måndag 29 september 2008

Kantarellkorgar


Vi blir nästan generade när det ringer på dörren och Tim står utanför med två korgar nyplockade gula katareller och trattisar.
"Varsågod", säger hon och sträcker fram korgarna. Vi har fullt hemma.
Förra året kom hon och Urban förbi med lingon, ett helt fat.
Trattisar plockades och stektes genast i het panna med lite smör för att sedan få bräsera i grädde tills det tjocknat till sås. Så serverades såsen till lammsmäckorna.
Jag har för övrigt aldrig tidigare stött på så ren skogsrensad svamp. Det var inte många tossar boss som behövdes borstas bort.
"Jasså?", påpekade Rodjana "förnärmat".
Inte desto mindre stämmer det.
De gule, steker vi exakt till den punkt då svampen börjar släppa vätska, inte en sekund längre, och så bara välta upp dem på en skiva stekt bröd. Salta/peppra - ät.
Ikväll blir det nog en kantarellsoppa så som jag lagar den i "Järnspisar, hackekorv och tabberas":


Det här behöver Du:
3–4 l rensade hela kantareller
2 msk smör
2 msk vetemjöl
1 l kycklingfond eller hönsbuljong
3 dl grädde
gräslök
salt och peppar

Så här gör Du:
Dela de största kantarellerna genom
att riva dem itu. Fräs smör i en tjockbottnad
kastrull. Lägg i svampen och
stek. Ruska kastrullen så att svampen
slungas runt i smöret. När kantarellerna
börjar släppa sin egen saft (man
märker det på att smöret börjar bli
simmigt) siktas mjölet över och ruskas
in i svampen. Späd med buljongen.
Rör om och låt småkoka i 10 minuter
så att mjölsmaken försvinner och vätskan
reduceras något. Tillsätt grädden
i en fin stråle och under omröring. Låt
det hela koka samman någon minut.
Salta och peppra.

söndag 28 september 2008

Lammsmäcka till söndagsmiddag



Jag bodde många år på Gotland och den som lärde mig laga lammsmäcka var den tiden kanske mest gedigna köksmästare Nisse SundbergHemse Hotel.
Han var så mångomtalad att hans gästspel på fastlandet lockade fulla hus och de boende på Sudret fattade nog aldrig riktigt vilken pärla han förvaltade med maten på hotellet.
Jag var ofta i hans kök och kunde bara sitta ner och titta på hans matkonst, gotländsk traditionsrik festmat och husmanskost.
Han var också en av länkarna i Chaîne des Rôtisseurs och hanterade den tidens Fine dining med bravur. Jag åt hans havsöring med sås på harsyra och kajpar och jag lärde mig grava lammfilé. I hans kök lärde jag mig ugnstrull och idbullar, saffranspannkaka och lammstek, gotlandslax och lutfisk på torkad id och många fler rätter som tillhör det traditionella gotländska festköket.

Idag lagade jag maten hemma och det fick bli lammsmäckor på det sättet jag lärt mig blanda till och steka dem efter salig Nisse.

Det här behöver Du:
800 g fet lammfärs
4 medelstora gula lökar /det här var våra hemodlade/
7 klyftor vitlök /jag tog min hemodlade/
2 msk bruna senapsfrön
2 skivor vitt rivbröd
1 ägg
2 krm malen kanel
1 1/2 dl mellanmjölk
1 dl stark kalvbuljong
salt, peppar

Så här gör Du:
Häll mjölken i en bunke över rivebrön och senapsfrö och kanel. Låt svälla en halvtimme.
Hacka löken grovt och hetta upp en panna. Smöra lätt och fräs löken så att den tar färg. Späd med kalvbuljong och ev lite vatten. Låt löken koka mjuk. När det fortfarande finns buljong i pannan, häll över i en mixer och kör slätt (eller stavmixer.). Rör ner lökpurén i bunken och vält i köttet. Pressa över vitlök. Blanda väl. Färsen ska ha en konsistens som en styv majonäs.
Forma platta biffar (7 cm). Hetta upp pannan och fräs i en smörklick. Stek smäckorna tills de får fin färg och med det menar jag "ordentligt brynta". Lägg över på ett bleck och efterstek 11 minuter i ugn 200 g på nedersta gallret.
Servera med rostad potatis och höstkantareller som gräddstuvats.

