra böcker man hittar som ska ge en bild av Thailand för en som är besökare späder istället på både fördomar och ytligheter och understryker att det är "vi och dom" - det gör inte Britt-Marie. Hon är själv bosatt i Thailand och gift med en thai. Hennes vardag kan man tjuvtitta in i här.
När jag själv läst boken bad jag Rodjana läsa och hon säger att det är som en repetition av skoland både historia och geografilektioner kryddat med fördjupningar om sådant hon själv inte hade en aning om eller glömt.
Jag lärde "känna" Britt-Marie Bergman Saengkhamchus och hennes Ging när jag var nere och gjorde ett jobb på henne för veckotidningen Allas och för Sveriges Radios Meny i P1.
Långt tidigare fick jag förmånen att läsa boken i förstaupplaga.
För övrigt umgås jag med Britt-Marie titt som tätt genom hennes kryss som publiceras i ömsom Expressen och Allas veckotidning.

Anka som lördagsgodis

Jag är barnsligt förtjust i anka, den här kunde varit fetare.

Vi hade egentligen tänkt oss att äta dopp i grytan, det vill säga sukiyaki och gick omkring i butiken och plockade råvaror. Mitt i plocket hittade vi franska ankbröst och eftersom vi både hade grädde, savoykål och tryffel hemma så blev det självklart att stoppa med oss ankbrösten och ändra planerna helt.
Det blev inte sämre av att det var sista dagen för ankbrösten så när jag påpekade det sänktes priset raskt från 249 kronor kilot till 100 - utan diskussion.
-Vad gör Du? frågade lilla Alma.
-Jag prutar på ett gammalt hederligt sätt, svarade jag.

Sedan hem och och så stuva savoykålen, tryffel i sist före servering. Samtidigt kokade jag lite kvarbliven färsk rödkål också, i gammal åldrad glögg som spetsats med vitpeppar och en bitte liten skvätt äppelcidervinäger.
Pannan på stenhårt och så snittade jag skinnet på ankbrösten lite lätt. Skinnsidan ner i exakt fyra minuter och sedan två minuter på andra sidan. Ugnen står på 190 grader, in i exakt elva minuter och sedan ut och in i folie exakt 9 minuter.
Brösten skärs i skivor och läggs för med de olika kålen.
Det bleev en god lördagskväll.

Kejsarolvon som blommar - ishinken som fryser hösten och rådjuren som spankulerar fritt



-Kom får Du se, sa Roland på gotländska när jag gick upp till trädgården för att mata komposten med sådant den äter md förtjusning.
Och där mitt framför ögonen på mig i skymningsljuset den första advent - een blommande buske som gav ifrån sig en doft av tobak, syren och mandel från små blommor som är rosa, nästan som porslinsblommor.
Busken står i skydd av en bergskant som fungerar som ett värmebatteri och så är jorden kanske en av områdets bäst kompostfyllda.

Hur kallt det varit är väl det här ett tecken på, Grannen Anita tlömde ur sin vattentunna som inte tål issprängning och så har den stått, isklumpen trots tinande väderlek och med hösten infrusen.

Det är inte något konstiogt med busken som blommar och har inget med miljöeffekter att göra (ingen har hittills kommit med ett hållbart argument om att utsläppen påverkar miljön). Det här är ett hybridkejsarolvon (viburnum bodnantense) vars ursprung är hämtade från västra Kina och från Himalaya (V.Grandiflorum)
Det som kommer att hända nu när kylan sätter till är att alla bladen kommer att falla av som på en sen höst, men blommorna kommer att forsätta lysa upp vintermörkret. Någon gång under vårvintern tar blommningen ytterligare fart. Det är den och julrosorna som är vinterblommande hos oss upp på Fyndet.

Tre rådjur idag, hur orädda som helst, spankulerade omkring bland julrosor och grönkål. I stort sett det enda ätbara på odlingsnivå vilket påminner mig om att mina palsternackor och min haverrot är skördemogen nu sedan yttjälen släppt.