Korvmiddag på IKEA



Vi var alltså på IKEA igår - det blir alltid dyrare än man tänkt sig!
Bilden under ljuger inte. Lager tar för sig själv och det blev mattor och det blev överkast och småprylar.
Samtidigt är utflykten till IKEA ett sant familjenöje.
Igår blev vi utsatta för det senaste experimentet på IKEA - självscanning - vilket inte innebär att man kroppsscannas utan att man själv "scannar ut" de varor man plockat åt sig och sedan betalar med kort i en automat. Lite kul och servicebesparande - om det nu går att spara mer på personlig service på IKEA.

Korven en trygghet!
ALLTID avslutas vår handel med femmkronorskorvar. Ett par tre stycken var. Och jag struntar fullkomligt i vad det är i korven, hur den är gjord (tillverkad i Småland såklart), huvudsaken är att den smakar bra och det gör den!.
MEN, skärpning IKEA. Golvet är så kladdigt runt serveringsstället att sulorna fastnar. Senap och ketchupautomaterna är kladdiga, nersölade och intorkade. Det är vidrigt och det är äckligt. Korvbitar och rester av pizzaslice ligger i hörnorna och borden är inte torkade på flera timmar verkar det som.
Lösglassen får man hämta ur en automat efter att ha fått köpa strut i kassan. Även här är det grisigt och smuligt, men det sparar in en glassgubbe för en dryg mille per år.
SMAKEN - är lika lös och billig som glassen - här känns lågkvaliteten och den billiga penningen i resultatet.
Det är underhållning av billigaste slag!

På IKEA är jag min egen lyckas smed

Jo tack, Lager sköter sig själv!

lördag 27 september 2008

Fläsket bryter Ramadan hos oss

Kan man uttrycka sig så vördnadsfattigt?, jo det kan man eftersom vi bara är i Ramadans närhet bland en del ur personalen på dagis, i vår turkiska livsmedelsaffär och bland några av våra grannar. Själva har vi efter gammal god tradition skördefestat både på krog och hemma. Samtidigt njuter vi av dadlar, nötter och läckra baklava som just nu serveras färska och härliga.
Verkligen stekt fläsk av god kvalitet där vattnet pressats ur den rimmade sidan före leverans

Astrakan och Gravensteiner med valnötter som sallad

Det här med middagar känns så komplicerat ibland. Igår gjorde vi det enkelt som fredagssamling vid bordet. En burk bulgarisk fårost skar vi i skivor och öppnade en burk med auberginer som fyllts med valnötter och chili. Så stekte vi det rimmade fläsket vi köpt hos Percys och bröt den annars "rammadanska" påminnelsen under middagen till vilken råvarorna inhandlats i vår turkiska näraffär, där var det för övrigt fullsmockat igår. Folk börjar handla på sig inför Eid på tisdag.
Ett halvkilo skalade valnötter tossades med skivor av Astrakan och Gravenstiener och med en gnutta olivolja...alltså bättre till fläsket hittas inte.
Hade vi något mer då?
Nä - det räckte och blev över.

fredag 26 september 2008

Chokladbulle på Xoko - laddar energi



Jag hade ett möte i stan och tätt inpå en lunch fem stationer ut i förorten. För att gå av mig lite av "sysselsättningsångesten" (jag undrar hur mycket tid som avsätts åt möten) gick jag mellan T-bana och pendeltåg och strosade Rörstrandsgatan fram. Tittade på klockan och såg att jag skulle hinna en kaffe innan pendeln avgick. Då var jag i jämnhöjd med Xoko och slank in som dragen av en magnet.
Chokladbullen var som ett moln. Mentalt räcker den hur länge som helst även om magin bryts timmen efter av en medioker lunch på ett slafsställe vars enda goda man kan tillskriva dem var att de upplät stolarna åt mitt synnerligen trevliga sällskap.

torsdag 25 september 2008

Torsdagar = Uteätardagar

¨

Torsdagar har kommit att formuleras till att bli en slags "uteätardag" för oss i familjen.
Direkt efter skola oh hämtningpåå dagit, har vi försvunnit bort till något bra och inte sälla ovanligt näringsställe.
Dagen idag skulle inta bli något undantag och då slog det oss att det tyvärr inte är speciellt restaurangtätt i vår kommun. Pizerier och kebaber är det ganska gott om, men Edsbacka ståtar med den enda riktiga "bistrån".
Kvart i sex, då vi körde runt i Helenelund och letade efter ett ställe som hade träkolsgrillat kött - jag kände nämligen den lockande doften av detta slags kött häromdagen när jag stannade till för att bankomata - var det någon som sa i bilen att "vi har ju Percy's".
Det fick bli så.
En entrecote var, en bit laxpaj till en av döttrarna som bestämt sig för att inte äta de "stackars djuren" och så deras "hemlagade", krämiga potatisgratäng.
Ner slank också åtta tjocka skivor salt fetmagert fläsk, en stor bit av Percy's kalvsylta och en lika hemlagad "smör café de Paris".
Jättefint kött. En minut och 48 sekunder exkl vändningstid på var sida i glödhet panna med hoppande smör - det räckte. Ordentligt gott och alltihopn till priset för en portion ute på krogen.

Å andra sidan ska vi inte förneka att vi faktiskt behöver den där avkopplande unika kåänslan av att skämma bort oss en gång i veckan - är det någon som känner ett udda ställe i Norrförort? Tipsa oss!

onsdag 24 september 2008

Bara pumpor


Nåja, inte pumpor och inte så bara! Det är vår tallrikssquash och den fick gå med tillsammans med fiskfiléer och bitar av röd störböna från landet - hokus pokus - allt stuvades i en grön curry med hetta och så åt vi ris till med fisksås.
Det känns bra med thaimat efter supersvensk lunch i gott sällskap och på Edsbacka Bistro idag.
Min blygsamhet förbjuder mig att visa denna "topmodel"-bild i fullformat!

Varför bara udda strumpor i kassen?



Jag tog ur tvättmaskinen i jakt efter halksockor till den lille sonen.
Därefter kunde jag räkna till sju strumpor, rentvättade och i glada färger ALLA UDDA.
Gick till smutstvätten, tvättlinan, tumlaren, elementen, byrån, min egen strumplåda INGENSTANS. Var har makarna tagit vägen?
Gåtan var fortfarande olöst kl 23:52 igår kväll.
Någon statistiker som läser det här och kan ge sin analys?
Det måste finnas en begåvad förklaring!

tisdag 23 september 2008

Ytterligare en sådan räkmacka

Alma, jättesömning, med en halväten räksmörgås i kväll. Sicken en nyttig middagsmat?

Att jag har en viss fäbless för räksmörgåsar har inte undgått den som följer min blogg.
Idag var hela familjen i butiken och strosade runt utan att komma på något till middagsmat. Samtidigt hade vi en Upplandslimpa, ett valnötsbröd och ett surt rågbröd hemma som vi ville utnyttja.
Först tänkte vi oss en "salad lyonaise" med en bitter sallad, förlorat ägg, rimmat stekt fläsk och krutonger av det sura brödet, men så sa vi att "Fan, ska vi inte ta det väldigt enkelt?"
Det blev ett kilo handsklade räkor på burk, det blev bortgjord burkmajonäs från Holland och det blev plockad sallad som redan var sorterad och sköljd. Allt upplagt på Upplandslimpan från Balders Bröd.
Räkmacka, sent och väldigt gott. Alma somnade efter sista tuggan och vi blev lagom dästa till sena Aktuellt.
Som vi ständigt lagar mat och äter ute så är sådana enkla räkmackestunder så djädrans goda stunder!

måndag 22 september 2008

Min Molla - släkt med Quinoa



Varje vår sticker de upp som rubinröda små juveler lite överallt i trädgårdslandet. Vi får tillräckligt för att kunna använda dem rikligt i sallader som ett extra färg och smaktillskott eller till att stuva bladen som spenat.
Min Molla är på ganska nära håll släkt med den ogräsmolla som växer vilt i Sydamerika och som förser oss med Quinoafrö och som nu marknadsförs som något en människa kan klara sig på enbart.
Jag är inget Quinoafan*, har försökt, men misslyckats. Jag frågar mig varför i herrans namn jag ska försöka gilla något som så uppenbart inte smakar bra. (Det är samma sak med wellpappssmakande fullkornsprodukter).
Varje år låter jag några mollor gå i full blom för att de ska fröa av sig. De är nästan självlysande mot det gröna som fortfarande dröjer sig kvar.

*Jag gjorde ett försök med Quinoa som jag tyckte var hyfsat gott, men då innehöll röran mer fet och dyr parmesan än Quinoafrö, så det så!

söndag 21 september 2008

Första höstgrytan en skördegryta

Egenodlad haverrot

Vänner på middag och ett långkok på spisen.
Fick tag i alldeles utmärkt mör högrev på Willys, det är som själva katten vad den butiken i Häggvik hittar bra kött av och till.
Ett par kilo gick i bitar och ett och ett halvt kilo egenodlad gul lök skars i klyftor. Allt bryntes för sig, löken i den orangea stekgrytan och köttet i restaurangpannan.
Redan nu, med salt och peppar skvallrade köttet, vid en provsmakning, om en sjujädra bra smak och mörhet.
Nyupptagna morrötter och lika nyskördad palsternacka fick gå i när köttet fått bräsera med löken i en burk starköl och några skedar demiglace en tid. Lagerblad och pepparkorn var enda kryddningen utöver lite salt och så serverades grytan med Anja..

Som förrätt serverade vi klyftor av nyskördade och nykokta rödbetor, gulbetor och cirkelbetor, heta överströdda med en torr fruktig parmesan och nötbrynt extrasaltat smör.
Vid sidan om fick vi också prova de första skördade haverrötterna, lätt kokta i saltat vatten och sedan avsmakade med en klick kallt smör. Riktigt gott, lite söt rotfruktssmak åt svartrothållet, men mer mjölig. Provsmakningen uppmanar till djupgrävning redan i veckan för nästa års haverrotsbädd.
Apselut!

Indisk middag och skördegryta

Alltid försent med kameran när man är hungrig. Det här är kycklinggrytan som vi åt igår, något äten och plåtad med telefon.

Ingen orkade göra mat igår kväll hemma och Alma var hos en kompis. Det fick bli uteätande på vår bengaliska kvarterskrog, hålet i väggen, Indian Khabar.
Där är det så bra att vi kan säga till hur stark vi vill ha maten och de förstår att vi är minst lika sugna på det riktigt heta som de själva.
Lammet är mört och välkokt stuvat, som igår med picklade grönsaker och het curry. Kycklingen är i det närmaste luftigt mör i en gryta med yogurt. Lovisa tog currystuvade grönsaker. Riset är minst lika gott som hemma.
Se där n praktisk och inte alls dyr lösning på gårdagens matproblem.
Nu åker jag iväg och köper kött till en mustig högrevsgryta. Vi tar upp potatis, betor och morötter idag och en och annan palsternacka som är färdig, möjligtvis ska jag också se hur haverroten blivit i år. Hela kylan är full av bönor och lite till finns att plocka vid sidan av de stora som får bli utsäde till nästa år. Ahh, en skördegryta i antågande för kvällen.

fredag 19 september 2008

Lillstugan - en överraskning



Det är så kul att bli överraskad. Det har jag skrivit förr.
Vi är ett litet sällskap om fyra "gubbs" som äter lunch om fredagar och ventilerar sådant som vi inte kan ventilera annars, erfarenheter som inga andra har, infallsvinklar som ingen annan har att omfatta.
Idag sa vi att vi skulle äta på ett enklare ställe, det blev "Lillstugan" i Silverdal, en liten utrotningshotad krog mitt i det nyprojekterade bostadsområdet med tätt, tätt av svindyra radhus och fristående "holkar".
Lunchen som bjöds var ett bord med olika inlagda sillar, stekt inlagd strömming, vackert bröd och olika sallader med hemgjorda dressingar. I en soppterrin hittade vi en gulaschsoppa av fint märke med riklig paprika och kumminsmak. Från ett varmbleck tog vi en alldeles underbart len fisk och skaldjursgryta och lammfärsbullarna med en god yogurt och getostsås fick avsluta det hela.
Rekommenderas som lite enklare++

torsdag 18 september 2008

Färdiglagat gott med Gnocci och tapasblanding



Det finns färdiglagat som är riktigt bra. Färsk gnocci är ett sådant exempel och så finns det små "dosor" med olika anrättningar som tapas.
Idag slog bekvämligheten sina avslappnande klor i oss och vi kokade upp färsk gnocci i saltvatten och öste vid serveringen den färdiga seafoodröran över tillsammans med nyriven parmesan och lite extra av vår mest exklusiva olivolja. Till dessert en fullkomligt mognad söt mango i bitar. Vad mer kan man begära?

Jakten på Isterband går vidare, idag med nedslag på Edsbacka Bistro



Det är som en slags nutidsarkeologi, min jakt på Isterband så som det kanske uppenbarade sig förr, frasigt skinn, lös, grov, kornig, syrligt, varm korvsmet inuti och med en svag rökton.
Idag blev jag glad på lunchen på Edsbacka Bistro. In kom nämligen ett perfekt isterband. Om jag säger att det inte riktigt går att skilja dagens Isterband från de mest perfekta jag ätit, se länken ovan, och det utsökta jag har i minnet och som serveras på Gyllene Uttern (granne f.ö till vägkrogen Galgbacken så är det en förklaring.
Isterbandet serveras md lite sky och presenteras enkelt med en rejäl klick grovkornig fransk torr senap. I en skål kommer stuvad småpotatis och en skål med hela milt inlagda rödbetor. Det räcker!
Vi har precis inlett arbetet på ett nytt jättebokprojekt som med sådana luncher som idag ter sig mycket underhållande snarare än belastande. Mer om projektet senare. I huvudet är allt redan klart, precis som för skulptören med skulpturen i stenen, det är bara att ta fram den.

onsdag 17 september 2008

Färsk ansjovis, sprattus, sprattus

Smörstekt färsk ansjovis med dill

Den heter så på latin, slinkande i munnen, sprattlande, vigt blänkande, sprattus sprattus.
I vår turkiska affär får vi den färskfrysta i block*. På paketet står "Ansjovis från havet" lite övertydligt.
Och vi gör det enkelt. Rodjana brukar salta och marinera, nu vände hon dem i mjöl med salt och krossade korianderfrön för att fritera i olja. En del fräste hon i smör med dill. Båda var lika goda.
Ansjovisen i sig självt har en liten trevlig karaktäristisk beska som många tycker är svårhanterlig tillsammans med den tydliga omega 3 fetman och ton av valtran som förstärks när den bli upphettad och blir dämpad med lime, ättika eller vinäger och salt.
Friterad ansjovis md korianderfrö, vetemjöl och salt



*I Sverige fångas 168500 ton skarpsill varje år, men bara 2400 ton blir ansjovis. För det är så den kallas efter inläggning och mogning och kryddning med hemliga blandningar.

Varning för Tele 2 och automatiska samtal



Tele2 är ett märkligt företag i mina ögon och efter min erfarenhet.

Vi hade dem som operatörer för två telefoner under flera år.
Så hittade vi Q8, ja, bensinbolaget som trängt sig in på operatörsmarknaden. Vi nästan halverade kostnaderna och får lättfattliga överskådliga fakturor en gång i månaden.
Men, Tele2 ger inte upp så lätt.
När man ringer våra telefoner så går inte vår telefonsvarare igång utan en röst från Tele2 som upplyser den som ringer att han eller hon inte är kund hos Tele2 och därför inte kan ringa till oss. Så har det varit i flera månader nu och jag har ringt och ringt och felanmält och felanmält.
Senast idag pratade jag med en ettrig småländska som heter Johanna Jönsson enligt hennes egen uppgift och som inte ville lyssna på mina frågor och min frustration utan hela tiden avbröt mig: Kan jag få prata till punkt!.
Jag sa att det fick hon göra sist jag ringde, men det hjälpte inte, problemet kvarstod.
-Du får väl felanmäla.
Det är ju det jag gör.DSet är ju därför jag ringer till Dig.
-Du får felanmäla till din nya operatör.
Men det är ju ni som ligger kvar och stör min telefoni, inte dem.
-Var inte otrevlig.
Har du en ansvarig på din avdelning?
-Vi får inte lämna ut namnet på den personen.
Varför inte?
-Det är så.
Alltså, här står jag då och har fortfarande tele2s röst i min telefon, en röst som säger till dem som ringer att de inte är behöriga kunder hos tele2.
Jag ringer huvudkontoret.
Hallå,.. och förklarar att jag vill prata med någon som är ansvarig för just den avdelningen där småländskan jobbar.
-Vad vill du?, frågar telefonister.
Det tar jag med den jag söker, svarade jag.
-Jag måste veta vad du vill för jag ska säga det till personen du söker så att hon är beredd på vad du vill.
Jag tar det med henne, tack.
Efter fem minuter orkade jag inte vänta längre - jag lade på och har fortfarande: tele 2s kundbesked: du är ej registrerad som kund hos hos, var god ring kundservice 0200252525.

Så ringer jag Q8, jättetrevliga människor. De blev så faschinerade att de började ringa till båda telefonerna för att kolla att det verkligen var sant det jag sa och flera kundservicemänniskor engagerades och de bara skakade på huvudet och undrade vad i h..e.
Nu väntar jag på den stora uppgörelsen mellan uppstickaren Q8 och den dödströtta Tele2.

tisdag 16 september 2008

Drömmen i Älghult - ett Änglagård

Foto:Svensk fastighetsförmedling Växjö

För några veckor sedan lade vi ett bud på ett hus.
Ett drömhus.
Vi var helt övertygade om att det här var vår framtid.
Nära en sjö, nära dagis, nära en skola och med butik. En bit ifrån Kalmar åt ena hållet och Växjö åt det andra.
En prästgård inte olik den som en gång fanns och som var Carl von Linnés pappas i Stenbrohult. En och en halv hektars tomt med prästgårdsänge och en bohyta med salar som skulle skämma bort oss. Fiskbensmönstrad parkett, öppna spisar, ett förberedelsekök med pigkammare och ett storkök för riktig matlagning.
Vi lade ett hållbart bud, men som utsocknes och trots tre barn i skolåldern och en massa idéer om hur huset torde förvaltas* så sket det sig. En från orten fick köpa huset efter principen att man vet vad man har men inte vad man får, eller kanske det var så att säljande kyrkonämnd listat ut att vi inte är speciellt kyrksamma och att familjen faktiskt kommer från andra sidan jorden och har värderingar som är över fem hundra år äldre än den kristna.
Då tänkte vi - Är det så här det ska vara, så ska vi inte dit! - men drömmen om det underbara huset levde vi ett tag på, nästan som att vi redan flyttat in.

*Jag sitter på en kopia av den sällsynta Adonis Stenbrohultensis och min dröm är att framkalla denna linnéanska trädgård på nytt uppdelad så som Carl von Linné beskriver den för egen penna.

söndag 14 september 2008

Orkan, Hurrican, hinder på vägen.



Den här fina bilden på vår egenodlade majs får jag trösta mig med istället för att äta på Ruth’s Chris Steak House i Lafayette LA.
Hurricanen ställer till det, mest för människorna på plats naturligtvis, men vi kommer inte dit i morgon. Vi har fått skjuta på resan minst en månad, platserna vi ska besöka står under vatten.
Min värd som skulle flyga från London i morgon ringde nyss och var förtvivlad.
Och jag som bara hade en skjorta kvar att stryka!

Idag thai i morgon USA

Allt upplagt för måltid

Poj Sag, tallrikssquash, citrongräs, dill, röda störvaxbönor och fiskfiléer

Vi sa vi skulle ha det lite festligt thai ikväll. Det blev det, med svenska hemodlade förtecken. Fiskfileer som ångkokades med citrongräs, hemodlad tallrikssquash, röda vaxbönor, dill och Poj sag som vi fick av våra bengaliska grannar och som är en nationalört som är otroligt nyttig och god. Till detta ångade vi Kaoniew, (Kladdris) och Rodjana rostade chilli och vitlök som mortlades md fisksås till en nam prig.
I morgon natt svensk tid är jag i Louisianas Lafayette USA och äter middag på Ruth’s Chris Steak House.

Ungar i det gröna



"Gå inte i Lagers mat" - Uddmans stående till sina barn idag i grönskan.
Jätteroligt att få barnbesök - Alma som är med mest till odlingarna kan tycka det är väl trist ensam.
Framför barnen på bordet ligger en snövit skörd av tallrikssquash som faktiskt kom till nytta idag tillsammans med ångkokt fisk.
(Jag tror familjen Uddman kanske börjar nära en tanke på att börja odla själva?)

lördag 13 september 2008

"Healthy Boy" vår soja till vardags


Anna Maria frågar oss vilken soja hon ska använda, appropås det vi skrev igår om pha pea tad (vårrullar. Det står bara "svampsoja" i receptet.
Den soja vi använder som "allroundsoja" är den vi kallar för pojkesoja eller som den heter healthy boy.
När jag för några år sedan begav mig till Holland för att titta på Europas sojacentrum, Kikkoman fabriken blev jag utsatt för en sojaprovning.
Bara genom att titta på färg, konsistens och doft kunde jag ganska enkelt hitta gemensamma nämnare för kvalitet och renhet och de två sojor som sedan motsvarade kraven var just Kikkoman och Healthy boy, inga tillsatser mer än vete för fermenteringens skull och med en kraftfull smak som går att späda 1-100.
Nu tycker jag Kikkoman har en alldeles för karaktäristisk smak för att "gå till allt", Healthy boy har en mer neutral smak utan att för den skull vara mesig.
Nu pratar jag om vardagssojor som smakförhöjare och saltkrydda. Vissa andra sojor vi brukar använda är anpassade till den maträtt vi lagar för stunden.
Och ska jag inrymma en sak så kan jag ibland smyga fram en kinesisk sockersöt soja fullknökad med tillsatsämnen och smakförhöjare och helt svart och trögflytande. Alldeles utsökt till bas i ett lack att pensla bogsteken med och ge den undertoner i smak av alger, tjära och sockerrörssaft.
MEN - pojkesojan 'är vår dagligdagssoja som vi skvätter över riset, som vi pytsar i omeletten, som vi blandar med chilli och som vi alltid har i klassiska thailändska grytor och i vårrullarna

fredag 12 september 2008

Vårrullar -Pha pea tad- Festmat



Foto: Sebastian Grönvall

Härom veckan var Rodjana engagerad i stora festligheter i ett litet format.
Det var Bostadsrättsföreningen Solhjulet i Edsberg i Sollentuna som bjöd till årligt kalas. Den här gången med vårrullar på menyn.
Rodjana ställde upp med 1400 handrullade vårrullar varav 300 vegetariska, alla frasigt nyfriterade i lika nya fritöser som köptes in för tillfället. Jazzorkester på scenen och Iranska baklava med kaffe.
Till vårrullarna serverades en gurksallad med rödlök, risvinäger och cashewnötter.

Vårrullar (Pha pea tad)

Det här behöver du:
Vårrullspapper
100g glasnudlar
400g hackade räkor, köttfärs, eller bönor.
100g böngroddar
2 msk svampsoja
1 msk socker
1 l matolja till fritering
1 äggula till ”klistring”
söt-sur chillisås och/eller plommonsås som tillbehör

Så här gör du:
Blötlägg glasnudlarna i ljummet vatten tills de är mjuka (fem minuter) Blanda glasnudlar med räkor och böngroddar i en bunkle och rör i soja och socker. Bred ut ett ark vårrullspapper. Ta en lös dl av fyllningen och lägg på pappret. Arbeta från ett av hörnen och vik degen över. Rulla till måttlig hård rulle och vik in kanterna som ett paket. Pensla lite äggula på sista fliken som limmar ihop rullen. Fritera tills gyllene i het olja. Ät nylagade med sås.

måndag 8 september 2008

Kycklinglever pad bai grapao



Förra året skrev jag om bläckfisk med holy basil, plamuek pad bai grapao.
En "Louise" påpekade då en felskrivning som jag alltså inte upptäcker förrän nu ett år senare. Jag använde "thaibasilika" isf "grapao" eller "Holy basils" som den också kallas. Dessvärre hade jag också vanliga basilikablad som dekoration på maten.
Idag stuvade Rodjana kycklinglever i bitar med chilli, vitlök, ostronsås, fisksås, socker, soja och lade på grapao enligt alla konstens regler. Vansinnigt hett, sådär så att man nästan stressäter för samtidigt är det så vansinnigt gott och med stekt ägg till med rinnande gula över riset och vitlöksbitar och chilli i fisksås och lime.
Du som vill går tillbaka ett år och byter ut bläckfisken mot kycklinglever och thaibasilikan mot holy basil eller lagar som det står. En sak har bläckfisk och kycklinglever gemensamt: överstek inte!

söndag 7 september 2008

"Barnmisshandel"



"Den är så djäla tung", halsdukssquashen är som ett ok på Almas axlar och väger flera kilo.
"Sluta plåta nu, jag orkar inte längre".
Allt är moget samtidigt och nu är det så blött så att allt måste tas upp innan det förgås. I veckan, innan jag åker till USA, måste morötter och resterande potatis tas och en del fröplantor av olika slags bönor in för tork - så kommer jag på att jag idag skulle tagit med mig blommande kardong in till mina kinesiska krukor - det kommer att bli vackert. Åker förbi trädgården i morgon och tar August med för det är säkert vabbdag, han är hostig som bara den.

torsdag 4 september 2008

Vilda utsvävningar

Aldrig mer!!!!!

Så djädra stort glapp mellan gårdagens överdådiga Frantzén Lindeberg och dagens hastförsök att få lunch.
Det är förvisso en förmån att få vara hemma med August, tyvärr idag som vabbare. Han är råförkyld, dagisnybörjare som han är - nu är det bara att hoppas att jag själv inte attackeras av dessa muterade bakterier innan jag sticker till USA.
Häktiskt dag blev det med August i släptåg, vi plockade björnbär och kokade sylt, vi tog upp palsternackor och cirkelbetor av absolut högsta kvalitet och vi pumpade däcket på barnvagnen. August hade fått lunch, men inte jag så jag prövade en fastfood Statoil och det är lika risigt som det låter, bensinmackar ska inte ägna sig åt mat. Det nya i disken var calzone med salami. Redan första tuggan spottade jag ut. Andra i förhoppning att det skulle vara bättre likaså, sedan slängde jag resten. Jag har två ord som passar för denna anrättning: "Fy Fan"!
Bättre då alldeles nyss, en halstrad råbiff på Edsbacka bistro - alltid trevlig personal och oöverträffad pommes till. Skrivnatt i natt och vabb i morgon igen.

onsdag 3 september 2008

Återbesök veckan efter på Frantzén Lindeberg



Det var en viktig och övertygande kväll på Frantzén Lindeberg.
Jag gjorde alltså ett återbesök efter förra veckans stora matupplevelse. Nu i sällskap av två damer som var för sig har mer makt över svensk mat än de själva vill inrymma och på olika sätt. Vem eller vilka som ingick i mitt sällskap är överflödigt att berätta, men vi alla tre var eniga - kvällens mat var en stor upplevelse.
Någon sa, "det är som att stiga in i ett konstverk".
Kvällens pilgrimsmussla med höaska och bränd brödpudding, färskpressad blomkålsmjölk, brynt smör, tobakshonung och karamelliserad blomkålspure får Gud att skratta av välbehag, tror jag.
-Det går inte att plocka ut någonting som det bästa, det är omöjligt, sa mitt sällskap.

Vegetarisk mat till lunch



Det kan ju göras vackrare, uppläggningen, men det här är öst på under en hungrig bråttomrunda på Ulriksdals slottsträdgårds (Rappnes) vegetariska buffé.
Massor av smak och jättegott med stor variation som kan få den mest inbitne animaliefrossaren att njuta ett ögonblick av de väna växternas gastronomi. Nog om det.
Maten smakade bra också för sällskapets skull, journalisten och författaren Pippi Engstedt.

Lysande recensioner



Ja, vad ska man säga, första recensionen är rent av lysande.
Det är ett understatement att säga "kick" om känslorna man får så här när boken liksom redan ligger bakom en och redan ett nytt manus till en ny bok är korrläst och klart för lämning, engagemangen växlar så fort. Men djädrar i min lilla låda - jag blir så uppfylld av att vara rätt ute!!

tisdag 2 september 2008

Thailändska fiskbullar långt från Abba's



De är matigare med en tydligare fisksmak, samtidigt hårdare i konsistensen. De rimmar väldigt dåligt med västvärldens ideal, men ska heller inte serveras i dessa sammanhang utan som idag i en klar buljong baserad på vatten, ostronsås, "pojkesoja" och fisksås (experimentera med smaken själv). I buljongen lade Rodjana färsk gurka i bitar, krispiga mungbönegroddar, torkad rostad och mortlad chilli, torkad vitlök och risvinäger. Jisses, det var massor av smak i middagen idag.

En annan gurksoppa